Gå till huvudinnehåll

Vad tycker du om webbplatsen HUS.fi?

Svara på en kort enkät och berätta hur väl webbplatsen fungerar för dig.

Det tar bara ett par minuter att besvara enkäten. Enkäten kan besvaras på finska, svenska eller engelska. Välj språk uppe i högra hörnet av enkäten.

Tack för din tid!

Svara på enkäten här (Öppnas i samma fönster.)

Pressmeddelande Publicerad 17.11.2026 08.25

Största delen av dem som avled i hjärnblödning hann aldrig få neurokirurgisk vård

Nyckelord:

I en internationell studie som leddes av HUS neurokirurgi observerades att mer än 70 procent av dem som avled i subaraknoidalblödning inte hann få neurokirurgisk vård. Störst är andelen i glesbygden.

Två läkare i vita rockar står framför en vägg märkt "S15".
”Det räcker inte bara att utveckla den neurokirurgiska vården för att minska dödligheten i hjärnblödning betydligt”, säger ansvarig forskare, docent Ilari Rautalin och huvudskribent medicine doktor Aleksanteri Asikainen.

En blödning under araknoidalhinnan (subaraknoidalblödning det vill säga SAB) orsakad av en rupterad hjärnaneurysm är en av de mest dödliga cirkulationsstörningarna i hjärnan. Cirka en tredjedel av dem som drabbas dör inom en månad. Patientens liv kan räddas endast med brådskande neurokirurgisk vård.

Dödligheten för SAB utanför sjukhuset har tidigare studerats främst i stadsområden, där det är nära till neurokirurgisk vård. Däremot har inga data funnits från områden där avståndet till en neurokirurgisk enhet är hundratals kilometer.

I studien som publicerades i den vetenskapliga tidskriften JAMA Network Open utreddes hur stor del av SAB-dödsfallen sker utan neurokirurgisk vård och hur avståndet till en neurokirurgisk enhet påverkar den här andelen. Materialet omfattade nästan 13 000 SAB-patienter åren 2001–2017 från 41 sjukvårdsdistrikt i Finland och Nya Zeeland.

Studien omfattade undantagsvis också de patienter som avled plötsligt innan de hann till sjukhuset.

Det räcker inte bara att utveckla den neurokirurgiska vården

Bland de patienter som avled inom en månad hann 71 procent aldrig få neurokirurgisk vård. Andelen var nästan den samma i Finland och Nya Zeeland, men var större, ju längre bort från en neurokirurgisk enhet patienten bodde. Störst var andelen i avlägsna skärgårdsområden i Finland och bergsområden i Nya Zeeland.

”Den största andelen SAB-dödsfall inträffar redan innan den neurokirurgiska vården. Därför räcker det inte bara att utveckla den neurokirurgiska vården, utan för att minska dödligheten krävs en granskning av hela vårdkedjan allt från det förebyggande arbetet vid hälsovårdscentralerna och inom företagshälsovården”, säger huvudskribent, medicine doktor Aleksanteri Asikainen från HUS neurokirurgi.

Dödsfallen före patienterna fått vård har minskat

Under studieperioden minskade andelen avlidna som inte fått neurokirurgisk vård av alla SAB-patienter i Finland med 20 procent och i Nya Zeeland med 18 procent.

”Utvecklingen är uppmuntrande, men dödsfall som inträffar före patienten fått vård är ännu vanliga, framför allt i områden där avståndet till en neurokirurgisk enhet är långt. De här dödsfallen framgår inte i sjukhusens dödlighetstal och därför kan en granskning som endast baserar sig på sjukhusens tal ge en bild att SAB-dödligheten är mindre än den i själva verket är. Det är därför bra att vara försiktig då man jämför SAB-dödlighetstalen för sjukhusen och även ta hänsyn till dödsfall som skett utanför sjukhusen”, säger studiens ansvarige forskare, docent Ilari Rautalin, läkare under specialistutbildning i neurokirurgi vid HUS.

Från Finland bestod forskningsgruppen förutom Asikainen och Rautalin av HUS neurokirurg, docent Miikka Korja och professor i genetisk epidemiologi Jaakko Kaprio från Helsingfors universitet. Studien gjordes i samarbete med forskningsinstitutet National Institute for Stroke and Applied Neurosciences vid Aucklands tekniska universitet.

 

Forskningsartikel: Asikainen A, Korja M, Kaprio J, m.fl. Sudden Deaths From Aneurysmal Subarachnoid Hemorrhage and Proximity to Neurosurgical Tertiary Care. JAMA Network Open, publicerad på webben 16.11.2026. DOI: 10.1001/jamanetworkopen.2026.44245

På ett universitetssjukhus är forskning en del av vården: nya forskningsrön gör vårdpraxis mer effektiva och bidrar till att behandlingarna kan riktas rätt. Vi bedriver ett nära forskningssamarbete med Helsingfors universitet och andra högskolor och publicerar årligen cirka 3000 referentgranskade forskningar.

Dagens forskning är morgondagens bättre vård.

HUS medietjänst betjänar media måndag–torsdag kl. 10–16, fredag kl. 10–15 på numret 050 427 2875 eller per e-post viestinta@hus.fi.

Respons

Hittade du vad du sökte?

Tack för responsen!

Tack för responsen!

Skriv in din respons om webbplatsen här.

Du skriver väl inte in dina personliga uppgifter här. Observera att vi inte svarar på respons som lämnats via denna blankett. Respons som inte gäller webbplatsen kan ges på vår webbplats.

Skriv in din respons om webbplatsen här.

Du skriver väl inte in dina personliga uppgifter här. Observera att vi inte svarar på respons som lämnats via denna blankett. Respons som inte gäller webbplatsen kan ges på vår webbplats.