Diagnostikcentrums vetenskapliga forskning

Bakteriologi och immunologi

De huvudsakliga forskningsområdena inom bakteriologi och immunologi omfattar till exempel immunologiska igenkänningsmekanismer och deras störningar, patogenesen och diagnostiken av autoimmuna sjukdomar, samspelet mellan mikrober och värd, mikrobers virulensmekanismer, bakteriofager, patogenetiska mekanismer vid infektionssjukdomar, inflammationens betydelse vid systemsjukdomar, nya infektionshot samt utveckling av nya behandlingsmetoder och forskning kring vaccinationsmöjligheter.

BioMag-laboratoriet

BioMag är ett forskningslaboratorium för medicinsk, teknisk och psykologisk forskning. Laboratoriet finns i Mejlans sjukhus huvudbyggnad och är utrustat med anordningar på toppnivå.

Vi bedriver även klinisk forskning vid laboratoriet för att klarlägga detaljer kring hjärnsjukdomar, hjärtrytmrubbningar och elektrofysiologi. I forskningen har man som mål att utveckla uppföljningen och rehabiliteringen för hjärninfarkt-, hjärnskade- och ryggmärgsskadepatienter. 

Klinisk farmakologi

De huvudsakliga forskningsområdena inom klinisk farmakologi är farmakokinetik, farmakogenetik, läkemedelsinteraktioner och läkemedelssäkerhet.

Inom sitt forskningsområde hör enheten till den internationella eliten. Som ett bevis på detta kan nämnas de maximipoäng som enhetens forskargrupp IndiViDrug fick i kategorin "Det deltagande samfundets forskning representerar inom sitt område den internationella eliten" i Helsingfors universitets internationella utvärdering av forskning och doktorsutbildning 2005–2010.

Klinisk kemi och hematologi

De prioriterade områdena inom forskning i klinisk kemi och hematologi omfattar translationell cancerforskning, koagulationsrubbningar, forskning i hjärtmuskelskador och laboratoriediagnostik för biomarkörer.

Medicinsk fysik

Medicinsk fysik är ett forskningsområde inom tillämpad fysik, och syftet med denna är att förbättra kvaliteten på medicinska och kliniska applikationer. I forskningen har man som mål att se till att yrkesutbildade inom medicin får tillgång till så bra information och utrustning som möjligt för diagnostik och förbättring av behandlingar.

Medicinsk genetik och klinisk genetik

De huvudsakliga forskningsområdena inom medicinsk genetik är identifiering av nya ärftliga sjukdomar och den ärftliga komponenten i sjukdomar, kartläggning av sjukdomars ärftlighet samt deras genmutationer och/eller riskalleler, forskning om samspelet mellan gener och miljöfaktorer, studier av geners funktion och reglering, epigenetik, genetisk diagnostik, tumörgenomik samt forskning om molekylär patogenes.

Patologi

Som forskningsområde fokuserar patologen på att utreda sjukdomsorsaker och -mekanismer samt utveckla nya morfologiska och molekylbiologiska diagnostiska metoder. De huvudsakliga forskningsområdena inom patologi är till exempel nya tumörmarkörer och deras användning i cancerdiagnostik, cancerutveckling och spridningsmekanismer, neurodegenerativa hjärnsjukdomar, muskelsjukdomar och läkning av muskelskador, kromosomförändringar och mutationer vid cancer samt digital patologi och AI-teknologier.

Radiologi

Inom radiologi finns forskningsgrupper och doktorander inom bland annat neuroradiologi, hjärtavbildning, muskuloskeletal radiologi, pediatrisk radiologi och metabol bilddiagnostik. 

Virologi

De huvudsakliga forskningsområdena inom virologi är zoonotiska virus (särskilt virus som sprids av gnagare och leddjur, såsom hanta- och flavivirus), patogenesen vid nya DNA-virusinfektioner samt innovativ diagnostik, papillomvirus och livmoderhalscancer, molekylär diagnostik och patogenes vid klamydiainfektioner samt virusens och värdcellernas molekylära interaktioner.