Sjunkande abort- och födelsetal förklaras främst av samhällsförändringar – inte preventivmedelspolitik
Nyckelord:Antalet aborter och förlossningar bland unga kvinnor har minskat tydligt i Norden under de senaste 50 åren. I dag är antalet kvinnor som föder barn före 25 års ålder mindre än en tiondel av nivån på 1970-talet. Utvecklingen har gått i samma riktning i alla nordiska länder, trots skillnader i ländernas preventivmedelspolitik och servicelösningar.
De nordiska länderna har haft olika sätt att stödja förebyggandet av graviditet och minska antalet aborter. En ny omfattande nordisk studie visar ändå att statistiken över aborter och förlossningar bland unga kvinnor, trots olika nationella lösningar, har utvecklats på ett förvånansvärt likartat sätt under fem årtionden.
I studien granskades abort- och födelsetal bland kvinnor i åldern 15–24 år i Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island under åren 1974–2023. Materialet baserade sig på nationella registeruppgifter och offentliga handlingar som bland annat beskrev tillgången till preventivmedelstjänster, förskrivningsrätt för hormonella preventivmedel och ersättningssystem.
”Trots att de nordiska länderna har utvecklat sin preventivmedelspolitik i olika takt och med olika lösningar har utvecklingen av aborter och födelsetal bland unga kvinnor varit förvånansvärt enhetlig”, säger professor Oskari Heikinheimo vid HUS och Helsingfors universitet, som är en av studiens författare.
Unga kvinnors reproduktiva beteende förändrades samtidigt i alla nordiska länder
Födelsetalen bland unga kvinnor har minskat kraftigt i alla nordiska länder. Antalet förlossningar bland kvinnor under 25 år är idag mindre än en tiondel av nivån på 1970-talet. Antalet aborter började minska först efter 2010-talet – samtidigt i alla länder, oberoende av nationell preventivmedelspraxis.
Enligt forskarna tyder resultaten på att förändringen i unga kvinnors reproduktiva beteende i första hand förklaras av omfattande samhälleliga och kulturella faktorer, såsom högre utbildningsnivå, förändrade ideal kring familjebildning och en förlängd ungdomstid.
”Exemplet från de nordiska länderna visar att samhälleliga och kulturella förändringar kan vara starkare faktorer än hälsopolitiska åtgärder när det gäller unga människors liv och val”, konstaterar Heikinheimo.