Vad tycker du om webbplatsen HUS.fi?
Svara på en kort enkät och berätta för oss hur du tycker att webbplatsen fungerar.
Det tar bara ett par minuter att svara på enkäten.
Tack för din tid!
Till enkäten kommer du här.
Korrekt och säker användning av receptfria läkemedel kan påverka hur vården lyckas
Receptfria läkemedel är bra första hjälpen vid många besvär. Många tänker dock inte på att receptfria läkemedel lätt kan användas fel i misstag och de kan ha en betydande inverkan på behandlingen av andra sjukdomar.
I den här artikeln får du fem viktiga tips om säker användning av receptfria läkemedel.
Berätta vilka läkemedel du använder när du kommer in för vård
Uppgifter om receptbelagda läkemedel finns elektroniskt i receptcentret, men där finns inga uppgifter om receptfria läkemedel eller till exempel vitaminer, naturprodukter och kosttillskott. De kan dock påverka din vård och ha samverkningar med andra läkemedel.
För en förteckning över alla de läkemedel, naturprodukter och kosttillskott som du använder och ta med den när du kommer in för vård.
Receptfria läkemedel är endast till för kortvarigt bruk
Till exempel läkemedel som hänför sig till magens funktion eller värkmedicin för långvarigt bruk på egen hand kan ge upphov till onödiga skador och dölja allvarliga symptom.
Apotekets personal ger anvisningar om säker användning av receptfria läkemedel och de hänvisar dig vid behov att kontakta läkare om besväret blir långvarigt.
Ett välbekant receptfritt läkemedel kan påverka vårdens säkerhet
Många välbekanta receptfria läkemedel innehåller acetylsalicylsyra (till exempel Aspirin, Disperin, Primaspan, Finrexin) som ökar blödningsrisken. Det är viktigt att få information om användning av sådana läkemedel i synnerhet före operationer och andra åtgärder.
Om du använder ett läkemedel regelbundet är det bra att begära det som receptbelagt läkemedel så att uppgifterna syns i receptcentret.
Överdriven användning av paracetamol kan ge leverskada
Vid korrekt användning är paracetamol ett bra och säkert läkemedel mot smärta och feber.
För stora doser paracetamol belastar dock levern och kan även snabbt orsaka en allvarlig leverskada. Iaktta alltid doseringsanvisningen på förpackningen och öka inte doserna på egen hand. Fråga apotekspersonalen om råd med låg tröskel.
Barn och ungas användning av receptfria läkemedel bör övervakas
I sociala medier har det bland unga spridits farliga utmaningar i anknytning till receptfria läkemedel. Läkemedelsmissbruk med för stora doser kan snabbt orsaka bestående men. Det är viktigt att en vuxen diskuterar de här utmaningarna och säker användning av receptfria läkemedel med de unga så att de förstår riskerna förknippade med läkemedlen.
Vid egenvård av barn är det viktigt att iaktta särskild noggrannhet och förvara läkemedel och kosttillskott utom räckhåll för barn. Välsmakande vitaminpreparat som ska tuggas, så kallade godisnallar, har blivit vanligare och deras frestande smak, utseende och förpackning ökar risken för överdosering. Till exempel järntillskott som tuggtabletter med kakaosmak har bidragit till farliga järnförgiftningar för barn när de överkonsumerats.
Om du eller din närstående i misstag har tagit för mycket medicin eller ett barn i misstag har ätit läkemedel, ska du ringa Giftinformationscentralen (tfn 0800 147111).
Du kanske är intresserad av
Vila är det bästa botemedlet vid stressfrakturer hos barn och unga
Stressfrakturer konstateras hos många barn och unga som idrottar mycket. Specialistläkare i ortopedi och traumatologi Matti Ahonen berättar om riskfaktorer för stressfrakturer hos barn och unga och hur stressfrakturer behandlas.
Jonna Suometsä
Taavi Lappalainen, Jani Alaluusua
4
Varför får barn och unga stressfrakturer?
Barn och unga är känsligast för stressfrakturer under tillväxtspurter. I allmänhet uppstår stressfrakturer efter tio års ålder då den unga växter snabbt och träningsmängden är stor. Stressfrakturer är något vanligare hos flickor än hos pojkar.
”Risken att få en stressfraktur ökar vid för lite sömn och för litet intag av D-vitamin, lågt viktindex, psykisk belastning och dålig näringsstatus. Även tidigare stressfrakturer ökar risken för att få en stressfraktur på nytt”, säger Matti Ahonen.
Om mängden ledd träning överskrider 15 timmar per vecka eller om motionsmängden är mycket liten, ökar sannolikheten för stressfraktur. Dessutom ökar en alltför tidig specialisering på en idrottsgren och träning året om utan avbrott risken för stressfrakturer.
Uppsök läkare om smärtan har fortgått i mer än två veckor
Största delen av stressfrakturerna hos barn och unga i växande ålder uppstår i nedre ryggen. Utöver det förekommer stressfrakturer i benen i de nedre extremiteterna som till exempel i underbenen och mellanfoten.
En stressfraktur identifieras genom smärta som kommer gradvis och ökar då belastningen ökar. Smärtan lättar då man stannar upp, men återkommer då man börjar röra på sig igen.
”Ett viktigt symtom på stressfraktur är en stickande smärta som exakt kan lokaliseras och som i allmänhet blir värre då man rör på sig. Det är bra att uppsöka läkare om smärtan har fortgått i mer än två veckor”, instruerar Ahonen.
Hur undersöks stressfrakturer?
Då barnet eller den unga kommer till läkarens mottagning går man med läkaren först igenom symtom; var och när känns smärtan. Efter det testar läkaren rörelsebanor och rörlighet, undersöker smärtområdet genom att trycka och knacka med fingrarna samt bedömer ryggens eller de nedre extremiteternas linjer.
Vid behov tas röntgenbild eller görs en magnetundersökning. Bilddiagnostiska undersökningar behövs inte alltid.
”Den unga kommer ofta till läkarens mottagning på nytt 6–8 veckor efter att stressfrakturen har konstaterats. Vid besöket säkerställer vi att läkningen har börjat”, säger Ahonen.
Paus från idrotten och rehabilitering under ledning av en fysioterapeut
Den viktigaste behandlingen av en stressfraktur är vila och att undvika belastning.
Vid stressfrakturer i ryggen varar pausen från idrotten i allmänhet 3–4 månader. Vid behandling av stressfrakturer i nedre extremiteterna är pausen från idrott något kortare, cirka 2–3 månader.
Det är bra att inte återgå till idrottandet alltför tidigt, eftersom stressfrakturen då kan återkomma.
På fysioterapeutens mottagning får man tips på stretchning och muskelövningar. I de flesta fall behövs ingen slutkontroll och man kan återgå till idrotten då smärtan är borta och det har gått tillräckligt lång tid.
Prognosen för en stressfraktur är utmärkt om den behandlas rätt
En paus från idrottandet i ett tidigt skede ger det bästa resultatet. Det krävs sällan att man helt och håller slutar med idrotten och en kirurgisk behandling görs endast i undantagsfall.
Vid behandling av stressfrakturer ska det utöver behandlingen fästas vikt vid orsakerna till och förebyggande av skadorna, såsom mångsidig motion, tillräcklig vila och näringsstatus.
Om den unga till exempel utövar lagsport, kan man diskutera med tränare, fysioterapeut eller läkare hur den unga kan delta i träningarna.
”Nästan alla kan återgå till sina intressen då stressfrakturen har läkt. Det behövs bara tid och tålamod för återhämtning”, säger Ahonen.
Fem tips för bättre sömn
Har du problem att somna eller vaknar du på natten och kan inte somna om? Känner du dig rastlös då du går och lägger dig eller oroar du dig för sömnsvårigheter? Här får du fem tips för bättre sömn.
Vakna alltid samma tid
Stig upp samma tid på morgnarna även om du har sovit dåligt. Vid behov kan du vara flexibel och anpassa tiden du stiger upp med cirka en timme. Försök också att stiga upp ur sängen så snabbt som möjlig när du har vaknat. Genom att stiga upp snabbt stärks sambandet mellan sömn och säng.
Mer ljus på morgnarna
Exponera dig för starkt ljus på morgonen. Vistelse i morgonsolen eller framför en ljusterapilampa piggar genast upp och bidrar också till att det blir lättare att somna på kvällen.
Motion förbättrar sömnkvaliteten
Försök att få in motion som gör dig lite andfådd varje dag. Aktivitet och motion piggar upp på dagen och förbättrar sömnens kvalitet genom att öka mängden djupsömn på natten. Undvik dock tung motion precis innan du går och lägger dig, eftersom det stimulerar vakenhet. En lätt promenad eller stretchning är lämpliga motionsformer på kvällen.
Varva ner före du går och lägger dig
Avsluta vardagssysslorna och dämpa belysningen före du går och lägger dig. Sovrummet ska vara mörkt på kvällen och natten. Justera temperaturen så att sovrummet är behagligt och svalt, cirka 18–21 grader.
Avlägsna också all slags elektronisk utrustning som stimulerar vakenhet från sovrummet, till exempel dator, smartmobil och TV. Undvik att titta på sociala medier eller att arbeta i sovrummet. Du ska också undvika stimulerande produkter som innehåller koffein på kvällen.
Regelbundna kvällsrutiner hjälper dig att somna
Reservera den tid som motsvarar ditt sömnbehov för sömn, vanligtvis cirka 7–9 timmar. Påbörja kvällsrutinerna cirka 60–90 minuter innan du går och lägger dig. Regelbundna rutiner är en signal för din kropp att det är läggdags. Gå till sängs först när du är sömnig.
Om inget hjälper:
Om sömnlösheten är långvarig (över tre månader) och du upplever att det stör din funktionsförmåga och livskvalitet, ska du inte tveka att söka hjälp. Bakom symtomen på sömnlöshet kan det också finnas någon annan sömnstörning eller sjukdom som det är viktigt att reda ut och behandla korrekt.
Den bästa och primära behandlingen av sömnstörningar är kognitiv beteendeterapi mot sömnlöshet (CBT-I). Kontakta primärvården, det vill säga en hälsostation, företagshälsovården eller en privat läkarstation.
Patientens väg från remiss till åtgärd
För att komma till den specialiserade sjukvården behöver du remiss av en läkare. Förlossningar och samjourer utgör undantag. Läs vad allt som händer efter att remissen har inkommit till HUS.
Allt börjar med en remiss
En remiss till den specialiserade sjukvården kan göras på hälsovårdscentralen, vid företagshälsovården eller en privatläkarmottagning. Då remissen inkommer till HUS, behandlas den inom tre veckor och inom flera specialiteter betydligt snabbare. Efter det gör de sakkunniga vid remisscentralen en bedömning om remissen uppfyller kriterierna för specialiserad sjukvård och hur brådskande situationen är.
HUS har 43 remisscentraler. De tre största sett till antalet remisser är ögonsjukdomar, kvinnosjukdomar och förlossningar samt ortopedi och traumatologi. De sakkunniga har artificiell intelligens till sin hjälp och med hjälp av den överförs upp till 80 procent av alla remisser till olika arbetskorgar, vilket påskyndar behandlingen av remisser betydligt. Artificiell intelligens ersätter dock inte heller här människan. Den fungerar bara som hjälp i sorteringen av remisser.
Följ remissens status i Maisa
Använder du redan e-tjänsten Maisa? I Maisa ser du när remissen har inkommit och behandlats. Från Maisa får du information om remissen har godkänts eller om den har returnerats. Om du inte använder Maisa får du informationen per brev. I brådskande fall blir du uppringd. Du kan också se information om remissen i MittKanta.
Du kan ladda ner Maisa från telefonens applikationsbutik eller använda e-tjänsten på adressen maisa.fi.
Kallelse till ett första besök
Om remissen godkänns, bokas en tid åt dig till mottagningen. Det första besöket är i bästa fall redan nästa dag, men målet är att det ska bli inbokat senast efter tre månader beroende på hur brådskande din situation är.
Före det första besöket får du anvisningar om hur du ska förbereda dig. Ärendehanteringen påskyndas om du i förväg har skrivit in förhandsuppgifter i Maisa och tar med FPA-kortet eller ett identitetsbevis med foto. Om du vill kan du ta med remissen till besöket.
I många fall räcker det med endast det första besöket, men vid behov bokas en ny mottagningstid åt dig.
Till åtgärd i prioritetsordning
Om det behövs en åtgärd för att behandla din sjukdom har vi som mål att boka en tid åt dig senast inom sex månader från det första besöket. Polikliniska åtgärder genomförs ofta snabbare, eftersom man i samband med dem blir utskriven redan samma dag.
Från sjukhuset får du ett kallelsebrev elektroniskt eller i pappersform och i det finns anvisningar om medicinering, mat, alkoholanvändning, rökning och hygien. Du får också vägledning till sjukhuset och anvisningar för anmälan.
En bristfällig remiss kan leda till att remissen returneras
År 2024 inkom nästan 358 400 remisser till HUS och i genomsnitt 19 procent av dem returnerades. Orsaken till returen kan till exempel vara bristfälliga förhandsuppgifter eller att patienten inte har undersökts alls. En del besvär kan också vara sådana som kan behandlas inom primärvården.
Om remissen returneras ges den remitterande läkaren anvisningar om de ytterligare undersökningar som behövs och om behandlingsalternativ före det görs en eventuell ny remiss. Målet är dock alltid att patienten får god vård på rätt plats och i rätt tid.
Levercirros kan utvecklas smygande
Levercirros är en allvarlig sjukdom och ofta är den länge symtomfri. Det är viktigt att sjukdomen diagnostiseras tidigt, eftersom ju tidigare leverskadan upptäcks, desto bättre kan den bromsas. Överläkaren i gastroenterologi Perttu Arkkila berättar hur levercirros utvecklas, när man bör uppsöka läkare och hur sjukdomen kan behandlas.
Lotta Laine
Jani Alaluusua, Taavi Lampinen
4
Levercirros framskrider ofta långt utan några symtom
”Levercirros är slutskedet av leversjukdomen, där leverns struktur förändras och dess funktion försämras. Sjukdomen kan framskrida under flera år utan tydliga symtom”, säger Perttu Arkkila.
Ofta ställs en diagnos först då patienten söker sig till läkare för andra besvär eller då det finns misstanke om en leversjukdom på basis av riskfaktorer.
Det krävs flera undersökningar för att diagnostisera levercirros
För att diagnostisera levercirros krävs en kombination av flera olika undersökningar. Endast levervärden avslöjar inte alltid sjukdomen, eftersom de länge kan hålla sig inom normala gränser.
En diagnos baserar sig på laboratorieprov och bilddiagnostiska undersökningar, som ultraljud eller magnetundersökning samt vid behov leverbiopsi där man tar ett litet vävnadsprov från levern.
Flera faktorer ökar risken för levercirros
Flera faktorer ökar risken att drabbas av levercirros. Sådana faktorer är bland annat riklig och långvarig alkoholanvändning, fettlever, särskilt i kombination med övervikt, eller metabolt syndrom, virushepatit som hepatit B och C, typ 2-diabetes samt användning av injektionsdroger.
”Många av dessa riskfaktorer kan förebyggas eller behandlas. Till exempel minskad alkoholanvändning och viktkontroll kan betydligt minska risken att drabbas”, påminner Arkkila.
Det är viktigt att söka sig till läkare med låg tröskel
Levercirros kan ge många slags symtom, men symtomen kan också vara mycket lindriga eller utebli helt. Varningssignaler kan vara ständig trötthet, klåda, ökad benägenhet att få blåmärken, svullen mage samt gulaktig hud eller gulaktiga ögon.
Levercirros påverkar patientens livskvalitet beroende på sjukdomsstadiet, eventuella komplikationer och behandlingens framgång.
”I ett tidigt skede är livskvaliteten nästan normal, medan en långt framskriden levercirros kan ge betydande fysiska och psykiska symtom”, säger Arkkila.
Levercirros kan bromsas med effektiv behandling
Levercirros kan inte botas, men det går att bromsa framskridandet och effektivt behandla komplikationer. Behandlingen baserar sig på de aktuella God medicinsk praxis-rekommendationerna och omfattar hantering av riskfaktorer, som att sluta använda alkohol, korrekt medicinering samt behandling av symtom och komplikationer. Behandlingen omfattar dessutom stöd för kost och allmänkonditionen. Vid behov utvärderas en levertransplantation.
”Tidig diagnostisering har en nyckelroll. Ju tidigare levercirros upptäcks, desto bättre är möjligheterna att bromsa framskridandet och upprätthålla en god livskvalitet”, betonar Arkkila.
Det är viktigt att lära känna sina bröst
Var åttonde finländsk kvinna drabbas av bröstcancer någon gång under sitt liv. Den viktigaste metoden för att upptäcka bröstcancer i ett tidigt skede är att delta i screening. Var och en bör dock lära känna sina egna bröst, eftersom en del bröstcancerfall upptäcks på basis av förändringar som kvinnan själv noterar.
Lär känna dina bröst
Vet du hur dina bröst känns och ser ut i normala fall? Då du känner dina bröst, är det lättare att upptäcka eventuella avvikelser. Brösten kan vara knöliga av naturen eller förändringar i dem kan förekomma i olika skeden av menstruationscykeln.
Det är bra att undersöka sina bröst efter menstruation
Det finns inga vetenskapliga bevis för att rutinmässig egenundersökning av brösten minskar cancerdödligheten. Regelbunden undersökning av brösten kan dock bidra till att förändringar upptäcks i tid. Den bästa tidpunkten för egenundersökning är efter menstruation, då brösten är som mjukast och knöligheten som orsakas av menstruationscykeln är borta.
Känn igen symtom på bröstcancer
Det vanligaste symtomet på bröstcancer är en knöl i bröstet. Andra eventuella symtom är indragning av huden på bröstet eller bröstvårtan, rodnad eller svullnad på bröstet, en förändring i bröstets form eller storlek, utslag på vårtgården eller klar eller blodig utsöndring från bröstvårtan.
Sök dig till undersökningar, om du upptäcker förändringar i dina bröst
Om du upptäcker en knöl eller om du har något annat symtom som tyder på bröstcancer, ska du uppsöka en läkare. Bröstcancer konstateras genom bilddiagnostiska undersökningar och nålbiopsi. Undersökningarna görs antingen på en hälsovårdscentral, inom företagshälsovården eller på en privat läkarstation.
Det är alltid viktigt att delta i screening för bröstcancer
Screening för bröstcancer, det vill säga mammografi, minskar bevisligen dödligheten i bröstcancer. Till avgiftsfri screening för bröstcancer kallas kvinnor i åldern 50–69 år med cirka två års mellanrum. Det är viktigt att delta i screeningen, eftersom cancerscreening kan bidra till att bröstcancer upptäcks redan i ett tidigt skede innan symtomen visar sig.
Uttryck din donationsvilja – det kan rädda liv
En organ- eller vävnadsdonator kan hjälpa upp till sex svårt sjuka människor. Här får du fem praktiska tips som hjälper dig att uttrycka din vilja och föra ämnet på tal.
I Finland är varje människa enligt lag en potentiell vävnads- och organdonator, såvida man inte under sin livstid har motsatt sig detta. Diskussion om organ- eller vävnadsdonation hör till vården i livets slutskede.
De närstående informeras om organ- och vävnadsdonation och man utreder om patienten under sin livstid har uttryckt sin åsikt i frågan. Man kan gå vidare i frågan om det inte finns information om ett uttryckt motstånd. En närstående behöver inte fatta beslut, men en klart uttryckt vilja underlättar diskussionen i den svåra situationen.
Då din donationsvilja har sparats i MittKanta, antecknats på ett donationskort eller du har pratat om den med dina närstående, kommer ditt önskemål fram och kan respekteras.
Spara din donationsvilja i Mitt Kanta eller med ett donationskort
Genom att spara din donationsvilja säkerställer du att vårdpersonalen kan se ditt beslut.
Diskutera din donationsvilja med dina närstående
Berätta för dina närstående om din donationsvilja. Visshet om att du har en positiv inställning till organ- och vävnadsdonation hjälper dina närstående i en situation där organdonation diskuteras.
Försäkra dig också om hur dina närståendes ser på en organdonation
Fråga samtidigt dina närstående vad de själva tänker om organ- och vävnadsdonation och om de sparat sin donationsvilja.
Förstå effekten av organ- och vävnadsdonationer
Organdonationer kan rädda flera människoliv och förbättra livskvaliteten hos den per-son som tagit emot organet. En organdonator kan hjälpa upp till sex patienter och en vävnadsdonator ännu fler.
Var medveten om att det finns ett ständigt behov av organdonationer
I Finland finns det ett ständigt behov av organ- och vävnadsdonationer. Många kritiskt sjuka patienter väntar på grund av sin sjukdom på en organtransplantation, men det finns inte tillräckligt med donatorer. Varje organ- och vävnadsdonator är värdefull. Målet med donationsverksamheten är att identifiera patienter som efter sin död kan lämpa sig som donator. Organdonation är alltid något som sker först efter döden och övervägs endast då man vet att patienten kommer att dö. En njure kan doneras även av en levande donator.
Hur och när undersöks ärftliga sjukdomar?
Möjligheterna att undersöka ärftliga sjukdomar ökar hela tiden. Ett gentest bör dock alltid övervägas noga. Besök Kirmo Wartiovaaras mottagning för att höra mer om ärftliga sjukdomar.
Susanna Puisto
Jani Alaluusua, Taavi Lappalainen
3
Man känner globalt till cirka 7 000 ärftliga sjukdomar som beror en defekt i en gen. Ärftliga sjukdomar är till exempel olika syndrom och i vissa fall några cancersjukdomar.
”Ett barn kan till exempel drabbas av ett syndrom som beror på defekt i en gen, om båda föräldrarna bär på samma genetiska avvikelse. Risken att drabbas är i dessa fall 25 procent. I fråga om cancersjukdomar är till exempel bröstcancer förknippad med ärftlighet”, säger specialistläkare i klinisk genetik Kirmo Wartiovaara.
Ärftlighetsläkaren bedömer behovet av undersökningar
Till ärftlighetsläkarens mottagning kommer man med remiss. Inom klinisk genetik tas det ställning till två frågor: kan ärftliga faktorer ligga bakom patientens sjukdom eller symtom och om så är fallet, kan det undersökas och den eventuella faktor som orsakar ärftligheten identifieras.
”Det är bra att inleda närmare undersökningar i de fall där svaret på båda frågorna är jakande”, konstaterar Wartiovaara.
Cancer är bara sällan en ärftlig sjukdom
Ärftlighetsläkaren går igenom släktens sjukdomshistoria och patientens situation samt bedömer utifrån det ärftlighetsrisken.
”Till exempel i fråga om bröstcancer löper varje kvinna 12 procents risk att drabbas, det vill säga i befolkningen drabbas i genomsnitt en av åtta kvinnor av bröstcancer. Har man otur kan till exempel var fjärde kvinna i släkten emellertid drabbas utan att cancersjukdomen är förknippad med en identifierbar ärftlig orsak” säger Wartiovaara.
Om det i patientens fall finns skäl att misstänka ärftlighet, diskuteras eventuella undersökningar på mottagningen. Om man vid undersökningarna hittar en ärftlig sjukdom, kan behövlig uppföljning och eventuell vård ordnas om det är motiverat i det berörda fallet.
”Om det är fråga om en ärftlig sjukdom som konstaterats hos ett barn, kan föräldrarna erbjudas möjlighet till undersökning för den berörda sjukdomen vid en eventuell framtida graviditet eller då en sådan planeras.
Ett gentest kan avslöja en ärftlig sjukdom, men bör övervägas noga
Gentest har en nyckelroll vid undersökning av ärftliga sjukdomar. De ska dock inte genomföras på lättvindiga grunder och patienten bör i förväg vara förberedd även på dåliga nyheter. Utöver den sjukdom som undersöks kan man i testet hitta även bifynd, vars betydelse inte alltid är känd.
”Som bifynd kan man också få veta att man senare kommer att drabbas av en sjukdom som inte kan behandlas eller höra att familjeförhållandena är något annat än vad man har trott. Innan ett gentest genomförs bör man överväga om man vill veta sådana saker”, konstaterar Wartiovaara.
Kosten stöder patientens återhämtning på sjukhuset
Måltiderna är för många dagens höjdpunkt – även på sjukhuset. Smaklig, hälsosam och näringsrik kost främjar människans fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Läs hur patientmåltiderna på olika sätt stöder återhämtningen från sjukdomen eller åtgärden.
Maten ger trygghet under sjukhusvistelsen
För patienten är måltiderna ofta den enda bekanta stunden när hen vårdas på avdelningen – och därför är de särskilt viktiga.
På sjukhuset serveras fyra måltider under dagen: morgonmål, lunch, middag och kvällsmål. Utöver dem kan patienten vid behov få mellanmål.
Regelbundna måltider tryggar tillräcklig näringstillförsel för patienten och följer en normal måltidsrytm.
Patienten kan i viss mån påverka sin egen mat. Då patienten kommer till sjukhuset blir hen tillfrågad om specialdiet och patienten kan också påverka till exempel måltidsdrycken. Om maten inte smakar är det bra att nämna det för vårdpersonalen och då kan man tillsammans diskutera alternativ.
Måltider stöder tillfrisknande och återhämtning
Måltiderna har många effekter som främjar återhämtningen allt från tillräcklig näringstillförsel till en social funktion.
Hälsosam kost som innehåller väsentliga fetter, protein och fibrer samt tillräckligt med grönsaker, frukt och bär hjälper kroppen att läka.
Måltiderna stöder också återhämtningen, eftersom det då är en bra stund att sätta sig upp eller röra på sig och använda bestick.
På vissa avdelningar hålls måltiderna i gemensamma lokaler och ger möjlighet till samvaro med andra patienter.
Olika kost för olika patienter
Modell för den hälsofrämjande måltid som serveras på sjukhuset utgör den så kallade basdieten som passar de flesta av sjukhusets patienter.
Dessutom tillreds i sjukhusets kök cirka 20 måltider som passar specialdieter. I specialdieter beaktas till exempel patientens allergier, höjt näringsbehov, begränsningar till följd av sjukdom, matens konsistens och patientens övertygelse.
Maten för patienterna tillreds med omsorg av högklassiga råvaror. Patienten kan alltså lita på att specialdieter beaktas noggrant.
I planeringen av matsedeln beaktas dessutom smakpreferenser hos personer i olika åldrar och från olika kulturer.
Undernäring behandlas med energi- och proteinrik kost
Om det finns en risk att patientens näringstillgång är för knapp till exempel på grund av sjukdom, dålig matlust eller hög ålder, serveras patienten mat som innehåller rikligare med protein eller andra energirika näringsämnen, som fetter.
Näringsbrist bromsar patientens återhämtning. Till exempel musklerna behöver protein för att hållas i form och såren behöver protein, vitaminer och mineralämnen för att läka.
Sjukhusmaten baserar sig på näringsrekommendationerna
Den mat som serveras till patienterna planeras alltid utifrån de nationella rekommendationerna.
Institutet för hälsa och välfärd och Statens näringsdelegation har publicerat rekommendationer för nutritionsbehandling för sjukhusen. I dem fastställs näringsvärden och tillverkningsprocessen för sjukhusmaten. Rekommendationen grundar sig på att individer under vistelsen på sjukhus har rätt till både bra kost och god vård.
De nationella näringsrekommendationerna utgör grund för rekommendationerna för nutritionsbehandling. I dem betonas en hälsosam, socialt ansvarsfull och miljövänlig kost.
Överdriven alkoholanvändning kan ha negativ inverkan på behandlingen av andra sjukdomar
Sjukdomar orsakade av överdriven alkoholkonsumtion är ett stort folkhälsoproblem i Finland. Organiska sjukdomar till följd av överdriven alkoholanvändning är till exempel lever- eller bukspottkörtelinflammationer.
Timo Korpela
Jani Alaluusua, Taavi Lampinen
3
Överläkaren i internmedicin Laura Sundell vid Pejas sjukhus möter dagligen patienter med alkoholproblem.
”Patienterna kommer till jouren på grund av olika alkoholrelaterade sjukdomar eller skadeverkningar. Typiska fall är fallolyckor i berusat tillstånd, olika förvirringstillstånd samt skeden då alkoholrelaterade sjukdomar förvärras.”
Alkohol medför särdrag i behandlingen
Vid HUS fokuserar behandlingen på organiska sjukdomar till följd av överdriven alkoholanvändning, såsom behandling av lever- eller bukspottkörtelinflammationer.
”Naturligtvis ger vi också stöd för att komma ifrån alkoholen. Till exempel primärvården, organisationer eller företagshälsovården ger hjälp för att direkt komma ifrån alkoholen”, säger Laura Sundell.
”I behandlingen tar vi också hänsyn till de särdrag som alkoholen bidrar till: till exempel sömnlöshet, affektiva symtom eller dålig följsamhet till behandlingen på grund av beroendet.”
På en del av HUS sjukhus arbetar en missbrukarskötare. Missbrukarskötaren ordnar till exempel en plats för avgiftning eller rehabilitering på en vårdinrättning efter den specialiserade sjukvården eller samtalshjälp med låg tröskel med en person inom missbrukarvården.
Enligt statistik från Institutet för hälsa och välfärd minskade den totala alkoholkonsumtionen 2024 med över fyra procent jämfört med året innan. Alkoholanvändningen bland unga har polariserats, det vill säga det finns både absolutister och storkonsumenter. I enskilda grupper har alkoholanvändningen bland kvinnor i pensionsåldern ökat klart.
Enligt Laura Sundell har alkoholproblemen i sig inte ökat på lång sikt, men den ökade användningen av intravenösa droger har gjort behandlingen svårare.
”Patienter med multipelt drogberoende är ofta sjukare och de har fler problem och svårigheter med livshanteringen.”
Problem ska föras på tal utan skuldbeläggning
Riklig alkoholanvändning påverkar också andra befintliga eller nya sjukdomar.
”Sunda levnadsvanor och måttlig alkoholanvändning ger en bättre prognos för behandlingens effekt. Det är viktigt att notera att riklig alkoholanvändning kan utgöra ett hinder för behandling av andra sjukdomar. Till exempel en leversjukdom kan förhindra cytostatikabehandling”, betonar Laura Sundell.
Alkohol bidrar till nedsatt funktion för många organ, till exempel hjärtat, levern och njurarna, och har därför negativ effekt på behandlingen av sjukdomar och försämrar patientens återhämtning.
Vad har läkaren för ansvar då patienten har alkoholproblem?
”Problemen bör föras på tal: varje ingripande är en möjlighet att få hjälp, även om det ofta är svårt att ingripa i levnadsvanor. Jag ser alkoholism som en sjukdom och människor bör inte skuldbeläggas för den. Symtom som återkommer eller förvärras innebär inte ett misslyckande, du måste bara fortsätta med ansträngningarna för att komma ur alkoholmissbruket.”
