Social- och hälsovårdsreformen som bereds skulle innebära en transferering från Nyland till övriga Finland
HUS hördes av riksdagens social- och hälsovårdsutskott gällande social- och hälsovårdsreformen som är under beredning. I samrådet förde HUS fram svagheter i lagförslaget av vilka den mest centrala är penningfördelningsmodellen som utgör grunden för reformen. Även fragmenteringen av informationen mellan sex aktörer anses vara en stor riskfaktor.
Finansieringsmodellen beaktar inte regionala kostnadsskillnader
Enligt HUS bedömning är finansieringsmodellen som föreslagits i social- och hälsovårdsreformen mycket problematisk och försätter Nyland i en ojämlik position.
Som grund för den kommande social- och hälsovårdsreformens finansiering har Institutet för hälsa och välfärd (THL) utvecklat en penningfördelningsmodell som baserar sig på behovsstandardisering. Enligt HUS bedömning finns det flera allvarliga brister i penningfördelningsmodellen.
“THL:s behovsstandardiserade modell beaktar till exempel inte de regionala kostnadsskillnaderna eller kostnadsutvecklingen i produktionen av social- och hälsovårdstjänster”, säger HUS verkställande direktör Juha Tuominen, “Sådana är bland annat löne- och hyresskillnaderna i de olika områdena. Modellen skulle innebära att om till exempel hyresnivån stiger i Nyland skulle den tilläggsfinansiering som reserverats för detta via behovsstandardiseringen gå till sådana områden där kostnadsnivån inte stigit i samma takt.”
Den mest centrala bristen i modellen är att den bygger på ett begränsat antal sjukdomsklassificeringar som dessutom är oproportionerliga i förhållande till varandra.
“På basis av HUS statistik täcker sjukdomsklassificeringarna i THL:s modell endast hälften av sjukdomarna som inverkar på hälsovårdens kostnader”, specificerar projektchef Teppo Heikkilä, “Man har valt ut en oproportionerlig uppsättning sjukdomsklassificeringar i THL:s undersökningsmaterial: här fattas en betydande mängd sjukdomar som orsakar höga kostnader och dessutom har man inkluderat ganska marginella sjukdomar.”
Detta skulle leda till att en stor del av befolkningen skulle verka vara friska, trots att de i verkligheten har varit sjuka och utnyttjat social- och hälsovårdstjänster som har resulterat i kostnader.
Finansieringsmodellen beaktar inte heller HUS specialuppgifter såsom upprätthållandet av beredskap eller forskning och undervisning. Detta äventyrar på ett väsentligt sätt HUS möjligheter att klara av dessa centrala uppgifter som HUS tilldelats genom lagstiftning. Det faktum att man glömt statistikens grundläggande principer ifrågasätter också modellen. Man presenterar inga felmarginaler och känsligheter för fel från utgångsvärdena testas inte heller.
En individuell lösning för Nyland förutsätter en samordning av information
För att social- och hälsovårdstjänsterna ska kunna harmoniseras bör man också säkerställa informationsflödet mellan organisationerna. Om social- och hälsovårdsreformen skulle genomföras i dess föreslagna form, skulle det i fortsättningen finnas sex separata personuppgiftsansvariga i Nyland, mellan vilka man inte tänkt skapa obligatoriska element för samordning av information.
Informationsflödet mellan aktörerna i Nyland skulle försämras jämfört med nuvarande situation, eftersom man i samband med reformen föreslår att hälso- och sjukvårdslagens bestämmelse om ett gemensamt register över sjukvårdsdistrikten och områdets kommuner ska upphävas. Detta skulle leda till en verksamhetsmodell som var i kraft i början av 2000-talet, enligt vilken utnyttjandet av patientuppgifter mellan specialistvården och primärvården förutsätter ett separat samtycke av kunderna. Detta skulle väsentligt försämra samordningen av specialistvården och basservicen och i värsta fall kund- och patientsäkerheten, vilket inte kan vara avsikten med dataskyddsförordningen.
HUS hördes av riksdagens social- och hälsovårdsutskott 12.2.2021.