Vad tycker du om webbplatsen HUS.fi?
Svara på en kort enkät och berätta för oss hur du tycker att webbplatsen fungerar.
Det tar bara ett par minuter att svara på enkäten.
Tack för din tid!
Till enkäten kommer du här.
Levercirros kan utvecklas smygande
Levercirros är en allvarlig sjukdom och ofta är den länge symtomfri. Det är viktigt att sjukdomen diagnostiseras tidigt, eftersom ju tidigare leverskadan upptäcks, desto bättre kan den bromsas. Överläkaren i gastroenterologi Perttu Arkkila berättar hur levercirros utvecklas, när man bör uppsöka läkare och hur sjukdomen kan behandlas.
Lotta Laine
Jani Alaluusua, Taavi Lampinen
4
Levercirros framskrider ofta långt utan några symtom
”Levercirros är slutskedet av leversjukdomen, där leverns struktur förändras och dess funktion försämras. Sjukdomen kan framskrida under flera år utan tydliga symtom”, säger Perttu Arkkila.
Ofta ställs en diagnos först då patienten söker sig till läkare för andra besvär eller då det finns misstanke om en leversjukdom på basis av riskfaktorer.
Det krävs flera undersökningar för att diagnostisera levercirros
För att diagnostisera levercirros krävs en kombination av flera olika undersökningar. Endast levervärden avslöjar inte alltid sjukdomen, eftersom de länge kan hålla sig inom normala gränser.
En diagnos baserar sig på laboratorieprov och bilddiagnostiska undersökningar, som ultraljud eller magnetundersökning samt vid behov leverbiopsi där man tar ett litet vävnadsprov från levern.
Flera faktorer ökar risken för levercirros
Flera faktorer ökar risken att drabbas av levercirros. Sådana faktorer är bland annat riklig och långvarig alkoholanvändning, fettlever, särskilt i kombination med övervikt, eller metabolt syndrom, virushepatit som hepatit B och C, typ 2-diabetes samt användning av injektionsdroger.
”Många av dessa riskfaktorer kan förebyggas eller behandlas. Till exempel minskad alkoholanvändning och viktkontroll kan betydligt minska risken att drabbas”, påminner Arkkila.
Det är viktigt att söka sig till läkare med låg tröskel
Levercirros kan ge många slags symtom, men symtomen kan också vara mycket lindriga eller utebli helt. Varningssignaler kan vara ständig trötthet, klåda, ökad benägenhet att få blåmärken, svullen mage samt gulaktig hud eller gulaktiga ögon.
Levercirros påverkar patientens livskvalitet beroende på sjukdomsstadiet, eventuella komplikationer och behandlingens framgång.
”I ett tidigt skede är livskvaliteten nästan normal, medan en långt framskriden levercirros kan ge betydande fysiska och psykiska symtom”, säger Arkkila.
Levercirros kan bromsas med effektiv behandling
Levercirros kan inte botas, men det går att bromsa framskridandet och effektivt behandla komplikationer. Behandlingen baserar sig på de aktuella God medicinsk praxis-rekommendationerna och omfattar hantering av riskfaktorer, som att sluta använda alkohol, korrekt medicinering samt behandling av symtom och komplikationer. Behandlingen omfattar dessutom stöd för kost och allmänkonditionen. Vid behov utvärderas en levertransplantation.
”Tidig diagnostisering har en nyckelroll. Ju tidigare levercirros upptäcks, desto bättre är möjligheterna att bromsa framskridandet och upprätthålla en god livskvalitet”, betonar Arkkila.
Det är viktigt att lära känna sina bröst
Var åttonde finländsk kvinna drabbas av bröstcancer någon gång under sitt liv. Den viktigaste metoden för att upptäcka bröstcancer i ett tidigt skede är att delta i screening. Var och en bör dock lära känna sina egna bröst, eftersom en del bröstcancerfall upptäcks på basis av förändringar som kvinnan själv noterar.
Lär känna dina bröst
Vet du hur dina bröst känns och ser ut i normala fall? Då du känner dina bröst, är det lättare att upptäcka eventuella avvikelser. Brösten kan vara knöliga av naturen eller förändringar i dem kan förekomma i olika skeden av menstruationscykeln.
Det är bra att undersöka sina bröst efter menstruation
Det finns inga vetenskapliga bevis för att rutinmässig egenundersökning av brösten minskar cancerdödligheten. Regelbunden undersökning av brösten kan dock bidra till att förändringar upptäcks i tid. Den bästa tidpunkten för egenundersökning är efter menstruation, då brösten är som mjukast och knöligheten som orsakas av menstruationscykeln är borta.
Känn igen symtom på bröstcancer
Det vanligaste symtomet på bröstcancer är en knöl i bröstet. Andra eventuella symtom är indragning av huden på bröstet eller bröstvårtan, rodnad eller svullnad på bröstet, en förändring i bröstets form eller storlek, utslag på vårtgården eller klar eller blodig utsöndring från bröstvårtan.
Sök dig till undersökningar, om du upptäcker förändringar i dina bröst
Om du upptäcker en knöl eller om du har något annat symtom som tyder på bröstcancer, ska du uppsöka en läkare. Bröstcancer konstateras genom bilddiagnostiska undersökningar och nålbiopsi. Undersökningarna görs antingen på en hälsovårdscentral, inom företagshälsovården eller på en privat läkarstation.
Det är alltid viktigt att delta i screening för bröstcancer
Screening för bröstcancer, det vill säga mammografi, minskar bevisligen dödligheten i bröstcancer. Till avgiftsfri screening för bröstcancer kallas kvinnor i åldern 50–69 år med cirka två års mellanrum. Det är viktigt att delta i screeningen, eftersom cancerscreening kan bidra till att bröstcancer upptäcks redan i ett tidigt skede innan symtomen visar sig.
Uttryck din donationsvilja – det kan rädda liv
En organ- eller vävnadsdonator kan hjälpa upp till sex svårt sjuka människor. Här får du fem praktiska tips som hjälper dig att uttrycka din vilja och föra ämnet på tal.
I Finland är varje människa enligt lag en potentiell vävnads- och organdonator, såvida man inte under sin livstid har motsatt sig detta. Diskussion om organ- eller vävnadsdonation hör till vården i livets slutskede.
De närstående informeras om organ- och vävnadsdonation och man utreder om patienten under sin livstid har uttryckt sin åsikt i frågan. Man kan gå vidare i frågan om det inte finns information om ett uttryckt motstånd. En närstående behöver inte fatta beslut, men en klart uttryckt vilja underlättar diskussionen i den svåra situationen.
Då din donationsvilja har sparats i MittKanta, antecknats på ett donationskort eller du har pratat om den med dina närstående, kommer ditt önskemål fram och kan respekteras.
Spara din donationsvilja i Mitt Kanta eller med ett donationskort
Genom att spara din donationsvilja säkerställer du att vårdpersonalen kan se ditt beslut.
Diskutera din donationsvilja med dina närstående
Berätta för dina närstående om din donationsvilja. Visshet om att du har en positiv inställning till organ- och vävnadsdonation hjälper dina närstående i en situation där organdonation diskuteras.
Försäkra dig också om hur dina närståendes ser på en organdonation
Fråga samtidigt dina närstående vad de själva tänker om organ- och vävnadsdonation och om de sparat sin donationsvilja.
Förstå effekten av organ- och vävnadsdonationer
Organdonationer kan rädda flera människoliv och förbättra livskvaliteten hos den per-son som tagit emot organet. En organdonator kan hjälpa upp till sex patienter och en vävnadsdonator ännu fler.
Var medveten om att det finns ett ständigt behov av organdonationer
I Finland finns det ett ständigt behov av organ- och vävnadsdonationer. Många kritiskt sjuka patienter väntar på grund av sin sjukdom på en organtransplantation, men det finns inte tillräckligt med donatorer. Varje organ- och vävnadsdonator är värdefull. Målet med donationsverksamheten är att identifiera patienter som efter sin död kan lämpa sig som donator. Organdonation är alltid något som sker först efter döden och övervägs endast då man vet att patienten kommer att dö. En njure kan doneras även av en levande donator.
Hur och när undersöks ärftliga sjukdomar?
Möjligheterna att undersöka ärftliga sjukdomar ökar hela tiden. Ett gentest bör dock alltid övervägas noga. Besök Kirmo Wartiovaaras mottagning för att höra mer om ärftliga sjukdomar.
Susanna Puisto
Jani Alaluusua, Taavi Lappalainen
3
Man känner globalt till cirka 7 000 ärftliga sjukdomar som beror en defekt i en gen. Ärftliga sjukdomar är till exempel olika syndrom och i vissa fall några cancersjukdomar.
”Ett barn kan till exempel drabbas av ett syndrom som beror på defekt i en gen, om båda föräldrarna bär på samma genetiska avvikelse. Risken att drabbas är i dessa fall 25 procent. I fråga om cancersjukdomar är till exempel bröstcancer förknippad med ärftlighet”, säger specialistläkare i klinisk genetik Kirmo Wartiovaara.
Ärftlighetsläkaren bedömer behovet av undersökningar
Till ärftlighetsläkarens mottagning kommer man med remiss. Inom klinisk genetik tas det ställning till två frågor: kan ärftliga faktorer ligga bakom patientens sjukdom eller symtom och om så är fallet, kan det undersökas och den eventuella faktor som orsakar ärftligheten identifieras.
”Det är bra att inleda närmare undersökningar i de fall där svaret på båda frågorna är jakande”, konstaterar Wartiovaara.
Cancer är bara sällan en ärftlig sjukdom
Ärftlighetsläkaren går igenom släktens sjukdomshistoria och patientens situation samt bedömer utifrån det ärftlighetsrisken.
”Till exempel i fråga om bröstcancer löper varje kvinna 12 procents risk att drabbas, det vill säga i befolkningen drabbas i genomsnitt en av åtta kvinnor av bröstcancer. Har man otur kan till exempel var fjärde kvinna i släkten emellertid drabbas utan att cancersjukdomen är förknippad med en identifierbar ärftlig orsak” säger Wartiovaara.
Om det i patientens fall finns skäl att misstänka ärftlighet, diskuteras eventuella undersökningar på mottagningen. Om man vid undersökningarna hittar en ärftlig sjukdom, kan behövlig uppföljning och eventuell vård ordnas om det är motiverat i det berörda fallet.
”Om det är fråga om en ärftlig sjukdom som konstaterats hos ett barn, kan föräldrarna erbjudas möjlighet till undersökning för den berörda sjukdomen vid en eventuell framtida graviditet eller då en sådan planeras.
Ett gentest kan avslöja en ärftlig sjukdom, men bör övervägas noga
Gentest har en nyckelroll vid undersökning av ärftliga sjukdomar. De ska dock inte genomföras på lättvindiga grunder och patienten bör i förväg vara förberedd även på dåliga nyheter. Utöver den sjukdom som undersöks kan man i testet hitta även bifynd, vars betydelse inte alltid är känd.
”Som bifynd kan man också få veta att man senare kommer att drabbas av en sjukdom som inte kan behandlas eller höra att familjeförhållandena är något annat än vad man har trott. Innan ett gentest genomförs bör man överväga om man vill veta sådana saker”, konstaterar Wartiovaara.
Kosten stöder patientens återhämtning på sjukhuset
Måltiderna är för många dagens höjdpunkt – även på sjukhuset. Smaklig, hälsosam och näringsrik kost främjar människans fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Läs hur patientmåltiderna på olika sätt stöder återhämtningen från sjukdomen eller åtgärden.
Maten ger trygghet under sjukhusvistelsen
För patienten är måltiderna ofta den enda bekanta stunden när hen vårdas på avdelningen – och därför är de särskilt viktiga.
På sjukhuset serveras fyra måltider under dagen: morgonmål, lunch, middag och kvällsmål. Utöver dem kan patienten vid behov få mellanmål.
Regelbundna måltider tryggar tillräcklig näringstillförsel för patienten och följer en normal måltidsrytm.
Patienten kan i viss mån påverka sin egen mat. Då patienten kommer till sjukhuset blir hen tillfrågad om specialdiet och patienten kan också påverka till exempel måltidsdrycken. Om maten inte smakar är det bra att nämna det för vårdpersonalen och då kan man tillsammans diskutera alternativ.
Måltider stöder tillfrisknande och återhämtning
Måltiderna har många effekter som främjar återhämtningen allt från tillräcklig näringstillförsel till en social funktion.
Hälsosam kost som innehåller väsentliga fetter, protein och fibrer samt tillräckligt med grönsaker, frukt och bär hjälper kroppen att läka.
Måltiderna stöder också återhämtningen, eftersom det då är en bra stund att sätta sig upp eller röra på sig och använda bestick.
På vissa avdelningar hålls måltiderna i gemensamma lokaler och ger möjlighet till samvaro med andra patienter.
Olika kost för olika patienter
Modell för den hälsofrämjande måltid som serveras på sjukhuset utgör den så kallade basdieten som passar de flesta av sjukhusets patienter.
Dessutom tillreds i sjukhusets kök cirka 20 måltider som passar specialdieter. I specialdieter beaktas till exempel patientens allergier, höjt näringsbehov, begränsningar till följd av sjukdom, matens konsistens och patientens övertygelse.
Maten för patienterna tillreds med omsorg av högklassiga råvaror. Patienten kan alltså lita på att specialdieter beaktas noggrant.
I planeringen av matsedeln beaktas dessutom smakpreferenser hos personer i olika åldrar och från olika kulturer.
Undernäring behandlas med energi- och proteinrik kost
Om det finns en risk att patientens näringstillgång är för knapp till exempel på grund av sjukdom, dålig matlust eller hög ålder, serveras patienten mat som innehåller rikligare med protein eller andra energirika näringsämnen, som fetter.
Näringsbrist bromsar patientens återhämtning. Till exempel musklerna behöver protein för att hållas i form och såren behöver protein, vitaminer och mineralämnen för att läka.
Sjukhusmaten baserar sig på näringsrekommendationerna
Den mat som serveras till patienterna planeras alltid utifrån de nationella rekommendationerna.
Institutet för hälsa och välfärd och Statens näringsdelegation har publicerat rekommendationer för nutritionsbehandling för sjukhusen. I dem fastställs näringsvärden och tillverkningsprocessen för sjukhusmaten. Rekommendationen grundar sig på att individer under vistelsen på sjukhus har rätt till både bra kost och god vård.
De nationella näringsrekommendationerna utgör grund för rekommendationerna för nutritionsbehandling. I dem betonas en hälsosam, socialt ansvarsfull och miljövänlig kost.
Överdriven alkoholanvändning kan ha negativ inverkan på behandlingen av andra sjukdomar
Sjukdomar orsakade av överdriven alkoholkonsumtion är ett stort folkhälsoproblem i Finland. Organiska sjukdomar till följd av överdriven alkoholanvändning är till exempel lever- eller bukspottkörtelinflammationer.
Timo Korpela
Jani Alaluusua, Taavi Lampinen
3
Överläkaren i internmedicin Laura Sundell vid Pejas sjukhus möter dagligen patienter med alkoholproblem.
”Patienterna kommer till jouren på grund av olika alkoholrelaterade sjukdomar eller skadeverkningar. Typiska fall är fallolyckor i berusat tillstånd, olika förvirringstillstånd samt skeden då alkoholrelaterade sjukdomar förvärras.”
Alkohol medför särdrag i behandlingen
Vid HUS fokuserar behandlingen på organiska sjukdomar till följd av överdriven alkoholanvändning, såsom behandling av lever- eller bukspottkörtelinflammationer.
”Naturligtvis ger vi också stöd för att komma ifrån alkoholen. Till exempel primärvården, organisationer eller företagshälsovården ger hjälp för att direkt komma ifrån alkoholen”, säger Laura Sundell.
”I behandlingen tar vi också hänsyn till de särdrag som alkoholen bidrar till: till exempel sömnlöshet, affektiva symtom eller dålig följsamhet till behandlingen på grund av beroendet.”
På en del av HUS sjukhus arbetar en missbrukarskötare. Missbrukarskötaren ordnar till exempel en plats för avgiftning eller rehabilitering på en vårdinrättning efter den specialiserade sjukvården eller samtalshjälp med låg tröskel med en person inom missbrukarvården.
Enligt statistik från Institutet för hälsa och välfärd minskade den totala alkoholkonsumtionen 2024 med över fyra procent jämfört med året innan. Alkoholanvändningen bland unga har polariserats, det vill säga det finns både absolutister och storkonsumenter. I enskilda grupper har alkoholanvändningen bland kvinnor i pensionsåldern ökat klart.
Enligt Laura Sundell har alkoholproblemen i sig inte ökat på lång sikt, men den ökade användningen av intravenösa droger har gjort behandlingen svårare.
”Patienter med multipelt drogberoende är ofta sjukare och de har fler problem och svårigheter med livshanteringen.”
Problem ska föras på tal utan skuldbeläggning
Riklig alkoholanvändning påverkar också andra befintliga eller nya sjukdomar.
”Sunda levnadsvanor och måttlig alkoholanvändning ger en bättre prognos för behandlingens effekt. Det är viktigt att notera att riklig alkoholanvändning kan utgöra ett hinder för behandling av andra sjukdomar. Till exempel en leversjukdom kan förhindra cytostatikabehandling”, betonar Laura Sundell.
Alkohol bidrar till nedsatt funktion för många organ, till exempel hjärtat, levern och njurarna, och har därför negativ effekt på behandlingen av sjukdomar och försämrar patientens återhämtning.
Vad har läkaren för ansvar då patienten har alkoholproblem?
”Problemen bör föras på tal: varje ingripande är en möjlighet att få hjälp, även om det ofta är svårt att ingripa i levnadsvanor. Jag ser alkoholism som en sjukdom och människor bör inte skuldbeläggas för den. Symtom som återkommer eller förvärras innebär inte ett misslyckande, du måste bara fortsätta med ansträngningarna för att komma ur alkoholmissbruket.”
Hälsobyns egenvårdsanvisningar hjälper dig med plötsliga hälsoproblem
I Hälsobyns Jourhus hittar du anvisningar som du kan använda för att själv behandla plötsliga hälsoproblem som du nödvändigtvis inte behöver uppsöka läkare för.
Anvisningarna hjälper dig också att bedöma om till exempel en skada ändå borde visas upp för en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården.
I denna artikel har vi sammanställt de fem mest lästa egenvårdsanvisningarna i Jourhuset.
Omsorgsfull behandling av sår bidrar till snabbare läkning
De vanligaste såren är skär- eller sticksår orsakade av ett vasst föremål. Det kan också förekomma skrubbsår, skråmor och bitsår på huden. På händer och fötter kan även nerver, senor och blodkärl skadas i samband med ytliga sår.
Även små sår kan blöda mycket om de finns på ett område med många blodkärl. En omsorgsfull behandling av såret bidrar till att såret läker snabbare, förhindrar infektioner och minskar ärrvävnad.
- Rengör såret och förslut det med fjärilstejp eller sårtejp.
- Skydda såret med ett rent och torrt förband och håll det torrt i 3−7 dygn.
- Duscha såret dagligen om det utsöndrar lite var och låt såret ärras.
Hyperventilation, det vill säga förhöjd andning som kan orsaka kvävningskänsla
Hyperventilation innebär en situation där en person andas mer än nödvändigt. Eftersom andningen är djup och snabb avlägsnas mer koldioxid från kroppen än det hinner bildas. Detta orsakar obehagliga symtom, såsom kvävningskänsla, yrsel och till och med att man svimmar.
- Känn igen och förstå symtomen vid hyperventilationsanfall.
- Öva djup mellangärdsandning som stöd för att behålla lugnet.
- Undvik att andas in i en papperspåse; reglera utandningen genom att krympa läpparna.
Läs hela egenvårdsanvisningen: Hyperventilation (Hälsobyns Jourhus)
Behandla köldskador med varmt vatten
En köldskada uppstår när någon kroppsdel utsätts för kyla och temperaturen sjunker så lågt att vattnet i vävnaderna börjar frysa. Det är ganska vanligt med köldskador under vintern i Finland, särskilt när temperaturen sjunker under 20 minusgrader.
Symtom på djupa och ytliga köldskador är domningar och stickningar i huden, färgförändringar och att huden blir vaxartat vit, svullnad och blåaktig hud, blåsor samt förhårdnad och smärta i vävnaderna.
Du kan själv behandla små och lindriga köldskador hemma. En djup köldskada ska behandlas på sjukhus.
- Sök dig snabbt till en varm och skyddad plats.
- Värm det frusna området genom att doppa det i 37−42-gradigt vatten i 20−30 minuter.
- Använd antiinflammatoriska läkemedel som du kan köpa från apoteket för att behandla smärtan.
Läs hela egenvårdsanvisningen: Köldskada (Hälsobyns Jourhus)
Muskelbristning eller -kramp kan vara smärtsamt
En muskelbristning innebär till exempel en motionsskada som uppstått i muskeln och som bryter muskelfibrerna. Skadestället är smärtsamt och kan svullna eller ha blåmärken.
Muskelkramper, det vill säga sendrag, kan förekomma i muskeln under eller efter ansträngning. Vid sendrag dras muskeln plötsligt samman, vilket orsakar svår smärta. Sendrag förekommer oftast i benen under natten.
- Höj upp skadeområdet med muskelbristningen, använd en kylförpackning 15−20 minuter åt gången och upprepa vid behov med 1–2 timmars mellanrum.
- Börja med lätt ansträngning efter ett par dagar inom de gränser som smärtan tillåter.
- Upphör med den rörelse som orsakat sendraget, massera muskeln lätt och tänj den försiktigt.
Läs hela egenvårdsanvisningen: Muskelbristning och muskelkramp (Hälsobyns Jourhus)
Solbränd hud behandlas på samma sätt som en brännskada
Solens ultravioletta strålning, det vill säga UV-strålning, orsakar att huden blir brun och att den blir solbränd. Den vanligaste hudtypen i Finland blir brun och solbränd emellanåt. Förutom hudskador och solbränd hud åldras huden av UV-strålning och risken för att insjukna i cancer ökar.
Den brända huden är röd och varm. Dessutom kan det uppstå blåsor på det brända området och området kan svullna och göra mycket ont.
Solbränd hud behandlas på samma sätt som andra lindriga brännskador.
- Skydda huden med kläder och använd solkräm.
- Kyl ned den brända huden med ljummet vatten och använd hydrokortisonsalva.
- Punktera inte blåsorna. Skydda den utsöndrande huden med ett förband avsett för brännskador.
Läs hela egenvårdsanvisningen: Solbränd hud (Hälsobyns Jourhus)
Vad ska man ta med till sjukhuset?
Har du fått en kallelse till sjukhuset och undrar över vad du borde packa i väskan? Läs här om vad det lönar sig att ta med och vad du kan lämna hemma.
Att komma till sjukhuset är ofta en spännande och kanske lite nervös situation. Om du har en eller flera nätter framför dig på HUS underlättar det om du packar ner några viktiga saker i god tid – och att du vågar lämna vissa saker hemma.
Ju mindre saker du har med dig, desto bättre
En bra tumregel inför sjukhusvistelsen är att packa så lätt som möjligt. Till exempel på avdelningen för kvinnosjukdomar stannar patienterna vanligtvis en eller två nätter, ibland upp till en vecka. En rullväska eller ryggsäck är alltså ofta mer användbar på semesterresor än vid ett sjukhusbesök.
Kom åtminstone ihåg telefon och laddare, identitetsbevis och mediciner
Det finns ändå några saker du absolut bör komma ihåg att ta med till sjukhuset. Ta med dig mobiltelefon och laddare, identitetsbevis eller FPA-kort samt de läkemedel du använder regelbundet. Om du använder hjälpmedel, ta också med dem till sjukhuset.
Ta gärna med egna hygienartiklar om du vill
Vi tillhandahåller till exempel tvättmedel, men om du föredrar att använda dina egna produkter kan du självklart ta med eget schampo och andra personliga hygienartiklar. Inneskor är också praktiska i sjukhusvardagen.
Lämna värdesaker, prydnadsföremål och starka dofter hemma
Ta inte med dig värdesaker eller stora summor pengar. Våra patientrum har låsbara skåp, men vi rekommenderar ändå att du lämnar till exempel smycken hemma. Våra lokalvårdare tackar när borden och fönsterbrädorna i patientrummen är fria från prydnadsföremål. Det här är viktigt också ur hygienperspektiv. Lämna vänligen även parfymer och andra starka dofter hemma.
Packa med dig alla dina egna saker när du åker hem
När det är dags att åka hem lönar det sig att du noggrant packar ner alla dina egna saker. Laddare och hörlurar är de överlägset mest upphittade föremålen på sjukhuset. Smycken glöms också lätt kvar.
Grattis om du är på väg för att föda! Här hittar du en checklista på saker att packa ner för förlossningssjukhuset.
Man kan ovetande bära på en symtomfri sexuellt överförd sjukdom
Problemet med sexuellt överförda sjukdomar är att de kan vara helt symtomfria. Om det finns risk för smitta eller om symtom som passar in på en sexuellt överförd sjukdom uppkommer, borde man gå på test för sexuellt överförda sjukdomar.
Tiina Tuominen
Jani Alaluusua, Taavi Lampinen
3
Klamydia har länge varit den allmännaste sexuellt överförda sjukdomen i Finland. Årligen konstateras cirka 16 000 klamydiafall. De därefter mest allmänna sexuellt överförda sjukdomarna är kondylom och genitalherpes. Antalet gonorréfall har kraftigt ökat i Finland och Europa efter coronapandemin. År 2024 var antalet smittor i Finland redan över 1 800.
”Gonorrésmittor konstateras alltmer hos unga vuxna, det vill säga i samma åldersgrupp som också klamydiasmittor konstaterats. Yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården oroas över vad detta beror på och vad man kan göra åt saken”, säger specialistläkare i hud- och könssjukdomar Eija Hiltunen-Back.
Typiska symtom på en sexuellt överförd sjukdom är sveda då man urinerar, smärta i nedre delen av buken och kvisslor eller blåsor på genitalområdet. Om sådana uppkommer lönar det sig att kontakta till exempel den egna hälsostationen.
Genom webbtjänster kan man fylla i symtomenkäter. En sådan är den riksomfattande social- och hälsovårdens webbtjänst Omaolo. Man får också information till exempel i Hälsobyns Hudsjukdomshus, under rubriken könssjukdomar.
Efter att en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården skrivit ut en remiss för laboratorieundersökningar, kan man börja undersöka orsaken bakom symtomen.
En tid bokas till HUS mottagning
Förutom på den egna hälsostationen, undersöks och behandlas sexuellt överförda sjukdomar också på HUS mottagning för genitala sjukdomar.
Man ska boka tid till läkarens eller sjukskötarens mottagning. På mottagningen går man igenom symtomen, när de har börjat och vilka prov det lönar sig att ta.
”Om man har symtom, undersöker läkaren genitalområdet. Redan på basis av detta kan man fastställa en diagnos. Urin- och blodprov tas av alla besökare”, säger Hiltunen-Back.
Svaren får man i allmänhet inom några dagar. Patienten informeras alltid per telefon om en konstaterad smitta. På samma gång kommer man överens om behandlingen.
Berätta om smittan för dina sexuella partner
En obehandlad smitta av en sexuellt överförd sjukdom kan inverka på människans fertilitet, men det är också viktigt att inte smitta andra. Det är ansvarsfullt att förutom sig själv också ta ansvar för sina sexuella partner.
Man kan meddela sexuella partner om sin egen smitta till exempel per telefon eller med ett meddelande.
Tre tips för den som vill ta hand om sin sexuella hälsa
- Kondom är det enda sättet att förebygga smittor.
- Om du får symtom eller har glömt kondomen, utred var inom ditt välfärdsområde du testa dig för sexuellt överförda sjukdomar.
- Om det visar sig att du bär på smitta, handla ansvarsfullt och informera din sexuella partner, så att smittkedjan kan brytas.
Sköt dina hälsoärenden behändigt i Maisa
Visste du att du kan sköta många av dina hälsoärenden behändigt i HUS kundportal Maisa. I denna artikel samlade vi tips för mångsidigare användning av Maisa.
Läs patientbrev utan dröjsmål i Maisa
Du kan läsa dina patientbrev i Maisa genast när de är klara. Digitala brev bevaras och sparar samtidigt kostnader och miljön. Du kan avstå från papperspost i segmentet meddelanden och brev. Se närmare anvisningar här.
I Maisa kan du förbereda dig i förväg inför mottagningen
Gör ditt mottagningsbesök smidigare och snabbare genom att fylla i dina uppgifter i förväg. I Maisa kan du bland annat komplettera dina kontaktuppgifter, medicinering, allergier samt aktuella diagnoser. Du kan också fylla i enkäter och blanketter med förhandsinformation som en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården har sänt dig. Förberedelse inför besöket öppnar i Maisa sju dagar före den bokade tiden.
Gör dig förtrogen med de kommande undersökningarna och åtgärderna i Maisa
I Maisa kan du göra dig förtrogen med de anvisningar som du har fått. Läs anvisningarna noga så att ärendehanteringen är smidigare.
Se dina laboratorieresultat i Maisa
Laboratorieresultat och bilddiagnostiska resultat syns i Maisa på sidan undersökningsresultat. Resultaten kan grupperas antingen enligt besök eller enskilda resultat.
Kontakta din vårdande enhet i Maisa
I Maisa kan du sända meddelanden direkt till din vårdande tidsbokningsenhet. Meddelandet kan sändas sex månader före och efter din bokade tid.
Du kan ta Maisa i användning på adressen www.maisa.fi eller i Maisa-appen.
Anvisningsvideor för Maisa finns här.
