Regeringens planerade ändringar i finansieringsmodellen grundar sig inte på tillräckliga forskningsdata eller på de verkliga behoven hos områdenas invånare

Finansieringen som Nyland beviljas hör i förhållande till befolkningen till de minsta i landet, detta trots att det är just här som befolkningen och servicebehovet växer snabbast. Det stigande antalet äldre personer medför en ökning i behovet av omsorg, hälso- och sjukvård och räddningstjänster, men finansieringen hänger inte med i utvecklingen. Detta syns i vardagen: på många håll fördröjs tillgången till vård medan köerna inom tjänster på basnivå blir längre.

Invånarna i Nyland måste ha en likvärdig rätt till offentliga tjänster. Lösningen kan inte vara att välfärdsområdena i Nyland, Helsingfors stad och HUS-sammanslutningen hänvisar människor i allt högre grad till privata tjänster enligt den egna betalningsförmågan. 

"Det gemensamt finansierade systemet måste bära sitt ansvar jämlikt för alla Finlands invånare", konstaterar välfärdsområdesdirektör Timo Aronkytö från Vanda och Kervo välfärdsområde.

Missförhållandet begränsar sig inte till Nyland. Även på andra håll i Finland förekommer betydande skillnader i finansieringen. I områden med liknande sociodemografiska befolkningsunderlag skiljer sig finansieringsnivåerna för mycket från varandra. Detta missförhållande har varit synligt sedan början av reformen och kräver grundlig utvärdering. Det handlar om avsevärda nivåskillnader som kommer fram direkt i tillgången till tjänster och i de olika områdenas möjligheter att svara mot servicebehovet.

Det är nödvändigt för oss att förnya social- och hälsovården och räddningstjänsterna. Tjänsterna måste vara likvärdigt tillgängliga även i områden där befolkningen och servicebehovet växer snabbt. Detta förutsätter en finansieringsmodell som i tid identifierar förändringarna i befolkningstillväxten och servicebehovet och riktar finansiering i enlighet med dem. 

"I växande områden med allt större mångfald är finansieringens tillräcklighet en central förutsättning för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna är högklassiga och effektiva även i framtiden", säger välfärdsområdesdirektör Sanna Svahn från Västra Nylands välfärdsområde.

Vi är i början av reformen. Finansieringen måste grunda sig på behovsprincipen och forskningsdata. Enligt alla välfärdsområden i Nyland, Helsingfors stad och HUS bör modellen utvecklas långsiktigt och öppet, inte genom kortsiktiga korrigeringar.

I sista hand ligger ansvaret för likvärdiga tjänster och tjänsternas tillräckliga finansiering hos staten. Detta måste även framgå av fördelningen av finansieringen och av utvecklingen av modellen.

Undertecknare:
välfärdsområdesdirektör Timo Aronkytö, Vanda och Kervo välfärdsområde
verkställande direktör Matti Bergendahl, HUS
sektorchef Juha Jolkkonen, Helsingfors stads social-, hälsovårds- och räddningssektor
välfärdsområdesdirektör Raija Kontio, Mellersta Nylands välfärdsområde
välfärdsområdesdirektör Max Lönnqvist, Östra Nylands välfärdsområde
välfärdsområdesdirektör Sanna Svahn, Västra Nylands välfärdsområde