Ansiktsfrakturer till följd av våld drabbar de personer som har det socioekonomiskt sämst ställt
Nyckelord:Över hälften av patienterna som fått en ansiktsfraktur till följd av misshandel hörde till den lägsta inkomstklassen, visar HUS och Helsingfors universitets nya studie. Låga inkomster, låg utbildningsnivå och arbetslöshet var klart vanligare hos patienter med ansiktsfraktur än hos den övriga befolkningen.
mun- och käkkirurg Aleksi Haapanen
I studien analyserades de ansiktsfrakturer till följd av misshandel som behandlats vid HUS jour under åren 2013–2020 och patienterna jämfördes med en referensgrupp som plockats ur befolkningsregistret.
Merparten av de misshandelsrelaterade ansiktsfrakturerna konstaterades hos män. Enligt resultaten hörde patienterna med ansiktsfraktur i betydligt flera fall till den lägsta inkomstklassen, deras utbildningsnivå var i genomsnitt lägre och arbetslöshet var flerdubbelt vanligare än hos referensgruppen.
”Ansiktsfrakturer är ofta en konsekvens av grovt våld. Våra resultat visar att de är förknippade med bredare samhälleliga faktorer. Personer som har det sämst ställt i samhället är överrepresenterade när det gäller misshandelsrelaterade ansiktsfrakturer”, säger studiens förstnämnda författare, mun- och käkkirurg Aleksi Haapanen.
Ansiktsfrakturer återspeglar klyftorna i samhället
”Ansiktsfrakturer återspeglar klyftorna i samhället och riskfaktorer bakom våld. Vid förebyggande av våld är det viktigt att också ta hänsyn till sociala och ekonomiska bakgrundsfaktorer”, konstaterar Haapanen.
Temat är särskilt aktuellt i en tid då de socioekonomiska klyftorna växer och det finns risk för att hälsoklyftorna fördjupas ytterligare. Samtidigt syns konsekvenser av det ökade våldet oundvikligen även inom hälso- och sjukvården. Cirka en fjärdedel av de ansiktsfrakturer som behandlas vid HUS är orsakade av misshandel.
”Som samhälle ska vi kunna ingripa i grundorsakerna till våldet och å andra sidan säkerställa att våldsoffer som ofta har det socioekonomiskt sämst ställt utöver ändamålsenlig medicinsk vård också får annat behövligt stöd”, säger Haapanen.
Studien publicerades i den internationella vetenskapliga tidskriften Head & Face Medicine.
På ett universitetssjukhus är forskning en del av vården: nya forskningsrön gör vårdpraxis mer effektiva och bidrar till att behandlingarna kan riktas rätt. Vi bedriver ett nära forskningssamarbete med Helsingfors universitet och andra högskolor och publicerar årligen cirka 3000 referentgranskade forskningar.
Dagens forskning är morgondagens bättre vård.