Blodprov underlättar diagnostiken av lymfkörtelinflammationer i halsområdet hos barn

Den blodprovsbaserade diagnostiska metoden har varit känd sedan tidigare vid diagnostik av lymfkörtelinflammationer i halsområdet hos barn, men nu har dess tillförlitlighet bekräftats genom verkligt patientmaterial. Dessutom fastställdes gränsvärden för PPD-responsen, det vill säga vad som räknas som ett positivt testresultat, för första gången utifrån faktiska patientfall.

Forskningsresultatet kan minska behovet av invasiva undersökningsmetoder och antibiotika

De första observationerna om metodens lämplighet för diagnostik av lymfkörtelinflammationer i halsområdet hos barn orsakade av miljömykobakterier publicerades för tio år sedan. Trots detta används fortfarande ofta invasiva metoder i diagnostik och behandling, såsom vävnadsprovtagning och kirurgiska ingrepp.

”Att vi i vår studie kunde bekräfta blodprovets tillförlitlighet i diagnostiken öppnar förhoppningsvis dörren för att man ska kunna avstå från invasiva metoder. Att ta ett vävnadsprov från ett barn kräver narkos, och ett kirurgiskt ingrepp lämnar ärr”, säger specialistläkaren i klinisk mikrobiologi Anne Toivonen.

Förutom att invasiva metoder fortfarande används i diagnostiken behandlas lymfkörtelinflammationerna ofta med antibiotika innan diagnosen har bekräftats. Lymfkörtelinflammationer i halsområdet hos barn som orsakas av miljömykobakterier läker spontant, och ofta räcker det med uppföljning. När orsaken till inflammationen har fastställts med blodprov finns inget behov av antibiotika.

I Finland är lymfkörtelinflammationer i halsområdet hos barn orsakade av miljömykobakterier ovanliga. Ett typiskt symtom är en knöl som uppträder på halsen inom kort tid.

Blodprov kan också användas för att fastställa barnets vaccinationsstatus

Tuberkulosvaccination ger ett positivt resultat i det blodprov som används för att diagnostisera lymfkörtelinflammationer orsakade av miljömykobakterier. Därför kan den blodprovsbaserade diagnostiken användas hos barn som inte har fått BCG-vaccin. I Finland har endast riskgrupper fått BCG-vaccin sedan 2006.

”Våra forskningsresultat gör det också möjligt att i oklara fall använda samma blodprov för att fastställa om barnet har vaccinerats eller inte”, säger Toivonen.

Studien baserades på undersökningsresultat och kliniska uppgifter från 939 barnpatienter. Samtliga hade undersökts vid HUS under åren 2011–2015. I materialet identifierades 45 barn med lymfkörtelinflammation i halsområdet orsakad av miljömykobakterier. Av dessa hade 15 diagnostiserats med mykobakterieodling, medan de övriga 30 hade diagnostiserats genom klinisk bedömning, histologi och förhöjd PPD-reaktion. Samtliga 45 diagnostiserade barn utgjorde studiegruppen för beräkningen av PPD-gränsvärdet. Kontrollgruppen bestod av 141 friska barn som inte hade fått BCG-vaccin och som nyligen hade exponerats för tuberkulosbakterien. Eftersom dessa barn inte hade diagnostiserats med tuberkulos – den sjukdom som blodprovet ursprungligen utvecklades för att diagnostisera – lämpade de sig som kontrollgrupp för fastställandet av normala PPD-värden.

Studien har publicerats i tidskriften Journal of Pathology, Microbiology and Immunology.

Forskningsartikel: The Use of Purified Protein Derivative (PPD) Response in Elispot IGRA in the Diagnosis of Nontuberculous Mycobacterial Cervical Lymphadenitis

På ett universitetssjukhus är forskning en del av vården: nya forskningsrön gör vårdpraxis mer effektiva och bidrar till att behandlingarna kan riktas rätt. Vi bedriver ett nära forskningssamarbete med Helsingfors universitet och andra högskolor och publicerar årligen cirka 3000 referentgranskade forskningar.

Dagens forskning är morgondagens bättre vård.

HUS medietjänst betjänar media måndag–torsdag kl. 10–16, fredag kl. 10–15 på numret 050 427 2875 eller per e-post viestinta@hus.fi.