Vårdväg för lymfom

Lymfom – alltså lymfatisk cancer – kan orsaka många olika symtom beroende på vilken typ av lymfom det handlar och var lymfomet är placerat i kroppen.

Det vanligaste symtomet på lymfom är en smärtfri knöl – en förstorad lymfkörtel – kring halsen, armhålan eller ljumsken. Lymfom kan också orsaka allmänna symtom såsom feber, trötthet, oförklarlig viktnedgång, svettningar eller klåda.

Vid misstanke om lymfom gör man en klinisk undersökning, särskilt genom att känna igenom lymfkörtlarna. I oklara situationer gör man även en ultraljudsundersökning.

Du kommer då att remitteras till en specialitet inom HUS där man tar diagnostiska prover vad gäller lymfom. Vid förstorade lymfkörtlar kring halsen görs en remiss till polikliniken för öron-, näs- och halssjukdomar. Vid förstorade lymfkörtlar i armhålor och ljumskar görs en remiss till kirurgiska polikliniken. Om en misstanke om lymfom uppstår på grund av att man genom röntgenbilder har konstaterat att mediastinum – alltså området som avgränsar lungor, hjärta och de stora blodkärlen – är förstorat, kan man göra en remiss till polikliniken för lungsjukdomar.

En del lymfom växer snabbt och kräver att man brådskande, till och med akut, gör en remiss, ställer diagnos och påbörjar behandling. Diagnostik har en central roll när det kommer till att bedöma prognos och planeringen av din vård. Det vävnadsprov man tar vid misstanke om lymfom ska vara tillräckligt stort, i första hand stort som en lymfkörtel. Att göra en finnålsbiopsi räcker inte för att ställa diagnos.

Efter att diagnosen har bekräftats i form av lymfom kommer den cancerläkare som hanterar din remiss att skicka dig vidare till spridningskontroller (DT- och PET-undersökningar) och blodprover. Efter det kommer vi att gå igenom ditt ärende under ett mångprofessionellt lymfommöte. På mötet deltar utöver cancerläkaren även en radiolog, en isotopläkare och en patolog. Vid mötet definieras den mer specifika undertypen av lymfom samt hur spritt lymfomet är. Utifrån det gör vi en rekommendation om din fortsatta vård. Efter mötet får du en kallelse till en cancerläkarmottagning.

Den vanligaste undertypen av lymfom är diffust storcelligt B-cellslymfom. Andra undertyper av lymfom är follikulärt lymfom, mantelcellslymfom, marginalzonslymfom, perifert T-cellslymfom och Hodgkins lymfom. 

Utifrån din diagnos kommer vi att bedöma behovet av andra undersökningar, såsom benmärgs- och spinalvätskeprover, hjärt- och lungfunktionstester samt andra specificerande laboratorietester. Ibland räcker inte det vävnadsprov som har tagits tidigare för att ställa diagnos. I så fall får du en remiss till ny provtagning.

När det handlar om unga patienter strävar man efter att skydda fertiliteten innan man påbörjar behandling. Vi remitterar kvinnliga patienter till en gynekolog för fertilitetsrådgivning innan behandling. Manliga patienter rekommenderas att spara spermaprov.  

Under mottagningen går vi tillsammans med dig igenom undersökningsresultaten, vad de betyder, din fertilitet samt nytta och risk med behandlingarna. Under vårdmötena tar vi alltid hänsyn till din åsikt och skapar en vårdplan tillsammans med dig. Efter besöket på läkarmottagningen går en vårdare mer noggrant igenom med dig hur och när behandlingarna kommer att ske.

Vårdaren är läkarens arbetspar på mottagningen. Vårdaren träffar dig alltid i samband med det första besöket och vid behov kan du hänvisas till handledning eller rådgivning på en vårdarmottagning under dina andra besök.

Lymfom behandlas med cytostatika, biologiska läkemedel och strålbehandling.

Risken för recidiv vid snabbväxande lymfom är störst under de två första åren. Risken för recidiv vid långsamt växande lymfom kvarstår under hela livet.

Syftet med att göra uppföljning efter behandlingarna är att i tid hitta recidiv som kräver tidig behandling, upptäcka biverkningar av behandlingen i tid samt att ordna med en adekvat rehabilitering för dig.

Vi planerar tidsplanen för uppföljningen individuellt utifrån vilken typ av lymfom det handlar om och vilka behandlingar du har fått för din sjukdom. Uppföljningen görs på Cancercentrum.

Du kommer initialt att träffa din läkare med 4–6 månaders mellanrum. En del av dina kontrollbesök kan också göras via telefon eller med din sjukskötare. Uppföljningen kommer att fortsätta i 3–5 år beroende på lymfomtyp.

En symtomatisk behandlingsinriktning innebär att man ändrar fokus på behandlingen från att bromsa lymfomets progression till att hantera symtom. Vanligtvis överförs vårdansvaret då till en palliativ enhet eller till hemsjukhuset i ditt område. Att övergå till symtomatisk behandling är oftast den bästa behandlingen för obotligt sjuka personer. Det utesluter inte sådana vårdåtgärder som du fortfarande kan ha nytta av. Man kan leva med palliativ vård i flera månader, ibland till och med några år.

På det palliativa centret får du en övergripande plan för palliativ vård eller vård i livets slutskede tillsammans med dina närstående. På mottagningen kartläggs behovet av symtomlindrande vård och psykosocialt stöd, de nödvändiga stödåtgärderna för patienter som vårdas hemma, dina önskemål och förväntningar på vården samt de närståendes psykiska styrka och behov av stöd.

Längden på uppföljningen av lymfom planeras individuellt utifrån din sjukdomssituation och de cancerbehandlingar som getts. När uppföljningen har avslutats inom den specialiserade sjukvården överförs din vård vid till primärvården.

Hälsosamma levnadsvanor kan minska risken för sena biverkningar av lymfombehandlingar. Vi rekommenderar livsstilsvägledning och att mäta och följa upp blodtryck, fettvärden och långtidsblodsocker inom primärvården varje år.

Om du har fått strålbehandling i bröstområdet före 30 års ålder börjar man med mammografi eller magnetundersökning av brösten varje år efter att det har gått 8–10 år från behandlingen eller när du har fyllt 25 år.

Om sköldkörteln har omfattats av strålbehandlingsområdet rekommenderas att sköldkörtelvärdena följs upp när det har gått två år sedan behandlingen genom uppföljningsbesök i den specialiserade sjukvården med 1–2 års mellanrum och efter det vid behov.