Förmaksfladder ger mindre risk för hjärninfarkt än förmaksflimmer

Förmaksflimmer och förmaksfladder är allmänna rytmstörningar i hjärtat. Den mest kända allvarliga konsekvensen av dem är hjärninfarkt, det vill säga en cirkulationsstörning i hjärnan där en del av hjärnan blir utan syre på grund av att ett blodkärl täpps till.

I studien FinACAF som leddes av HUS överläkare, docent Mika Lehto utreddes om riskerna för hjärninfarkt skiljer sig mellan patienter med förmaksflimmer och patienter med förmaksfladder. I studien granskades uppgifter och elektroniskt registrerade hjärtfilmer för mer än 40 000 finländska patienter.

Behovet av blodförtunnande medicinering ska bedömas individuellt

Patienterna delades in i tre grupper baserat på om de hade förmaksflimmer, förmaksfladder eller båda rytmstörningarna. Utifrån resultaten är risken för hjärninfarkt hos patienter som endast har förmaksfladder klart mindre än hos patienter med förmaksflimmer.

Studien visar att förmaksflimmer och förmaksfladder nödvändigtvis inte ska anses som helt likartade rytmstörningar med tanke på risken för hjärninfarkt.

”Förmaksfladder visar en mindre risk för rytmstörningar. Patienter som endast hade förmaksfladder hade cirka 40 procent lägre risk att få hjärninfarkt än patienter som endast hade förmaksflimmer”, säger läkare under specialistutbildning i kardiologi och doktorand vid Helsingfors universitet Hermon Eyob Fesseha.

Båda rytmstörningarna kan tillsammans öka risken. Risken att få en hjärninfarkt var något större hos de patienter som hade båda formerna av rytmstörningar än hos patienter med enbart förmaksflimmer. Skillnaden syntes också då andra riskfaktorer beaktades. Resultatet kvarstod även om till exempel patienternas ålder, andra sjukdomar och användning av blodförtunnande medicinering beaktades i jämförelsen.

I nuläget behandlas förmaksflimmer och förmaksfladder till stor del på samma sätt vid förebyggande av hjärninfarkt.

”Forskningsresultatet tyder dock på att det är bra att bedöma behovet av blodförtunnande medicinering individuellt i synnerhet hos patienter som endast har förmaksfladder. Syftet med medicineringen är att förebygga blodproppar, men medicinering kan också vara förknippad med blödningsrisk”, konstaterar Mika Lehto.

---

På ett universitetssjukhus är forskning en del av vården: nya forskningsrön gör vårdpraxis mer effektiva och bidrar till att behandlingarna kan riktas rätt. Vi bedriver ett nära forskningssamarbete med Helsingfors universitet och andra högskolor och publicerar årligen cirka 3000 referentgranskade forskningar.

Dagens forskning är morgondagens bättre vård.

HUS medietjänst betjänar media måndag–torsdag kl. 10–16, fredag kl. 10–15 på numret 050 427 2875 eller per e-post viestinta@hus.fi.