Vårdväg för akut leukemi

Akut leukemi är en cancersjukdom där ett förstadie till blodcell blivit elakartad och börjar dela sig och leukemiceller ansamlas i benmärgen.  

De vanligaste symtomen på akut leukemi är

• sänkt allmäntillstånd som pågått under ett par dagar eller veckor
• skelettsmärta
• trötthet
• infektion
• feber och
• akut blödningsbenägenhet.

På grund av symtomen undersöker läkaren blodbilden, som vanligtvis visar anemi, det vill säga lågt hemoglobin i blodet och lågt antal blodplättar. Även antalet vita blodkroppar kan vara onormalt högt eller lågt.

Symtom och onormala blodvärden kräver en differentialräkning av vita blodkroppar. Hos vissa upptäcks leukemiceller, det vill säga blaster, som cirkulerar i blodet vid räkningen av vita blodkroppar. 

De inledande undersökningarna av akut leukemi görs antingen på en hälsostation, inom företagshälsovården eller på en privat läkarstation.

Vid ett avvikande undersökningsresultat eller fynd skriver läkaren en remiss till oss på HUS.

Noggrannare undersökningar och behandling av akut leukemi koncentreras i huvudsak till den hematologiska enheten. Ibland kan undersökningarna också utföras på ditt närsjukhus.  

I en brådskande situation där förändringarna i din blodbild är betydande och/eller ditt tillstånd är instabilt, diskuterar läkaren på det remitterande verksamhetsstället per telefon med vår hematolog om anordnandet av undersökningar. Då flyttar du antingen från akutmottagningen eller den remitterande avdelningen direkt till vår hematologiska avdelning för vidare undersökningar.  

Om din sjukdom verkar ha utvecklats långsamt, de förändringar som upptäckts i din blodstatus är lindriga och ditt tillstånd är stabilt, skriver den remitterande läkaren en brådskande remiss på basis av hur du mår och var du bor

• antingen till den internmedicinska mottagningen vid Jorvs, Pejas, Lojo, Raseborg eller Malms sjukhus eller
• till hematologiska mottagningen vid Cancercentrum, Hyvinge sjukhus eller Borgå sjukhus. 

För diagnostisering av akut leukemi tar vi benmärgs- och blodprov och vid behov även ett hud- eller cerebrospinalvätskeprov. Diagnosen leukemi baseras på exakta undersökningsresultat som utförs i ett specialiserat laboratorium.

Prover från diagnosskedet tas brådskande på hematologiska avdelningen eller i mottagningens behandlingsrum.

Benmärgsprover tas från den bakre delen av bäckenbenet under lokalbedövning. Ingreppet tar ungefär 20–30 minuter. Närmare anvisningar inför ingreppet får du av avdelningens skötare och läkaren eller i ditt tidsbokningsbrev. Läs mer om hur man tar benmärgsprov.

Vi ber om ditt samtycke för att ta biobanksprover och strävar efter att i ett så tidigt skede som möjligt utreda din lämplighet för pågående kliniska läkemedelsstudier för akut leukemi.

På mottagningen diskuterar läkaren undersökningsresultaten och din vårdplan med dig när de preliminära undersökningsresultaten är klara.

Om du vårdas på en avdelning fastställs den preliminära diagnosen akut leukemi ofta samma eller följande dag som provtagningen. Då fastställs den huvudsakliga typen av leukemi:

• akut myeloisk (AML) eller
• akut lymfatisk (ALL) leukemi.

Undersökningarna som fastställer diagnosen akut leukemi tar cirka en vecka till en månad att genomföra.

Utöver traditionell cytostatikabehandling kan de inledande behandlingarna av akut leukemi omfatta kombinationer av antikroppar och cytostatika eller andra läkemedel som är inriktade på sjukdomens specifika egenskaper.

Ett mångprofessionellt vårdteam ansvarar för behandlingen av akut leukemi. Du når ditt vårdteam i portalen Maisa och via telefon. Du hittar kontaktuppgifter till din behandlande enhet i kallelsen.  

• Cancercentrums telefontjänst 09 471 74900 betjänar måndag–fredag kl. 7.30–16.
• Om du plötsligt börjar må sämre eller får feber över 38 grader, ring journumret (gratis) som har öppet dygnet runt på 116 117 eller närmaste jourhavande sjukhus.
• I en nödsituation ring 112. 

Risken för att leukemin återkommer är störst under de tre första åren. För att upptäcka återfall fortsätter den regelbundna uppföljningen med blod- och benmärgsprover i 2–5 år efter diagnosen. Känsliga genetiska undersökningar kan till och med upptäcka en leukemicell bland en miljon celler och på så sätt styra planeringen av uppföljning och behandling.

Om din sjukdom är i remission fortsätter din uppföljning inom öppenvården i tio år för att upptäcka om leukemin återkommer och eventuella sena komplikationer av behandlingen.

Symtom på akut leukemi är ofta kopplade till lågt blodkroppsvärde, alltså anemi, få blodplättar och infektionskänslighet orsakad av ett lågt antal vita blodkroppar.

Långa sjukhusbehandlingar, att vara sängliggande och särskilt infektioner som man drabbas av under behandlingen försämrar allmäntillståndet och funktionsförmågan. Att röra sig och upprätthålla muskelkondition utifrån vad hälsan tillåter är därför viktigt, och vi försöker möjliggöra det till exempel på hemavdelningen för leukemi.

Cytostatikabehandling kan också orsaka illamående, vilket man kan medicineras för. Se till att du får en god och mångsidig kost.

Uppföljningen hos oss vid HUS avslutas i allmänhet efter fem år, om vi inte har konstaterat att sjukdomen har återkommit. Mellan uppföljningsbesöken kan du kontakta den enhet som vårdat dig om du har frågor.

Om vi beslutar oss för en symtomatisk behandling för dig gör läkaren en remiss till en palliativ mottagning och/eller hemsjukvård.