Unga vuxna som genomgått en transplantation i barndomen behöver flera läkemedel mot kroniska sjukdomar
Nyckelord:I en nyligen färdigställd studie framgick det att personer som genomgått en transplantation som barn har högre benägenhet för långvariga sjukdomar än den övriga befolkningen och behöver flera läkemedel mot kroniska sjukdomar än andra personer i samma ålder.
Timo Jahnukainen
I studien deltog 215 personer i Finland som genomgått en njur-, lever eller hjärttransplantation före 16 års ålder under åren 1982–2015 och som vid tiden för uppföljningen var minst 18 år gamla. Kontrollpersonerna som anpassats efter ålder, kön och hemkommun valdes ur befolkningsdatasystemet. Användningen av läkemedel bedömdes utifrån Folkpensionsanstaltens register som omfattar alla köp av receptbelagda läkemedel i Finland.
De patienter som genomgått en transplantation hade i genomsnitt 1,53 kroniska sjukdomar som ska ersättas, då man inte beaktar anti-avstötningsmedicinering. Jämfört med kontrollpersonerna hade transplantationspatienterna fler läkemedel mot hjärt- och kärlsjukdomar, hormonella brister och epilepsi.
De som genomgått en njurtransplantation löpte en betydligt större risk för hjärt- och kärlsjukdomar än de som genomgått en levertransplantation. I fråga om andra sjukdomar observerades inga betydande skillnader mellan grupperna.
Livet går vidare efter en transplantation, medan anti-avtötningsmedicineringen och uppföljningen kvarstår
Det görs årligen cirka 20 transplantationer på barn. Andelen barn som lever länge efter en njurtransplantation är över 90 procent, vid hjärt- och levertransplantationer cirka 70 procent. Barn och unga som genomgått en organtransplantation lever ett tämligen normalt liv, men behöver livslång anti-avstötningsmedicinering och uppföljning. Alla transplantationer på barn görs vid Nya barnsjukhuset.
”Resultaten framhäver betydelsen av långvarig uppföljning, behovet av individanpassad vård i övergångsskedet från ungdom till vuxen ålder samt vikten av att stöda livskvaliteten i hanteringen av multisjuklighet”, säger avdelningsöverläkare Timo Jahnukainen från HUS Nya barnsjukhuset.
Studien genomfördes som ett samarbete mellan HUS, Helsingfors universitet och Tammerfors universitet.
På universitetssjukhuset är forskning en del av vården: vi bedömer och utvecklar kontinuerligt vården utifrån vetenskaplig evidens och patienterfarenheter. HUS har nära forskningssamarbete med medicinska fakulteten vid Helsingfors universitet. Vi publicerar årligen cirka 2 400 referensbedömda studier som vi lyfter fram i våra nyheter.
HUS medietjänst betjänar media måndag–torsdag kl. 10–16, fredag kl. 10–15 på numret 050 427 2875 eller per e-post viestinta@hus.fi.