Coronapatienter med hög trombosrisk hade nytta av heparinbehandling som inleddes i ett tidigt skede
Nyckelord:I början av coronaepidemin gav HUS en rekommendation för patienter med den största trombosrisken om antikoagulationsbehandling som genomförs som hemvård. En nyligen publicerad studie visar att patienter som i ett tidigt skede fått heparin inom hemvården drog nytta av det. Längden på sjukhus- och intensivvården förkortades, återhämtningen skedde snabbare och dödligheten minskade jämfört med en liknande patientgrupp som inte fått heparin hemma.
Snart efter att epidemin brutit ut lade man märke till att många insjuknade drabbades av ventromboser. Dessa kunde uppstå överallt i kroppen. Särskilt lungemboli var livsfarligt för patienten. I takt med att sjukdomsvågen framskred kunde man utifrån fyra randomiserade studier konstatera att heparinbehandling som inleddes på sjukhus minskade dödligheten med 40 procent.
I början av epidemin, när det inte fanns någon effektiv läkemedelsbehandling eller något vaccin mot coronaviruset, gav HUS en rekommendation om användning av lågmolekylärt heparin, som förhindrar ventromboser, i ett så tidigt skede som möjligt för patienter med den största trombosrisken.
”Vi rekommenderade att patienter med den största trombosrisken skulle få heparinmedicinering inom hemvården i 10 dygn genast efter fastställandet av diagnosen om patienten hade feber, allmänna symtom och var sängliggande. Vi säkerställde också att patienten inte hade en förhöjd blödningsrisk. Patienterna fick läkemedlen från de hälsostationer som vårdade coronapatienter. För patienterna och deras anhöriga utarbetades ett utbildningsmaterial om doseringen av läkemedlet som subkutan injektion”, berättar överläkare Riitta Lassila.
Heparinbehandling som inleddes tidigt visade sig vara effektiv
En så kallad Real World Data- studie (RWD) som bygger på information från den verkliga världen inleddes av behandlingen med heparin. I den bedömdes hur den förebyggande behandlingen med heparin påverkade behovet av andningsstöd och intensivvård för patienter som fått sjukhusvård, samt längden på sjukhusvården och patientdödligheten under 30 dygn.
På grund av coronaviruset vårdades 1 189 patienter på sjukhus inom HUS område under uppföljningstiderna från april till augusti 2020 och från december 2020 till maj 2021. Av dem hade 241 fått heparin i hemmet.
Kontrollgruppen bestod av 482 patienter som inte hade fått heparin i hemmet. Dessa motsvarade patienterna som fått heparin hemma i fråga om ålder, kön, andra sjukdomar, läkemedelsbehandling och även i fråga om de laboratorieprover som togs när de kom till sjukhuset. Även patienterna i kontrollgruppen började få heparin på sjukhuset. De patienter som fått heparin i hemmet fick det fortsättningsvis på sjukhuset.
Resultaten av studien visar att behovet av andningsstöd och intensivvård för patienterna som fått heparin redan i hemmet minskade betydligt. Behovet av andningsstöd och längden på sjukhusvården förkortades linjärt ju längre patienterna fått heparin. Dödligheten i kontrollgruppen var nästan tre gånger större (10,6 %) jämfört med gruppen som fick heparin i hemmet (3,7 %). Antalet ventromboser var cirka 5 procent i båda grupperna. Under vårdperioden förekom enstaka blödningar och det var inga skillnader i deras antal eller karaktär bland grupperna.
Resultaten viktiga inför kommande virusepidemier
”Det väsentliga i vår rekommendation var noggrant riktad och tidigt inledd hemvård för att förhindra trombos utifrån riskbedömningen av patienten. Två randomiserade studier om heparinbehandling för coronapatienter hade rapporterats innan vår egen undersökning publicerades. De tydde inte på att denna behandling skulle vara till nytta. Det som skilde dessa studier från vårt tillvägagångssätt och vår studie var att vi endast behandlade noggrant utvalda patienter med hög trombosrisk med heparin”, berättar biträdande överläkare Eeva Ruotsalainen.
”Man har nytta av vår studie vid eventuella framtida svåra virusepidemier. Många olika virus påverkar blodets koagulationsmekanismer på ett ogynnsamt sätt”, berättar Lassila.
Länk till en artikel om studien: Early outpatient use of low-molecular-weight heparin benefits COVID-19 outcome in association with hospitalization - Lessons learned
På universitetssjukhuset är forskningen en del av vården: vi utvärderar och utvecklar vården kontinuerligt utifrån forskningsrön och patientupplevelser. På HUS bedriver vi ett nära forskningssamarbete med medicinska fakulteten vid Helsingfors universitet. Varje år publicerar vi cirka 2 400 referentgranskade undersökningar som vi lyfter fram i våra nyheter.