Ett lugnt förhållningssätt stöder mental uthållighet – osäkerhet belastar psyket

I situationer som väcker oro, ångest eller fler frågor än tydliga svar tenderar sinnet att söka trygghet. Man behöver dock inte hitta lösningar på eller förstå allt på en gång, även om människan har en naturlig tendens att snabbt söka förklaringar genom att förenkla och även se saker svartvitt.

Samhällets säkerhetsstrategi (2025) anger den mentala kriståligheten som en av samhällets vitala funktioner och för fram social‑ och hälsovårdens roll i att stöda befolkningens psykiska handlingsförmåga som en del av den övergripande säkerheten. Även Strategin för psykisk hälsa i Finland 2020–2030 betonar psykisk hälsa som grund för handlingsförmåga, delaktighet och kontinuitet i vardagen samt betydelsen av tidigt stöd och servicesystemets hantering av belastning vid samhälleliga förändringar. Baserat på de här referensramarna stöder HUS Psykiatri genom den specialiserade sjukvården befolkningens mentala uthållighet – lugnt, professionellt och genom att lyssna på individen.

Psykisk belastning är ingen sjukdom

”Då hotbilderna i omgivningen ökar, tenderar människan att bli vaksam och gå i beredskapsläge. Det förbrukar psykiska resurser på olika nivå och anhopas lätt, även om det inte finns något egentligt hot i den egna vardagen”, konstaterar Aissa Bah, administrativ överläkare från HUS Psykiatri.

All form av psykisk belastning är inte en sjukdom som kan behandlas. Ofta är det fråga om ett naturligt sätt att reagera på en exceptionell situation. Den individuella upplevelsen är ändå verklig och förtjänar att tas på allvar även i samhällsdebatten.

Medieläskunnighet skyddar psyket

Medieläskunnighet innebär förmågan att förhålla sig till medier, såsom nyheter, sociala mediekanaler, reklam och annat innehåll på ett medvetet, kritiskt och eftertänksamt sätt i stället för att acceptera allt utan att ifrågasätta. Medieläskunnighet är en betydande skyddsfaktor för den psykiska hälsan. Informationsflödet, påståenden i sociala medier samt algoritmernas innehållsrekommendationer baserade på användarprofil, tidigare beteende och plattformens fokusområden kan öka stressen särskilt genom upprepad exponering för belastande innehåll.

Bah påminner att man får och bör måna om den egna orken. Nyhetsflödet kan begränsas om man så vill. Man behöver inte få reda på eller reagera på allt på en gång. Det är inte heller meningen att du ensam ska bära allt på dina axlar. Myndigheterna och medborgarsamhället har egna roller som kompletterar varandra. Som helhet är det finländska samhället och myndighetssystemet pålitliga och byggda för att hålla och utvecklas.

Uthållighet genom långsiktigt arbete

”Psykisk resiliens är inte ett sprinterlopp utan snarare ett maraton” säger Bah. Det viktigaste för att stödja ett helhetsmässigt välbefinnande är tillräcklig återhämtning, rutiner och att sörja för de grundläggande behoven, såsom sömn, kost, motion och sociala kontakter. Vid långvarig osäkerhet är det viktigaste att man inte kör slut på sig själv genom att ständigt vara på helspänn. Mental uthållighet bygger på och ska underhållas som små, återkommande gärningar i vardagen.

När ska man söka hjälp?

Om ångest, rädsla eller överaktivering klart börjar försämra handlingsförmågan, sömnen eller förmågan att hantera vardagen, är det bra att söka stöd. Ofta hjälper det med samtalsstöd med låg tröskel eller metoder inom egenvård.  Vid behov kan man kontakta hälso- och sjukvården som bedömer behovet av fortsatt stöd.