Inflammation i moderkakan kan göra fostrets hjärna känslig för syrebrist vid födseln
Nyckelord:Risken för syrebrist hos fostret under förlossningen bedöms till stor del med hjälp av kardio-tokografi, det vill säga CTG. Metoden är det vanligaste sättet världen över att övervaka fostrets mående under förlossningen, men det är fortfarande svårt att tolka resultaten. Lik-nande förändringar i hjärtfrekvenskurvan innebär inte alltid samma risk för alla foster.
I en internationell studie ledd av forskare från HUS och Helsingfors universitet observerades att korioamnionit, det vill säga en inflammation i moderkakan och fosterhinnorna, både kan försämra fostrets förmåga att hantera syrebrist och dämpa de förändringar i fostrets hjärtfrekvens som vanligtvis bidrar till att identifiera risken.
I studien undersöktes hur en inflammation inuti livmodern påverkar ett fullgånget fosters reaktion på syrebrist under förlossningen och hur allvarlig syrebristen måste vara för att hjärnskador ska uppstå.
Större risk, svagare varningssignaler
”Vår viktigaste observation var att hos de foster som exponerats för inflammation kunde man i hjärtfrekvenskurvan se färre kraftiga sänkningar av hjärtfrekvensen – något som vanligtvis är typiskt för syrebrist – jämfört med övriga foster.” Samtidigt var risken större för dem att drabbas av syrebristrelaterade hjärnskador”, säger den korresponderande författaren till forskningsartikeln, barnmorskan Mikko Tarvonen vid HUS.
Dessutom kunde hjärnskador uppstå redan vid en lindrigare syrebrist jämfört med barn som inte exponerats för korioamnionit.
Fyndet är betydelsefullt, eftersom studien visar att liknande förändringar i hjärtfrekvenskurvan inte nödvändigtvis innebär samma risk för alla foster.
En omfattande studie baserad på data från mer än 3 000 nyfödda
I studien analyserades uppgifter om 3 487 fullgångna nyfödda barn. Enligt forskarna rör det sig om den hittills största publicerade kohorten av nyfödda hos vilka man vid födseln konstaterade acidemi i navelartären, det vill säga en avvikande syra-basbalans.
Risken för korioamnionit ökar särskilt om det går lång tid från vattenavgången till förlossningen, vilket kan göra det möjligt för bakterier att ta sig från förlossningskanalen till livmodern. Korioamnionit konstaterades vid 569 förlossningar, vilket motsvarar 16,3 procent av de fall som ingick i studien. I studien var detta förknippat med en 4,6 gånger högre risk för syrebristrelaterad hjärnskada.
En inflammation kan minska fostrets tolerans för syrebrist
Enligt studien verkar det inte handla om att inflammationen i sig orsakar hjärnskador. Däremot kan en inflammation sänka fostrets toleransnivå, så att syrebrist under förlossningen kan orsaka neurologiska skador även vid en lägre belastning än utan inflammation.
Forskarna beskriver fenomenet med hjälp av den så kallade tvåträffsmodellen.
”Det verkar som om inflammation och syrebrist tillsammans kan vara farligare än någon av faktorerna var för sig. Inflammationen sänker så att säga tröskeln för när syrebrist kan skada hjärnan”, bedömer Tarvonen.
Forskningsresultatet ger ny kunskap till vårdpersonal som arbetar med förlossningar
Forskningsresultatet ger framför allt ny kunskap till vårdpersonal som arbetar med förlossningar.
”Fynden i studien innebär inte heller att alla barn som utsatts för en inflammation inne i livmodern utvecklar hjärnskador.” Även om en inflammation ökar risken, är hjärnskador fortfarande sällsynta och drabbar inte den stora majoriteten av dem som exponerats. ”Man kan inte heller förutsäga risken för ett enskilt barn enbart utifrån feber eller ett enskilt CTG-fynd”, påpekar Tarvonen.
Enligt forskarna kan dessa upptäckter i framtiden bidra till att utveckla en mera individuell övervakning av fostret under förlossningen än i dag. Målet är att hjärtfrekvenskurvan observeras som en del av den helhetsbild som består av modern, det ofödda barnet och de faktorer som är kopplade till förlossningen.