Studier inom kvinnosjukdomar och förlossningar

Mycket tidig medicinsk abort – VEMA-studien

Efficacy of Very Early Medical Abortion – a randomized controlled non-inferiority trial

Syftet med studien är att utreda om det finns någon skillnad i behandlingsresultat när en abort görs vid graviditetsvecka 4–5 jämfört med om den inte görs förrän man kan säkerställa att graviditeten finns i livmodern med en ultraljudsundersökning.

Det handlar om en forskardriven, internationell multicenterstudie. Huvudforskare: Professor Kristina Gemzell-Danielsson, Karolinska institutet, Stockholm

Huvudforskare i Finland: Professor Oskari Heikinheimo, Kvinnokliniken, HUS EudraCT: 2018-003675-35

Läs mer (på finska)

Vi söker personer mellan 40 och 65 år med klimakterierelaterade värmevallningar till den kliniska studien OASIS

I studien OASIS utvärderas ett hormonfritt läkemedel i forskningsfasen. Syftet är att utreda om prövningsläkemedlet i fråga minskar klimakterierelaterade värmevallningar på ett säkert och effektivt sätt. Om du uppfyller inkluderingskriterierna för studien och beslutar dig för att delta i den, kan du få

• prövningsläkemedlet som ska tas oralt samt forskningsrelaterad vård av forskningsläkaren och den erfarna forskningspersonalen utan kostnad
• information om klimakteriet och symtomkontroll
• rimlig ersättning för din tid och resekostnader.

Om du vill delta, kontakta:

Pirjo Ikonen, pirjo.h.ikonen@hus.fi
Kaisu Luiro-Helve, kaisu.luiro-helve@hus.fi
Oskari Heikinheimo, oskari.heikinheimo@hus.fi​

Får du hormonersättningsbehandling för klimakteriebesvär och är under 60 år?

Det rekommenderas att man testar behovet av hormonbehandling för att upprätthålla god livskvalitet med ett par års mellanrum genom att avbryta behandlingen i ett par månader. Vi undersöker vilka effekter det här behandlingsuppehållet har på hjärtats och blodkärlens funktion samt livskvalitet och återhämtning från klimakteriebesvär.

Om du vill delta, kontakta:

Forskningsskötare Teija Karkkulainen
tfn 0504270665, teija.karkkulainen@hus.fi

Professor Tomi Mikkola, HUS Kvinnokliniken, Helsingfors, ansvarar för studien.

Läs mer (på finska)

Studien HeBiCo

HeBiCo är en studie om vilken effekt faktorer under graviditeten har på nyfödda barns kroppssammansättning och senare hälsa. Studien är ett samarbete mellan HUS, Helsingfors universitet och Institutet för hälsa och välfärd.

Alla gravida mammor inom HUS kan delta i studien. Under graviditeten fyller man i elektroniska frågeformulär gällande bland annat näring, motion, sinnesstämning och sömnkvalitet. På Kvinnokliniken kan man mäta nyfödda barns kroppssammansättning med hjälp av en PeaPod-apparat som är gjord för nyfödda. Efter graviditeten ställer man också frågor om amning, barnets kost och utveckling fram till det att barnet är två år. Du får respons på en del av frågeformulären.

Läs mer (på finska)

Studien SYKE

I Finland går 8–10 % av alla graviditeter över 41 + 5 graviditetsveckor (gv), och överburen graviditet är den vanligaste orsaken till igångsättning. När en graviditet går över tiden börjar moderkakans funktion gradvis att försämras.

Enligt nuvarande praxis görs den första överburenhetskontrollen på ett förlossningssjukhus i Finland i graviditetsvecka 41 + 5, och igångsättning påbörjas vanligtvis i graviditetsvecka 41 + 5–42 + 1. Internationella studier visar att man genom igångsättning redan i graviditetsvecka 41 kan minska antalet förlossningskomplikationer. Å andra sidan går en förlossning som sätts igång naturligt oftast snabbare. Man vet ännu inte vilken som är den optimala tidpunkten eller metoden för igångsättning vid en första graviditet som närmar sig att bli överburen.

I vår studie jämför vi en tidigare (graviditetsvecka 41 + 0) och senare (41 + 5–42 + 1) tidpunkt för igångsättning samt utreder viken metod som är optimal för detta. Vi kallar alla som deltar i studien till ett extra graviditetsuppföljningsbesök i graviditetsvecka 41 + 0. Vid besöket görs också en ultraljudsundersökning.

Läs mer (på finska)

Studien ALBINO

En ny klinisk läkemedelsprövning utreder om giktläkemedlet allopurinol skyddar nyföddas hjärnor.

Syrebrist under förlossningen kan skada det nyfödda barnet och leda till att barnet får neurologiska skador eller avlider. Syrebrist vid förlossningen drabbar 1–4 av tusen barn.

HUS Kvinnokliniken och Jorvs sjukhus deltar i studien ALBINO, där man utreder huruvida man genom att inkludera giktläkemedlet allopurinol i behandlingen kan minska mängden permanenta neurologiska skador hos nyfödda i situationer där barnet har drabbats av syrebrist vid förlossningen. Djurförsök och initiala studier på 196 nyfödda barn visar att allopurinol är ett effektivt läkemedel. Det finns inga påvisade betydande besvär av läkemedlet.

Läs mer (på finska)

Studie om läkemedelsbehandling mot livmoderkroppscancer

Långt namn: MK-3475-C93 /GOG-3064 / ENGOT-en15: A Phase 3 Randomized, Open-label, Active-comparator Controlled Clinical Study of Pembrolizumab versus Platinum Doublet Chemotherapy in Participants With Mismatch Repair Deficient (dMMR) Advanced or Recurrent Endometrial Carcinoma in the First-line Setting

Till den här studien söker vi patienter som har långt progredierad eller recidiv livmoderkroppscancer och defekt DNA-felparningsreparation (dMMR). Dessa patienter får behandling i form av kombinationscytostatika.

I den här studien jämförs pembrolizumab med den här platinabaserade kombinationscytostatikabehandlingen. Pembrolizumab hör till gruppen immunonkologiska läkemedel. Tidigare studier har visat att just livmodercancer av dMMR-typ kan vara mottaglig för immunonkologisk läkemedelsbehandling.

Det handlar om en internationell, randomiserad, öppen multicenterstudie i fas 3 som kontrolleras med ett aktivt jämförelsepreparat. Den behandlande läkaren bedömer om patienten är lämplig och kan föreslå att hen ska delta i studien.

HUS huvudforskare: docent Heini Lassus, Kvinnokliniken och Cancercentrum

Individuell behandling av livmoderkroppscancer

PETREC (PErsonalized TReatment for Endometrial Carcinoma)

Det handlar om en nationell multicenterstudie för kvinnor med livmoderkroppscancer med en risk på hög nivå eller hög medelnivå. Studien görs av en liten grupp för gynekologisk onkologi inom Finlands gynekologförening (Finnish Gynecologic Oncology Group, FINGOG).

I studien jämförs effektiviteten av cytostatikabehandling vid högriskcancer med en kombination av cytostatika och extern strålbehandling mot bäckenet, och vid mellanriskcancer jämförs effektiviteten av vaginal brakyterapi med extern strålbehandling i bäckenet.

Den behandlande läkaren bedömer om patienten är lämplig och kan föreslå att hen ska delta i studien. Huvudforskare i Finland och inom

HUS: docent Mikko Loukovaara, Kvinnokliniken och Cancercentrum

Joensuu, Johanna. 29.9.2023. Factors behind the childbirth experience - influence on future reproduction (helsinki.fi)

Peuranpää, Pirkko. 24.11.2023. Maternal and paternal factors in recurrent pregnancy loss (helsinki.fi)

Place, Katariina. 8.12.2023. Labor induction at term and beyond : effects on vaginal delivery rate, adverse outcomes, and childbirth experiences — Helsingin yliopisto (helsinki.fi)

Rissanen, Annu-Riikka. 26.5.2023. Twin pregnancies in Finnish birth cohorts during the years 1987-2018 : maternal and fetal outcomes — Helsingin yliopisto (helsinki.fi)

Sahrakorpi, Niina. 9.6.2023. Determinants of Health-Related Quality of Life from pregnancy to early years of motherhood : Focus on Obesity and Gestational Diabetes — Helsingin yliopisto (helsinki.fi)

Tulokas, Sari. 6.10.2023. Mid-Urethral Sling Operation for Stress Urinary Incontinence : Long-Term Re-Operation Risk and Effects of Pregnancy or Hysterectomy (helsinki.fi)

Vilkko, Riitta. 10.3.2023. Busy day effect on the Finnish obstetric ecosystem — Helsingin yliopisto (helsinki.fi)

Läs våra forskningspublikationer på Helsingfors universitets webbplats.