Mottagningar under graviditeten

Ultraljudsscreening av tidig graviditet utförs antingen genom slidan eller ovanpå bukväggen. Urinblåsan ska vara tom. I samband med undersökningen utreder vi graviditetens längd, beräknad tid, antalet foster och hjärtfrekvensen samt undersöker fostrets allmänna uppbyggnad. Vi kan också göra den halssvullnadsmätning som hör till screeningen av kromosomavvikelser och som också kan vara det första tecknet på en strukturell avvikelse hos fostret.

Den strukturella ultraljudsundersökningen görs ovanpå bukväggen. Vi går igenom fostrets uppbyggnad, uppskattar fostrets tillväxt och mängden fostervatten samt tittar på moderkakans placering i livmodern. Utredning av könet hör inte till denna undersökning, men vi kan försöka ta reda på barnets kön om föräldrarna så önskar.

I detta skede kan du redan känna fostrets rörelser, som har blivit tydligare. Babyn kan redan ta tag i tårna eller sätta fingrarna i munnen. Om fostrets ställning är gynnsam, kan man till och med beundra barnets profil vid ultraljudsundersökningen.

Vårt mål är att göra ultraljudsundersökningen av fostrets anatomi under graviditetsveckorna 20+0–21+3.

Screeningen av kromosomavvikelser (Downs syndrom och Edwards syndrom) baserar sig på en riskberäkning, som beaktar även din ålder. Vid den kombinerade screeningen kommer vi att ta ett blodprov från dig under graviditetsvecka 9+0–11+0 och mäta fostrets storlek med ultraljud (hjässa till stjärt) samt nacksvullnad under graviditetsvecka 11+0–13+6.

Mödrarådgivningen bokar dig en tid till en laboratorieundersökning efter din menstruationscykel som beräknas bli graviditetsvecka 10+0. Ultraljudsundersökningen beräknas bli under graviditetsvecka 11+5–13+0. Med hjälp av den kombinerade metoden upptäcker vi upp till 80 procent av de kromosomavvikelser som nämns ovan.

Inom HUS-området gör vi eventuella fortsatta undersökningar vid Fostermedicinska centret vid Kvinnokliniken.

NIPT (non-invasive prenatal testing) är en screeningmetod för att sålla de vanligaste kromosomavvikelserna hos fostret mer exakt än med kombinerad screening. NIPT-screeningen kan genomföras i stället för kombinerad screening eller som en preciserande undersökning. Helsingfors stad erbjuder NIPT-undersökning i stället för kombinerad screening åt alla de gravida Helsingforsbor för vilka undersökningen lämpar sig. Rådgivningen ger dig mer information om praxisen inom ditt område.

NIPT-undersökningen genomförs på blodprov av en gravid person. Provet undersöks för risken för tre vanliga kromosomavvikelser hos fostret. Den vanligaste avvikelsen är trisomi 21, det vill säga Downs syndrom. De mer sällsynta trisomi 13 och 18 förekommer vanligtvis som allvarliga medfödda strukturella avvikelser. Undersökningen omfattar inte andra kromosomavvikelser eller ärftliga sjukdomar och visar inte fostrets kön.

NIPT-screeningens lämplighet kartläggs på rådgivningen och HUS enheter för fosterscreening. Om NIPT-provet lämpar sig för dig, kan du ge ett blodprov efter den första ultraljudsundersökningen för fosterscreening.

Normala resultat av NIPT-undersökningen meddelas med brev. Om resultatet av NIPT-undersökningen är avvikande, kontaktas du av enheten för fosterundersökningar vid Kvinnokliniken för eventuella fortsatta undersökningar. Ett avvikande resultat betyder inte nödvändigtvis att fostret är sjukt. För att säkerställa resultatet erbjuder vi möjligheten till ett fostervattenprov.

• förhöjt blodtryck
• flerbördsgraviditet
• förtida sammandragningar
• avvikande fosterbjudning, såsom sätesbjudning
• störning i sockerämnesomsättningen (graviditetsdiabetes)
• utvärdering av förlossningssätt, då föregående förlossning har varit kejsarsnitt eller då man misstänker att fostret blir för stort
• behov av särskilt stöd på grund av bakomliggande sociala, mentala eller missbruksrelaterade skäl

Remissen skrivs av mödrarådgivningens läkare, en hälsovårdare eller en privatläkare. Mödrapoliklinikens läkare bedömer utifrån remissen hur brådskande varje fall är. Du får en kallelse till mottagningen per brev eller per telefon. Du kan själv boka tid per telefon endast för uppföljning under slutet av graviditeten (graviditetsveckorna 41 + 5).

Som poliklinikläkare fungerar en specialistläkare i obstetrik och gynekologi eller en läkare som håller på att specialisera sig inom området. Vid behov har man även tillgång till sjukhusets andra experter.

Kom vänligen i tid till mottagningen och reservera tid för eventuella kompletterande undersökningar. Om du vill kan din partner eller en annan vuxen följa med på mottagningen. Det är inte tillåtet att ta med barn till undersökningsrummen.

Vid mödramottagningen ger vi information om vilken effekt graviditetsdiabetes har på barnet samt om de risker som på lång sikt kan uppstå för mamman. På mottagningen handleder man även i egenuppföljning av blodsockret och behandlingen av graviditetsdiabetes med kost- och läkemedelsbehandling. I vårt vårdteam arbetar en barnmorska och läkare.

Målen med vården och uppföljningen:

• normalisering av blodsockret under graviditeten
• egen uppföljning av blodsockret samt lyckad eventuell läkemedelsbehandling
• tillgodogöra sig goda matvanor och öka motionen
• förhindra ytterligare komplikationer från graviditetsdiabetesen
• minska risken att insjukna i diabetes typ 2.

På mottagningen för mödrar som har problem med drog-, alkohol- och läkemedelsmissbruk (HAL), ger vi information om vilken inverkan alkohol och droger har på fostret och graviditetens gång samtidigt som vi motiverar till drogfrihet. I vårt vårdteam arbetar en läkare, barnmorska och socialarbetare. HAL-mottagningar finns på mödramottagningarna vid Kvinnokliniken samt på Jorvs och Hyvinge sjukhus mödramottagningar.

Målen med vården och uppföljningen:

• att sluta eller minska användningen av rusmedel, hänvisning till avvänjning
• att konstatera och behandla de sjukdomar och näringsstörningar hos mamman som hotar graviditeten
• att upptäcka de utvecklings- och tillväxtstörningar hos fostret som orsakas av missbruk
• att bedöma mammans förmåga att ta hand om den nyfödda
• att utvärdera behovet av barnskydd
• att bedöma möjligheterna att fortsätta graviditeten
• att stödja mamman att växa till föräldraskap.

På barnmorskans eller läkarens mottagning för förlossningsrädda finns det tid att diskutera de frågor som i första hand tynger mamman eller orsakar rädsla. Vi ger information och hjälp om hur man kan förbereda sig inför förlossningen. Till mottagningen för förlossningsrädsla behöver du en remiss, som du kan få till exempel från mödrarådgivningen, av en hälsovårdare eller läkare. Vid behov konsulterar vi andra yrkesgrupper, såsom yrkesutbildade personer i psykologi.

Nästan alla kvinnor är spända och rädda inför förlossningen. Det kan till och med vara en fördel att vara lite nervös, eftersom det höjer adrenalinnivån och hjälper mamman att bli redo för förlossningen. Egentlig förlossningsrädsla talar man om då, när rädslan hindrar normalt liv och överskuggar den glädje som graviditeten för med sig. Cirka 5–6 procent av kvinnorna lider av en sådan rädsla.

Taimi-gruppen

Förutom det samtalsstöd som erbjuds av mödrarådgivningar och mottagningar för förlossningsrädsla ordnar vi även våra egna Taimi-stödgrupper för dem som har förlossningsrädsla. Grupperna är avsedda för förstföderskor och de leds av en psykolog som är specialiserad på graviditets- och förlossningsfrågor. Gruppen passar speciellt dig som är rädd för förlossningen, vill behandla graviditets- och förlossningsrelaterade frågor tillsammans med andra gravida och öva avslappning under ledning av en psykolog.

Taimi-gruppen samlas fem gång under graviditeten och dessutom en gång efter förlossningen tillsammans med bebisarna. Ett av mötena kommer att hållas i förlossningssalen under ledning av en barnmorska som är specialiserad på förlossningsrädsla. Vi önskar att maken, makan eller en annan stödperson deltar i ett av mötena.

Du kan delta i gruppen från och med graviditetsvecka 25. Din mödrarådgivning kan dock hänvisa dig till gruppen redan i ett tidigare skede av din graviditet. Då vi får remissen, ringer vår barnmorska dig och hänvisar dig till rätt grupp. Remissen som behövs får du från din mödrarådgivning.

Språket i gruppen är finska. 

Vårdvägen för förlossningsrädsla

Vårdvägen för förlossningsrädsla erbjuder övergripande stöd för förberedelse inför förlossning och föräldraskap.

När du får en remiss till mottagningen för förlossningsrädsla från rådgivningen, får du ett meddelande om hur du öppnar vägen och anvisningar för hur du loggar in.

Den digitala vårdvägen består av olika texter, videor, kamratberättelser, avslappningsövningar, uppgifter, vägledd reflektion kring den egna situationen, ljudinspelningar och dagböcker.

Du får stöd i arbetet längs hela vårdvägen av en barnmorska med erfarenhet av förlossningsrädsla. Barnmorskan kommenterar uppgifterna, stöttar och svarar på frågor samt hänvisar vid behov till fler mottagningsbesök. Vårdvägen gör det möjligt för barnmorskan att långsiktigt stödja förberedelserna inför förlossningen.

Innehållet är framtaget tillsammans med förlossningsläkare, barnmorskor och psykologer specialiserade på förlossningsrädsla. Målet är att öka förstföderskans egna resurser, känsla av att kunna och förtroende för vårdpersonalen.

Vårdvägen är en del av Hälsobyn, som är en webbtjänst som tillhandahålls av universitetssjukhusdistrikten.

Coaching i små grupper

 Vi erbjuder coaching i små grupper för förstföderskor som lider av lindrig eller svår förlossningsrädsla. Coachingen ordnas på ort och ställe i förlossningssjukhusets lokaler. Grupperna ordnas på finska och engelska.

Som coach fungerar en barnmorska med erfarenhet av förlossningsrädsla. Du kan även ta med dig din partner eller en stödperson. Målet med coachingen är bland annat att öka på föderskans känsla av säkerhet och kontroll, erbjuda redskap för att underlätta det egna måendet under förlossningen samt att lindra förlossningsrädslan. Hälsovårdaren på din mödrarådgivning skriver vid behov en remiss till coaching för förlossningsrädsla. 

Sjukskötaren på din mödrarådgivning hänvisar dig till coaching om det behövs.

När du är gravid kan du ibland behöva uppföljning på sjukhus. Problemet kan vara till exempel högt blodtryck, risk för tidig förlossning eller onormal blödning. Också fostrets välmående kan kräva avdelningsvård.

Vi planerar din vård individuellt tillsammans med förlossningsläkare och barnmorskor. Familjen och övriga närstående är välkomna att besöka avdelningen, men det är inte möjligt för familjen att övernatta på avdelningen.

​Graviditeten är överburen, när graviditeten pågått över 42 graviditetsveckor. Kontrollbesöken i slutet av graviditeten påbörjas när graviditeten har pågått 41 veckor och 5 dagar (41+5). Du kan själv boka ett besök för kontroll om du har gått över tiden genom att ringa direkt till förlossningssjukhuset, antingen till igångsättningsenheten eller mödramottagningen.

I allmänhet kan man i lugn och ro invänta en naturlig början av förlossningen. Syftet med besöken vid överburenhet är att kontrollera att slutet av graviditeten fortlöper på ett säkert sätt samt att upptäcka eventuella risker i samband med överburenhet (t.ex. försämring av moderkakans funktion).

Vid besöket i slutet av graviditeten kontrollerar vi fostrets tillstånd med hjälp av registrering av pulsen (KTG) och ultraljudsundersökning. Vi mäter även ditt blodtryck och mängden protein i urinen samt pratar om hur du mår. Vid mottagningsbesöket kan vi i vissa fall påbörja mognaden av livmoderhalsen antingen mekaniskt eller medicinskt i slutet av graviditeten. I samband med s.k. mekanisk ballongmognad kan man i allmänhet åka hem igen, men vid medicinsk mognad stannar man på sjukhuset. Igångsättning av förlossningen på grund av överburenhet påbörjas senast i graviditetsvecka 42 +1.