Nya verktyg och rutiner underlättar användningen av finska och svenska i kund- och patientarbetet 

Att söka vård och få besked om sin egen hälsa kan vara mycket spända situationer. Orosmomentet ökar ytterligare om man inte kan vara säker på att få vård på sitt eget modersmål. Språkbarriären har enligt forskning också en enorm inverkan på vårdens kvalitet och patientsäkerheten. Social- och hälsovårdstjänster ska enligt lag vara tillgängliga på båda våra nationalspråk, finska och svenska, men i verkligheten kräver ett jämlikt förverkligande av språkliga rättigheter fortfarande utvecklingsåtgärder på vissa håll.

Din inställning avgör 

I det gemensamma BoRa-projektet för HUS-sammanslutningen samt Västra och Östra Nylands välfärdsområden innoveras, piloteras och implementeras nya metoder som stöder att alla får bättre möjlighet att få vård på båda våra nationalspråk. Projektets centrala mål är att främja att nuvarande och blivande social- och hälsovårdsproffs har en positiv inställning, tillräckliga färdigheter och verktyg för tvåspråkigt arbete. 

Ett av projektets uppdrag är att uppmuntra vårdpersonalen att använda kundens modersmål, även om man inte behärskar det perfekt, och att erbjuda lågtröskelmetoder för att lära sig mer.

Mer lärande med låg tröskel 

Den vardagliga språkkunskap som behövs i patientmöten uppstår inte genom att traggla grammatik, utan i interaktion med andra. Utifrån denna insikt har projektet piloterat flera olika sätt att öva de språkkunskaper i finska eller svenska som behövs i vårdarbetet. I språkduschen cirkulerar studerande och anställda mellan stationer där olika vårdsituationer simuleras på det språk som övas. 

I språkstödskollega-metoden bildar en finskspråkig och en svenskspråkig kollega ett par och övar tillsammans. Språken talas omväxlande, så att båda får möjlighet att vara både lärande och uppmuntrare samt förebild på sitt eget modersmål. 

I workshoppar om språkmedvetenhet som ordnas inom BoRa-projektet handleds arbetsgemenskaper att uppmärksamma hur deras språkmiljö ser ut, vad som styr språkvalet och hur det talade språket beaktas på olika sätt. Samtidigt funderar man på hur man i en tvåspråkig enhet beaktar att inte alla kollegor talar båda nationalspråken flytande. Arbetsgemenskapernas tvåspråkighet och vardagliga språkmiljö stöder inlärningen av det främmande språket på ett naturligt sätt. Denna potential har dock ännu inte identifierats eller utnyttjats tillräckligt på arbetsplatserna. 

Möjlighet till språkmedveten praktik för studerande 

Även för att stöda studerandes språkanvändning har nya modeller skapats. Projektet främjar de befintliga interprofessionella inlärningsenheternas och -modulernas beredskap att erbjuda språkmedveten praktik för studerande. Dessutom har en modulbaserad praktikmodell införts i Västra Nylands välfärdsområde genom projektet, vilket är ett sätt att öka antalet tvåspråkiga praktikplatser. Den modulbaserade praktikmodellen kommer också till Östra Nylands välfärdsområde.  

Studierna sker på båda inhemska språken, och handledarna i enheterna utbildas för att stärka studerandes förmåga att beakta patientens språk.