ADHD-medicineringen har ökat kraftigt

I en färsk registerstudie som leddes av HUS framgick det att ADHD-läkemedelsbehandling av 6–18-åringar blir allt vanligare. Antalet nya ADHD-läkemedelsbehandlingar av barn och unga ökade för varje år 2008–2019 i Finland.

2019 inleddes ADHD-läkemedelsbehandling 7,6 gånger oftare för flickor och nästan fyra gånger oftare för pojkar jämfört med 2008. År 2008 var det sammanlagt 1 653 barn och unga som använde ADHD-läkemedel för första gången, medan det 2019 var mer än fyra gånger så många, 6 760.

I synnerhet pojkar ordineras ADHD-läkemedel

ADHD-medicinering var fortfarande nästan tre gånger vanligare hos pojkar jämfört med flickor. ADHD-medicinering inleddes oftast för 6–8-åriga pojkar, varav 2,34 procent, alltså var 50:e pojke, började med medicinering.

”ADHD hos flickor identifieras sannolikt bättre nuförtiden jämfört med tidigare, men i synnerhet under grundskolans första år inleds ADHD-medicinering i en så pass stor utsträckning för pojkar att det krävs en omfattande samhällsdiskussion om frågan”, säger Päivi Ruokoniemi, specialistläkare inom barnpsykiatri, klinisk farmakologi och läkemedelsbehandling vid HUS barnpsykatri, som lett studien.

Information och handledning är främsta prioritet vid behandling av ADHD

Behandlingen av ADHD planeras enligt God medicinsk praxis-rekommendationen och alltid utifrån individuella behov och mål. Behandlingen omfattar rådgivning och stöd för patienter och anhöriga, psykosociala behandlingsformer och i många fall även läkemedelsbehandling.

”Resultaten av vår studie väcker oro över huruvida föräldrarna får tillräckligt med information, stöd och handledning utöver eller i stället för att deras barn med ADHD-symtom behandlas med läkemedel. Vår studie säger också något om grundskolan, vårdpraxis, familjernas situation eller tidens anda, men vi vet ännu inte vad”, säger Päivi Ruokoniemi.

Förutom mobilkulturen borde man enligt Päivi Ruokoniemi bedöma hur resurstilldelningen och förändringarna i grundskolan påverkar ADHD-symtom hos barn. Man bör också överväga om det handlar om överdiagnostik och överbehandling.

Diagnostisering av ADHD är en krävande process

Vid aktivitets- och uppmärksamhetsstörning, dvs. ADHD, är utvecklingen av de nervnät som reglerar uppmärksamhet och vakenhet i hjärnan nedsatt. Till symtomen hör överdriven ouppmärksamhet, impulsivitet och hyperaktivitet. ADHD uppskattas förekomma hos 4–7 procent av alla barn och unga.

ADHD diagnostiseras i allmänhet i en process där man samlar in omfattande information om barnets symtom, funktionsförmåga i olika situationer, hälsotillstånd, tidigare utveckling samt levnadsvanor. Kärnsymtomen ska vara långvariga och innebära en nedsättning av funktionsförmågan.

”Man måste alltid bedöma om symtomen beror på någon annan sjukdom eller störning, livssituationen, en försenad utveckling eller levnadsvanorna. Annars finns det en risk att ett barn som är deprimerat, ångestfyllt, traumatiserat eller som är kroniskt trött på grund av sömnbrist får en felaktig ADHD-diagnos”, säger Päivi Ruokoniemi.

Man vet att alltför mycket skärmtid orsakar ADHD-liknande symtom, för vilka det behövs andra interventioner än behandling med ADHD-läkemedel.

Användningen av ADHD-läkemedel har ökat under de senaste åren i alla nordiska länder och är vanligare i Finland än i Norge och Danmark. 

Forskningsartikel: Incidence of ADHD medication use among Finnish children and adolescents in 2008–2019: a need for practice changes?