Gå till huvudinnehåll

Vad tycker du om webbplatsen HUS.fi? 

Svara på en kort enkät och berätta för oss hur du tycker att webbplatsen fungerar. 

Det tar bara ett par minuter att svara på enkäten. 

Tack för din tid! 

Till enkäten kommer du här. 

Pressmeddelande Publicerad 17.6.2026 09.25

Munbakterier kan spela en aktivare roll vid käkbensnekros i anknytning till behandling med osteoporosläkemedel

Nyckelord:
Läkemedelsbehandling av osteoporos och skelettmetastaser vid cancer kan orsaka nekros i käkbenet. Munbakterier, i synnerhet Actinomyces bakterien, observerades ansamlas vid käkbensnekros orsakad av läkemedel men inte i samma utsträckning vid nekroser av andra orsaker. Bakterieansamlingen lockade med sig en kraftig akut inflammation. Käkbensnekroser i anknytning till läkemedelsbehandling läker långsammare än nekroser som uppstått av andra orsaker. Upptäckten inom den studie som genomförts vid HUS kan i framtiden bidra till förbättrad behandling av käkbensnekros orsakad av osteoporosläkemedel.
Specialistläkaren i infektionssjukdomar Marjo Kivelä-Rajamäki vid HUS Inflammationscentrum
Specialistläkaren i infektionssjukdomar Marjo Kivelä-Rajamäki vid HUS Inflammationscentrum.

Osteonekros är ett tillstånd där benvävnad dör på grund av försämrad blodcirkulation och därmed förlorar sin livskraft. Nekros i käkbenet är ett långvarigt tillstånd som kännetecknas av käksmärta, varigt sekret och tandlossning i det drabbade området.

Osteonekros är ovanligt och konstaterades hos 0,3 procent av patienterna vid sedvanlig behandling av osteoporos. Vid högdosbehandling utvecklade däremot upp till nio procent av patienterna osteonekros i käkbenet i ett finländskt material.

Behandlingen består av kirurgisk rengöring, systemisk antibiotikabehandling (som verkar i hela kroppen) samt lokal antimikrobiell sköljbehandling, vilka vanligen bidrar till läkning. Läkningen tar i vanliga fall från flera månader upp till ett år, men hos vissa patienter kan den ta flera år.

Bakterie gynnar käkbensnekros

Den vanligaste orsaken till nekrosen är behandling med osteoporosläkemedel, men den kan också orsakas av strålbehandling av käkbenet eller infektion. Vid HUS jämfördes vävnadsprover från 191 patienter med osteonekros i käkbenet. Hos ungefär hälften av patienterna var nekrosen läkemedelsrelaterad och hos den andra hälften hade den andra orsaker. Någon motsvarande omfattande studie har inte genomförts tidigare. 

Inflammation påträffades kring nästan alla käkbensnekroser. Vid läkemedelsrelaterad käkbensnekros var inflammationen vanligen kraftig och akut, medan kronisk och långvarig inflammation var vanligare vid nekroser av andra orsaker.

Ansamlingar av Actinomyces-bakterier konstaterades i 82 procent av de läkemedelsorsakade käkbensnekroserna. Vid nekroser relaterade till strålbehandling eller andra orsaker förekom bakterieansamlingar endast i 47 procent av fallen.

Bakterierna bildade en biofilm, det vill säga ett tätt bakterieskikt, på benytan. I biofilmen förekom vid läkemedelsorsakad nekros även andra munbakterier, såsom bakteriearter inom släktet Prevotella.

”De vävnadsskador som orsakas av Actinomyces och den inflammation som är förknippad med dem verkar gynna käkbensnekros i anknytning till osteoporosläkemedel. Dessa nekroser läkte också långsammare än käkbensnekroser som uppstått av andra orsaker”, säger specialistläkaren i infektionssjukdomar Marjo Kivelä-Rajamäki vid HUS Inflammationscentrum.

Aktiv inflammation även i mjukvävnaden

I mjukvävnaden runt det nekrotiska benet observerades vävnadsnedbrytande inflammation. Inflammation förekom särskilt kring Actinomyces-bakteriehärdar.

Den akuta inflammationen verkade vara kopplad till Actinomyces-infektionen snarare än direkt till själva käkbensnekrosen. Aktiv inflammation kännetecknades av ansamlingar av inflammatoriska celler och aktivitet hos vävnadsnedbrytande enzymer kring bakteriehärdarna.

Enligt Kivelä-Rajamäki hade alla patienter fått antibiotika som också verkar mot Actinomyces, men oftast i form av korta och upprepade behandlingskurer.

”Actinomyces-bakterier bör beaktas vid bakteriologiska undersökningar av käkbensnekros. Dessutom bör patologen kunna avgöra om bakterierna är en del av den biofilm som finns på benytan. Observationen kan i framtiden leda till effektivare behandling av läkemedelsrelaterad osteonekros, men det bör säkerställas genom behandlingsstudier, tillägger Kivelä-Rajamäki.

Källa: Kivelä-Rajamäki M, Välimaa H, Furuholm J, Haglund C, Sorsa T, Hagström J, Järvinen A. Actinomyces lesions and acute inflammation predominate in osteonecrosis of the jaw associated with osteoclast-suppressing therapy in contrast to non-medication-related osteonecrosis. Eur J Clin Microbiol Infect Dis. 2026 Apr 6. doi: 10.1007/s10096-026-05501-9.

På ett universitetssjukhus är forskning en del av vården: nya forskningsrön gör vårdpraxis mer effektiva och bidrar till att behandlingarna kan riktas rätt. Vi bedriver ett nära forskningssamarbete med Helsingfors universitet och andra högskolor och publicerar årligen cirka 3000 referentgranskade forskningar.

Dagens forskning är morgondagens bättre vård.

HUS medietjänst betjänar media måndag–torsdag kl. 10–16, fredag kl. 10–15 på numret 050 427 2875 eller per e-post viestinta@hus.fi.

Respons

Hittade du vad du sökte?

Tack för responsen!

Tack för responsen!

Skriv in din respons om webbplatsen här.

Du skriver väl inte in dina personliga uppgifter här. Observera att vi inte svarar på respons som lämnats via denna blankett. Respons som inte gäller webbplatsen kan ges på vår webbplats.

Skriv in din respons om webbplatsen här.

Du skriver väl inte in dina personliga uppgifter här. Observera att vi inte svarar på respons som lämnats via denna blankett. Respons som inte gäller webbplatsen kan ges på vår webbplats.