Vårdväg för hjärncancer

Vilka symtom som hjärntumören ger beror på tumörens storlek, var den sitter och hur snabbt den växer. Det kan gå lång tid innan en godartad hjärntumör ger symtom.

Ett epileptiskt anfall är det vanligaste första symtomet på hjärntumör. Hos en tredjedel av patienterna är detta det huvudsakliga symtomet som leder till undersökningar. Anfallet kan ta sig uttryck i form av kramper i armar eller ben eller som ett kort fall av medvetslöshet. Efter ett första epileptiskt anfall görs alltid en undersökning för att utreda om det är en hjärntumör som har orsakat anfallet. Ett anfall kan vara det enda symtomet på en långsamt progressiv tumör.

En hjärntumör kan orsaka huvudvärk. Dessutom finns det nästan alltid andra symtom. Det kan även förekomma illamående om morgnarna. Långvarig eller återkommande ny huvudvärk hos vuxna bör undersökas, trots att det kan finnas flera andra orsaker till det.

En hjärntumör kan också orsaka symtom kopplade till mental prestationsförmåga. Dessa symtom är till exempel kopplade till uppmärksamhet, koncentrationsförmåga, exekutiva funktioner, tal, minne, observationsförmåga eller slutledningsförmåga.

De bilddiagnostiska undersökningar som krävs för att diagnostisera en hjärntumör finns ofta inte att tillgå inom primärvården.

Vid misstanke om hjärntumör gör läkaren inom primärvården utifrån dina symtom en remiss antingen till HUS neurologer eller till en akutmottagning där vi planerar för bilddiagnostiska undersökningar av hjärnan.

Baserat på dina symtom kommer din remiss ofta att först skickas till HUS neurologiska mottagning dit vi kallar dig för fortsatta undersökningar. De primära fortsatta undersökningarna är bilddiagnostik av hjärnan. Om remissen har gjorts till en akutmottagning på ett sjukhus kommer vi att påbörja undersökningarna där.

Om man vid de bilddiagnostiska undersökningarna konstaterar en hjärntumör eller misstanke om det så hänvisar vi dig till en neurokirurg för en bedömning av operation eller för en biopsi.

När kvaliteten på tumörvävnaden har utretts vid en patologisk undersökning efter operation eller biopsi fattas ett beslut om fortsatt vård vid ett neuro-onkologiskt möte. De som deltar vid mötet är en neurokirurg, en neuropatolog, en neuroradiolog, en neurolog samt läkare inom strålbehandling och läkemedelsbehandling.

Efter operationen eller biopsin kommer du att skrivas ut från neurokirurgienheten och du får en kallelse till planering av fortsatt vård vid Cancercentrum.

Hjärntumören konstateras genom magnetundersökning eller datortomografi. Vi gör vanligtvis bilddiagnostiska undersökningar med kontrastmedel. Genom undersökningarna kan vi fastställa tumörens storlek och läge.

För att bestämma tumörens typ krävs ett vävnadsprov som tagits från tumören. En neurokirurg tar ett vävnadsprov genom att operera tumören eller ta en biopsi.

Neuropatologen undersöker provet och definierar tumörens ursprungscell och hur malign den är. Utifrån detta får vi en slutlig diagnos och planerar behandlingen av tumören.

Vi ställer bara diagnos utifrån de bilddiagnostiska undersökningarna om det inte är möjligt att genomföra kirurgi eller biopsi.

Ditt första mottagningsbesök sker hos en neurokirurg. Efter operationen eller biopsin skickar neurokirurgen dig till Cancercentrum för fortsatt vård.

På Cancercentrum går du på ditt första besök antingen på strålbehandlingsenheten eller läkemedelsbehandlingens mottagning beroende på vilken typ av vård du behöver. På mottagningen diskuterar vi din vårdplan och ger dig handledning som rör din vård.

Vi planerar alltid behandlingen av hjärntumörer individuellt. Behandlingen beror på

• typ av tumör
• hur malign den är
• var den är placerad
• hur den växer och hur snabbt.

När det gäller hjärntumörer överväger vi alltid att ta bort hela eller delar av tumören. 

Ett mångprofessionellt vårdteam ansvarar för behandlingen av hjärncancer. Du når ditt vårdteam i portalen Maisa och via telefon. Du hittar kontaktuppgifter till din behandlande enhet i kallelsen.

• Cancercentrums telefontjänst 09 471 74900 betjänar måndag–fredag kl. 7.30–16.
• Om du plötsligt börjar må sämre eller får feber över 38 grader, ring journumret (gratis) som har öppet dygnet runt på 116 117 eller närmaste jourhavande sjukhus.
• I en nödsituation ring 112.

Hur ofta och hur länge du kommer att följas upp inom HUS efter behandlingarna bestäms utifrån kvaliteten på din hjärntumör. Hos personer med gliom fortsätter uppföljningen vanligtvis under hela livet.

Efter den inledande behandlingen av hjärntumören kommer vi att följa upp ditt hälsotillstånd med täta intervall genom upprepade bilddiagnostiska undersökningar för att hitta eventuellt recidiv i ett tidigt skede och kunna påbörja nödvändiga behandlingar i tid. 

Fysio-, ergo- och talterapeuter samt neuropsykologer undersöker och rehabiliterar patienter på neurologiska mottagningen. På mottagningen gör vi även bedömningar av arbetsförmåga och följer upp epilepsi.

Om du har nedsatt rörelseförmåga kan en fysioterapeut bedöma din situation även på Cancercentrum.

Om du behöver fysioterapi i form av ett hembesök gör din läkare vid behov en remiss till din hälsostation.