På HUS språkkurser stödjer deltagarna varandra

”Innan kursen började trodde jag att ingen skulle förstå mig och att jag inte alls kunde tala svenska. Det var skrämmande att gå till den första lektionen. Nu är jag fascinerad över hur snabbt jag lärde mig. Det är så fint.”

Det går inte att ta miste på Minna Nuolivirtas entusiasm när hon, på svenska, berättar om sina erfarenheter från HUS kurs i svenska som hon gick i höstas. Läraren skapade en bra stämning, kursdeltagarna stödde varandra och vågade använda svenska, även om det blev fel ibland. 

Minna Nuolivirta jobbar som sjukskötare på Neonatala intensivvårdsavdelningen på Kvinnokliniken. För ett drygt år sedan bestämde hon sig för att hon ville bli bättre på svenska. Hon ville kunna använda svenska på jobbet, i samtal med föräldrarna till de nyfödda barnen.

Minna Nuolivirta började med att ladda ner språkinlärningsappar till sin mobiltelefon. Hon började titta på svenska nyheter, tala svenska med sina kolleger och till slut anmälde hon sig till HUS språkkurs. 

”Jag ville våga prata svenska, bli modigare, lära mig flera ord och mer grammatik.”

Fokus på muntlig kommunikation

Minna Nuolivirtas lärare i svenska var Magdalena Böling. Hon är speciallärare till utbildningen och har i tre år arbetat som språklärare på Kielipalvelut, som är HUS samarbetspartner inom språkutbildningen.

”Jag tycker om att undervisa vårdsvenska eftersom det är så viktigt. Jag bryr mig mycket om folks välbefinnande och hälsa och får indirekt hjälpa patienter via språkkurserna.”

På HUS språkkurser är målet att deltagarna ska förbättra sin yrkessvenska för att kunna ge bättre vård. På Magdalena Bölings kurser är fokus på muntlig kommunikation och på nyttiga ord och fraser. Deltagarna kan till exempel ta med sig patientanvisningar eller blanketter från den egna avdelningen, vilka Magdalena Böling sedan utnyttjar kreativt i undervisningen.

”Vi går igenom vilka begrepp deltagarna behöver för att kunna tala svenska med en patient.” 

En metod Magdalena Böling ofta använder är att be kursdeltagarna skriva en dialog som beskriver en vanlig händelse eller ett vanligt ingrepp. Dialogen kan till exempel börja så här:

”Hej, jag heter Erik och jag är sjukskötare. Nu ska jag mäta ditt blodtryck. Kan du vara vänlig och kavla upp ärmen?”

På det här sättet, säger Magdalena Böling, kommer man exakt åt vad man behöver säga i olika jobbsituationer. 

”Det får man inte via böcker.”

På HUS kurser i svenska jobbar deltagarna på olika avdelningar, med olika saker.

”Jag individualiserar innehållet så att alla får sådana ord de behöver i sitt jobb”, säger Magdalena Böling. 

Hon påpekar att många gillar att de via språkkurserna kommer i kontakt med människor från andra specialiseringsområden. 

”Det skapar en gemenskap. Vi pratar även om annat än jobb. Vi övar oss på att småprata och diskuterar till exempel samhällsaktuella teman, kultur och fritidssysselsättningar. Småprat är viktigt också i arbetet, det kan få patienten att slappna av och känna sig trygg.”

Språklärarens tips

• Fortsätt aktivera svenskan på jobbet. Tala svenska alltid när du har en chans och repetera kursmaterialet. 
• Var inte sträng mot dig själv. Det viktigaste är att våga prata – det behöver inte vara grammatiskt perfekt.
• Utnyttja språkambassadörerna på HUS – de har ordlistor och tips och kan öva svenska med dig. 
• Passa på att beställa Lilla ordboken – Jag är här för dig, en liten finsk-svensk ordlista i pocketmodell för vårdare. Du kan beställa den gratis med koden ZSANAKIRJA via Harppi på intranätet där det även finns annat språkmaterial. 
• På fritiden – ta gärna del av det stora utbudet av svenska nyheter, fakta, litteratur, konst och underhållning via Svenska Yle, bibliotek med flera. 

Text: Lina Laurent
Foto: Matti Snellman

Husari 1/2021