Ekonomi
I och med reformen av social- och hälsovården fastställer statsrådet vart fjärde år strategiska mål för ordnandet av social- och hälsovården. Målen styr välfärdsområdena och även HUS-sammanslutningens arbete med att sätta upp och planera mål. Vid HUS utövas den högsta beslutanderätten av HUS-sammanslutningens stämma som fastställt strategin för planeringen av HUS verksamhet och ekonomi.
Verktyg för planeringen av verksamheten och ekonomin är den ekonomiplan som görs upp för tre år och den investeringsplan som görs upp för fyra år. Ekonomiplanens första år gäller budgeten. Budgeten och ekonomiplanen visar vad vi vill göra och hur vi finansierar det. Under verksamhetsåret utarbetar vi flera årsprognoser och med hjälp av dem preciserar vi bedömningen av budgetutfallet. Det ekonomiska utfallet följs upp månatligen med hjälp av rapportering.
Den finansiering som staten anvisar social- och hälsovården samt räddningsväsendet påverkar även HUS-sammanslutningens finansiering, då HUS-sammanslutningen får sin finansiering via de finansieringsandelar som Nylands välfärdsområden och Helsingfors stad får. Andra inkomstkällor är klientavgifter, försäljning av sjukvårdstjänster till andra välfärdsområden samt diagnostiska tjänster och andra stödtjänster till primärvården i de välfärdsområden som är medlemmar och till de välfärdsområden som hör till Södra Finlands samarbetsområde. För universitetsforskning samt läkar- och tandläkarutbildning får vi statliga forsknings- och utbildningsanslag.
Vår största utgiftspost är personalkostnader som utgör över hälften av våra årliga totala utgifter. Övriga kostnader hänför sig bland annat till sjukvårdsmaterial och läkemedel, fastigheter, byggande samt anskaffningar av informations- och kommunikationsteknik.
HUS årsberättelse 2023
Principerna för prissättning av tjänster inom HUS sjukhus fastställs av HUS-sammanslutningens stämma. Principen för prissättningen är att den stödjer en rättvis fördelning av kostnaderna mellan välfärdsområdena.
Priset på tjänster fastställs en gång per år inför det följande året. Priserna bestäms baserat på kostnaderna och det är meningen att de ska täcka alla kostnader som sjukhusets verksamhet medför. Vi följer samma prissättningsprinciper för patienter från välfärdsområden som är medlemmar, andra välfärdsområden och andra betalare. Verkställande direktören godkänner årligen de produkt- och prestationspriser som uppdateras.
I prissättningen av tjänster utnyttjas produktifieringen inom den specialiserade sjukvården. Produkterna utgörs av olika prestationer som ingår i vården och priset på en produkt omfattar kostnaderna för alla prestationer som använts i vården. Priset på en prestation som ingår i en enskild produkt bestäms enligt de kostnader som produktionen av prestationen medför. Prissättningen baseras alltså starkt på kostnadskalkylering, där vi dessutom beaktar förutsedda förändringar i verksamheten, produktionsmängden och kostnadsnivån. Vi kan också sälja prestationer som separata prestationer enligt överenskommelse. Produktifieringen av tjänsterna underlättar i välfärdsområdenas tjänsteplanering samt i planeringen och uppföljningen av verksamheten för HUS enheter.
En del av de tjänster som säljs avviker till karaktären så att det i prissättningen av dem inte är meningsfullt att använda den princip för prissättning som beskrivs ovan. Till exempel Giftinformationscentralens tjänster, kostnader som hänför sig till patientförsäkringen, kostnader för Jourhjälpen och den prehospitala akutsjukvården fakturerar vi enligt de kostnader som planerats i budgeten i förhållande till invånarantalet i respektive välfärdsområde.
Prissättning av tjänster samt principerna för produktifiering och prissättning av vårdtjänster (på finska)
HUSin palveluhinnasto 2024.pdf(pdf 8.22 MB) (Öppnar i en ny flik. Länken tar dig till en annan webbplats.)Fakturering av HUS-sammanslutningens medlemmar
Finansieringen av HUS-sammanslutningen grundar sig till stor del på den finansieringsandel som Nylands välfärdsområden och Helsingfors stad (medlemmarna) tilldelat HUS av den statliga finansieringen av social- och hälsovården samt räddningsväsendet. I samband med budgetförhandlingarna fastställer HUS medlemmar betalningsandelarna för varje välfärdsområde (den så kallade ramen). HUS fakturerar ramfinansieringen månatligen enligt samma tidtabell som medlemmarna får den statliga finansieringen.
Förhandlingarna om betalningsandelarna ingår i den årliga budgetberedningen och HUS-sammanslutningens stämma beslutar om den slutliga finansieringen. Helhetsnivån på den årliga finansieringen med betalningsandelar är fast, men medlemmarnas andelar kan ändras i slutet av året enligt den faktiska användningen av tjänster. I utjämningsförfarandet ska den totala ram som avtalats i budgeten förbli oförändrad.
HUS fakturerar medlemmarna månatligen för de sjukvårdstjänster som inte omfattas av ramfinansieringen enligt den faktiska användningen. Sådana tjänster är bland annat diagnostiska tjänster som primärvården köper och sjukvårdstjänster som grundar sig på särskilda avtal.
Fakturering till organisationer
Vi skickar våra fakturor till företagskunder i första hand som e-fakturor. Mottagare av fakturor ombeds meddela följande uppgifter per e-post till adressen organisaatiolaskutus@hus.fi
Företagets namn
FO-nummer
Signum för företagets operatör
E-fakturaadress
Mer information: organisaatiolaskutus@hus.fi
På den här sidan hittar du information om HUS inköpsfakturor. Vi publicerar information om köp av tjänster, material, förnödenheter och varor fyra gånger per år.
I filerna nedan hittar du en förteckning över HUS alla anskaffningar sedan början av år 2020 på finska. På varje rad i filen finns information om leverantörens namn och FO-nummer, fakturans summa, mervärdesskatt och datum. Informationen finns också under namnet och numret för den enhet som ansvarat för, samt den utgiftspost som inköpsfakturan är bokförd på.
Målet för HUS-sammanslutningens investeringar är att stärka organisationens verksamhetsförutsättningar. Principen är den att investeringarna planeras så att de är ekonomiskt hållbara.
Genom investeringarna främjas den specialiserade sjukvården, undervisning och forskning samt ett effektivt ordnande av de stödtjänster som krävs. HUS använder hela sin sjukhuskapacitet effektivt och undviker investeringar som är förknippade med osäkerhet när det gäller lönsamheten, användningsbehovets varaktighet eller beläggningsgraden. HUS strategi samt de ekonomiska förutsättningarna att genomföra investeringarna styr i betydande grad investeringsprogrammets innehåll. I och med reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet fokuserar välfärdsområdenas ägarstyrning även starkt på HUS investeringsnivå. Investeringarna begränsas av en av statsrådet fastställd fullmakt att uppta lån och investeringsprogrammet ska godkännas av namngivna ministerier.
HUS-sammanslutningens investeringar uppgår årligen till cirka 200–300 miljoner euro. Den största gruppen investeringar utgör byggnader och fastigheter, där det görs både grundliga renoveringar och utvidgningar samt byggs helt nytt. Andelen byggnadsinvesteringar av alla investeringar är cirka 70 procent. De viktigaste investeringarna i nya byggnader under de närmaste åren har varit Brosjukhuset, Eksjukhuset, Dals samsjukhus och den nya vårdavdelningsbyggnaden vid Jorvs sjukhus. Andra betydande investeringar är investeringar i utrustning, vars andel är cirka 20 procent samt ICT-investeringar.
HUS inledde arbetet med ett produktivitetsprogram 2019. Målet var att ta fram en modell för ett långvarigt produktivitetsprogram på HUS-nivå samt att kartlägga och presentera konkreta mätare och rapporter, med vilka produktivitetsprogrammet kan följas upp. Programmet färdigställdes i början av 2020 och har sedan 2021 varit en del av budgetberedningen. Målet är att uppnå den nuvarande produktionen med lägre kostnader eller öka den nuvarande produktionen med de nuvarande kostnaderna, dock så att de lagstadgade skyldigheterna och kraven på servicenivå för universitetssjukhus uppfylls.
Det årliga programmet innehåller flera separata produktivitetsprojekt som på ett mångsidigt sätt berör olika ämnesområden, bland annat processer, utrustning och förnödenheter, upphandling av tjänster, personal och lokaler. Verksamhetsenheterna utarbetar en konkret och specificerad plan för att genomföra sitt produktivitetsprogram och genomförandet av planen följs upp månatligen som en del av uppföljningen av verksamheten och ekonomin.