Hjärnaneurysmens läge förutsäger dödligheten vid en hjärnblödning
Nyckelord:En internationell studie under ledning av HUS neurokirurgi avslöjade att hjärnaneurysmens läge har en betydande inverkan på prognosen för en livshotande hjärnblödning. I synnerhet rupterade aneurysm i bakre delen av skallen är förknippade med en stor risk för plötslig död.
”Vår studie tillför ny kunskap på befolkningsnivå om hur aneurysmens läge påverkar prognosen för hjärnblödningen”, säger huvudskribent, medicine doktor Aleksanteri Asikainen.
En subaraknoidalblödning (SAB) till följd av en rupterad hjärnaneurysm är en av de mest dödliga cirkulationsstörningarna i hjärnan. Cirka en fjärdedel av patienterna avlider plötsligt innan de hinner få sjukhusvård och av dem som hunnit till sjukhuset dör hela en femtedel under den första månaden.
Betydelsen av aneurysmens läge för dödligheten bland SAB-patienter har tidigare studerats bland patienter som hunnit till sjukhuset, men högklassigt befolkningsgrundat material som även omfattar plötslig död har aldrig tidigare utnyttjats.
I den internationella studien som publicerades i den vetenskapliga tidskriften Neurology studerade man vilken inverkan aneurysmens läge haft på överlevnadsprognosen vid subaraknoidalblödningar under nästan två årtionden i Finland och Nya Zeeland. Materialet innehöll mer än 13 000 SAB-patientfall och exceptionella data även om personer som utanför sjukhuset dött plötsligt efter en rupterad aneurysm.
Risken att dö är särskilt stor vid blödningar i bakre delen av skallen
Utifrån resultaten har aneurysmens läge en avgörande betydelse för dödlighetsrisken. Rupterade aneurysm i skallbasen och i området kring kotartärerna, det vill säga i skallens bakre del hade den största sannolikheten för dödlig utgång. Mer än hälften av patienterna avled inom en månad och en tredjedel av dödsfallen inträffade redan innan patienten kommit till sjukhuset.
Även rupterade aneurysm i den mellersta hjärnartären orsakade många dödsfall. Däremot orsakade rupterade aneurysm i skallens främre del mera sällan dödsfall och helhetsprognosen för dem var bättre.
”Största delen av skillnaderna i dödlighet mellan olika aneurysmlägen förklaras av variation i plötsliga dödsfall, inte av prognosskillnader för patienter som fått tillgång till sjukhusvård. Det är en större risk att rupterade aneurysm i skallens bakre del leder plötslig död, eftersom den bakre skallgropen anatomiskt sett är trång och där ligger hjärnstammens centrum som reglerar andning och blodtryck”, säger huvudskribenten, medicine doktor Aleksanteri Asikainen från Helsingfors universitet.
Andelen livshotande aneurysm ökar
Under uppföljningstiden minskade den totala dödligheten i subaraknoidalblödningar, vilket huvudsakligen berodde på ett minskat antal plötsliga dödsfall. Samtidigt ökade dock den relativa andelen rupterade aneurysm i skallbasen och kotartärerna dock med cirka en tredjedel.
”Det är viktigt att klarlägga varför andelen fall med just dessa risklägen ökar så att man effektivt kan ingripa i grundorsakerna. De bakomliggande faktorerna kan vara förändrade riskfaktorer för befolkningen”, säger Asikainen.
I kärngruppen för forskningsprojektet ingick från Finland utöver Asikainen även läkare under specialistutbildning i neurokirurgi vid HUS, docent Ilari Rautalin, HUS neurokirurger, docenterna Miikka Korja och Rahul Raj samt Helsingfors universitets professor i genetisk epidemiologi Jaakko Kaprio.
”Utöver inriktningen av fortsatta studier på att förbättra sjukhusvården ska i synnerhet en minskning av plötsliga SAB-dödsfall vara nästa viktiga steg, eftersom det sannolikt är det effektivaste sättet att minska den SAB-relaterade dödlighetsbördan”, betonar forskarna.
Referens till forskningsartikel: Case Fatality of Subarachnoid Hemorrhage by Aneurysm Location | Neurology
publicerad på webben i den vetenskapliga tidskriften Neurology 3.4.2026
På ett universitetssjukhus är forskning en del av vården: nya forskningsrön gör vårdpraxis mer effektiva och bidrar till att behandlingarna kan riktas rätt. Vi bedriver ett nära forskningssamarbete med Helsingfors universitet och andra högskolor och publicerar årligen cirka 3000 referentgranskade forskningar.
Dagens forskning är morgondagens bättre vård.
HUS medietjänst betjänar media måndag–torsdag kl. 10–16, fredag kl. 10–15 på numret 050 427 2875 eller per e-post viestinta@hus.fi.