Då barnmorskan och hälsovårdaren Johanna Koivisto inledde sitt sommararbete vid Kvinnokliniken i maj 2026 var miljön samtidigt både bekant och ny. Koivisto blev färdig barnmorska 2004 och började då arbeta vid HUS som barnmorska i förlossningssalen. Under årens lopp arbetade hon också på avdelningar, mottagningar och som amningskoordinator tills hon övergick till rådgivningen inom Helsingfors stad.

Nu studerar Koivisto till magister i hälsovetenskaper. Hennes mål är att i framtiden få undervisa yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården. Sommararbetet gav Koivisto möjlighet att uppdatera sitt kunnande om förlossningar.

”Jag ville uttryckligen till förlossningssalen. Om jag får möjlighet att undervisa framtida barnmorskor är det viktigt att min egen erfarenhet inte är elva år gammal”, säger Koivisto.

Vid en förlossning byggs förtroendet snabbt

Då Koivisto får frågan vad hon i framtiden vill betona för barnmorskestuderande, är svaret klart: bemötandets betydelse.

”Bemötandet utgör kärnan i barnmorskearbetet. På förlossningsavdelningen blir man snabbt tvungen att lära sig att bygga upp ett stort förtroende. Vi är olika personligheter och alla måste hitta sitt eget sätt att bemöta familjerna.”

Trots att det i den offentliga debatten kan förekomma diskussioner om föderskornas långa önskelistor, ser Koivisto annorlunda på det i vardagen.

”Familjernas önskemål är ofta mycket fundamentala och tidlösa: de önskar en barnmorska som de kan lita på och en känsla att de tas väl omhand, I allmänhet är det mycket förnuftiga önskemål. Ofta kan jag säga att det är ju precis som vi alltid gör.”

I förlossningssalen är vårdpersonalen beredd på överraskningar

Även om föderskorna har önskemål och tankar om förlossningens förlopp, skrivs det slutliga manuskriptet först i situationen.

”Familjen önskar sig nödvändigtvis inte några överraskningar, men det är bra att de vet om att de tas om hand av yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården som inte är rädda för överraskningar och är förberedda på allt”, sammanfattar Koivisto.

”Vi barnmorskor som arbetar i förlossningssal är lite speciella. Gemensamt för oss är en speciell humor och det att vi tycker om överraskande situationer. Vi tycker om att den ena dagen inte är den andra lik, utan att det alltid kommer något nytt.”

Smärtlindringen vid förlossningen har utvecklats mycket

Enligt Koivisto önskar största delen av föderskorna medicinsk smärtlindring och det anses som en naturlig del av god vård. Samtidigt stöds också naturliga förlossningar utan medicinsk smärtlindring. Hon berättar att det i synnerhet inom smärtlindringen i krystningsskedet och suturskedet har skett en betydlig utveckling jämfört med då hon senast arbetade i förlossningssalen.

Även inom annan vårdpraxis har det skett förändringar. Till exempel verksamhetsmodeller i anknytning till behandling av större blödningar har utvecklats mycket enligt Koivisto.

”Det har varit härligt att observera hur vården har utvecklats. Verksamhetsmodellernas uppgift är att säkerställa ett enhetligt sätt att arbeta och patientsäkerheten”, säger Koivisto.

Sommaren var livlig, men allt ordnade sig

Koivisto hade höga förväntningar på sommararbetet. Många av hennes rådgivningskunder har fött barn på Kvinnokliniken.

”Då jag var på hembesök efter förlossningen och frågade hur förlossningen hade gått, gav familjerna alltid väldigt god respons. Jag visste att det kommer att vara verkligt roligt att komma hit.

Sommaren var livlig, men jag hade kvar känslan av kontroll.

”Ibland har det varit fartfyllda skift, men jag har samtidigt haft känslan att allt ordnar sig. Ibland får nog ickebrådskande saker vänta”, säger Koivisto.

I arbetet i förlossningssalen är det ännu samma sak som tilltalar Koivisto som i början av karriären: familjernas glädje och lättnaden då barnet föds. Enligt henne är det något som man inte tröttnar på.

”Då barnet är fött är familjens glädje varje gång ett wow-ögonblick och orsaken till att vi gör detta. Känslan av att ha stött familjen genom det värsta är otrolig.”

När värmeböljan fyller terrasserna med människor, stugsäsongen är som intensivast och elsparkcyklar susar på gatorna, tänker många att det är mer bråttom än vanligt på jouren. Men vardagen på Jorvs jour ser ändå annorlunda ut bakom kulisserna: sommaren för förstås med sig sina fenomen, men de flesta patienter kommer till jouren av samma skäl som annars också.

"Alla besvär är sådana att vården inte kan vänta", säger Kimmo Suojanen.

En långvarig värmebölja utmattar äldre personer

En allmän uppfattning är att till exempel värmeböljor belastar jouren. Enligt Suojanen ökar antalet patienter på jouren med cirka fem procent under långa värmeböljor. Långa värmeböljor syns särskilt när det gäller äldre personer.

”Äldre tål hetta dåligt, särskilt om hemmet inte går att kyla ner. De börjar bli utmattade och hamnar på sjukhus.”

När sjukhusens vårdplatser fylls, ökar belastningen så småningom även på jouren. Korta värmeböljor för å andra sidan patienter som har störd vätskebalans till jourens övervakningsavdelningar.  

På sommaren underlättas belastningen på jouren ändå av att det finns klart färre infektioner än under andra årstider. Det medför också lättnad att man i sommar inte längre automatiskt tar coronavirustest på personer med luftvägsinfektion: det förekommer inte mycket coronavirus just nu.

Alkohol, elsparkcyklar och fästingar är en del av sommaren på jouren

Vilka är då de typiska besvären som man kommer till jouren medunder sommarsäsongen? Suojanen nämner främst rusmedel. Framför allt alkohol. På semestern använder vissa människor mer alkohol än de borde.

"I slutet av sommaren när semestern är över, fortsätter vissa att supa, vilket leder till exempelvis leverproblem. Det syns på jouren”, säger Suojanen.

Användningen av droger är däremot jämn året runt. Suojanen bedömer att på sommaren blir drogerna mer synliga när användningen flyttar utomhus, och som ett resultat av störande beteende tas droganvändare lättare om hand av polis eller hälso- och sjukvården.

Under sommaren syns även olika olyckor på jouren då människor vistas på stugan, renoverar och rör sig mer utomhus och på olika evenemang. På sommaren betonas även olyckor på elsparkcykel och fästingburen hjärninflammation.

”Människor följer idag noggrant fästingbett och symtom och kan lättare misstänka fästingburen hjärninflammation eller borrelia. Man kommer också lättare till jouren på grund av dessa symtom."

Sommarkandidater piggar upp sommaren på jouren

Sommarverksamheten på jouren påverkas mest av sommarkandidaterna, det vill säga läkarstuderande. Specialistläkarnas roll förändras under sommaren, då en betydande del av arbetstiden går åt till handledning och introduktion av kandidater. Suojanen anser att detta är uppiggande och det är fint att se kandidaternas entusiasm vad gäller medicin och patienter.

”Jouren är ett väldigt populärt och önskat sommarjobb. Efterfrågan överstiger alltid utbudet. Det är förståeligt eftersom man ser allt möjligt här och ingenstans lär man sig lika snabbt som på jouren.

Suojanen önskar att också patienterna har tålamod. Nästan alla vuxna har någon gång själva varit studerande och på sin första arbetsplats.

”Det är värt att satsa på kandidaterna, eftersom det återbetalar sig flerfaldigt. Unga människor lär sig enkelt rätt arbetssätt, och de första somrarna är en idealisk tid att lära sig dem.

En höstdag i en seminariesal på Mejlans brosjukhus tar tio HUS medarbetare fram sina telefoner och dyker in i sociala medier. Här finns representanter från alla åldrar, med olika bakgrunder och från olika yrkesgrupper. Snart börjar inlägg med hashtaggen #vårthus dyka upp i flödena. Vad handlar det egentligen om? 

Den offentliga- sjukvården och specialiserade sjukvården som arbetsplats nämns ofta i både traditionella och sociala medier – men kanske inte alltid i ett ljus som lockar nya experter till branschen. Men HUS är en plats full av toppexperter som älskar sitt jobb och vill berätta om det. Det som är vardag för många yrkespersoner är för den stora massan något nytt, fascinerande och medryckande. 

Expertis som förtjänar att synas 

Hösten 2025 startade HUS programmet Vårt HUS, som alla HUS medarbetare får söka till. Det kom många ansökningar, och de genomsyrades av ett engagemang för kommunikation och att influera andra. 

På den inledandeträffen samlades 65 HUS medarbetare som representerade över 40 olika yrkesgrupper. Det var startskottet för en serie på sju träffar med syfte att förse deltagarna med verktyg för att kommunicera om sitt arbete på ett effektivt sätt i olika kanaler. 
Programmets huvudsakliga mål var att skapa en arbetsgivarbild med hjälp av personalens egen röst. Samtidigt strävade programmet efter att stärka personalens yrkesidentitet, yrkesstolthet och vi-anda samt utveckla den interna kommunikationskulturen. 

”Det bästa med programmet var att jag hittade den röda tråden för hur man kan lyfta fram sitt eget arbete och få sin röst hörd. Jag var redan tidigare en flitig användare av sociala medier, men här blev jag tvungen att tänka på ett nytt sätt kring hur man kan och bör prata om sitt arbete i sociala medier”, berättar telefonisten Henrietta Wasström.

Engagerande möten och nya insikter 

Erfarenheterna från programmets första säsong har varit uppmuntrande positiva. Deltagarna tyckte att utbildningarna var användbara och gav nya perspektiv. Många tyckte att det bästa med programmet var att man fick utbyta tankar och dela med sig av erfarenheter med andra HUS medarbetare om hur man kan kommunicera om sitt arbete. 

”Det har varit väldigt givande också för oss som arrangerat programmet. Det är underbart att se hur ivriga andra också är inför det här. Förhoppningsvis kommer den första gruppen som deltog i programmet Vårt HUS fortsätta kommunicera om sitt arbete och föregå med ett uppmuntrande exempel även i framtiden”, säger HR-specialplanerare Siiri Koutola. 

Programmet Vårt HUS får en fortsättning eftersom nästa omgång startar hösten 2026. 

Inom gynekologin arbetar man både mentalt och fysiskt nära mycket känsliga och intima frågor: födsel, ofrivillig barnlöshet och kvinnosjukdomar. För de flesta är läkarens kön inget problem, men det finns patienter som är obekväma med att gynekologen är en man.

Specialistläkaren i kvinnosjukdomar och förlossningar Otto Forsbom arbetar med förlossningar på Kvinnokliniken. För honom är patienten först och främst en människa, inte en representant för sitt kön. 

På samma sätt ser han på sitt arbete, behandlingen av sjukdomar baseras inte på vilka sjukdomar eller egenskaper han själv har.

“Det är säkert lättare att relatera till saker man själv har upplevt. Å andra sidan är det lättare att förhålla sig objektivt när man inte har en egen erfarenhet som skiljer sig från patientens.”

Forsbom har dock förståelse för dem som har svårt att tänka sig en manlig gynekolog. I princip kan man inte välja den behandlande läkarens kön vid HUS. Ingen undersöks dock mot sin vilja och man kan alltid tacka nej till vård. Beroende på situationen kan man inom enheten se om det finns en läkare av samma kön tillgänglig. Om patienten har traumabakgrund, beaktas detta naturligtvis alltid.

Förutom yrkesskicklighet behövs ett gott bemötande

I sitt arbete som läkare anser Forsbom att öppenhet och bemötande är viktigt. Han har också fått god respons för sin förmåga att förklara saker på ett begripligt sätt.

“Ofta förklarar jag noggrant för patienterna vad jag gör och frågar vad som oroar dem. Jag vill att patienterna ska känna sig trygga och bli hörda. Grunden för all god vård är yrkesskicklighet. Den kan inte ersättas. Om man bara är yrkesskicklig men patienten inte känner sig sedd rinner arbetet ut i sanden.”

Gynekologi kombinerar åtgärder och människonära arbete

När Forsbom studerade medicin funderade han på hur han kunde kombinera ett människonära arbete med praktiska åtgärder. Kirurgi verkade vara enbart åtgärdsinriktad och inom psykiatrin får man inte arbeta med händerna. Gynekologin är en kombination av dem båda. Han har inte ångrat sitt val.

Gynekologi är en tämligen kvinnodominerad specialitet. Forsbom upplever att det att vara i minoritet i sin arbetsgemenskap gör honom mer öppen för att se och förstå olika former av mångfald.

“I alla specialiteter är det sunt att det finns människor med olika bakgrunder. Jag önskar att arbetsgemenskapen speglade samhällets mångfald bättre. Ju fler olika människor det finns, desto bättre blir vården av patienterna."

Det är viktigt att satsa på kvinnors hälsa

Arbetet som förlossningsläkare är enligt Forsbom givande och positivt. De flesta situationer slutar med att ett friskt barn föds och att mamman mår bra.

“Jag hoppas att man satsar ännu mer på kvinnors hälsa och forskning. God vård bär väldigt mycket frukt.”

Med tiden har arbetet betydelse blivit allt tydligare. Genom möten med patienter har Forsbom sett vad god vård innebär i praktiken.

“Jag vill att Finland även i fortsättningen ska vara världens tryggaste plats att föda på. Utan trygg och högklassig vård är det svårt att bygga vidare. Men god vård vid förlossning handlar om mer än kallt medicinskt tänkande. Jag vill att patienten ska kunna lita på vården och på sig själv.”