Chefsöverläkare Markku Mäkijärvi har lett HUS medicinska beredskap och verksamhet under coronavirusepidemin. Han bedömer HUS verksamhet under den första och andra vågen så här:
”Vi hade redan blivit varse om hotet om coronavirusepidemin tidigare, men arbetet med epidemin började i praktiken när den första coronavirussmittan i vårt område konstaterades 26.2.2020. Under de följande dagarna byggde vi upp en pandemisamordningsgrupp och under ledning av den sammanställde vi en daglig lägesbild och fattade nödvändiga beslut. Lägesbilden skapades i början nästan manuellt, tills den kunde automatiseras i datasystemen. Lyckligtvis var Teams redan ett välbekant verktyg för oss och vi träffades via Teams praktiskt taget genast från början.
Vår materiella beredskap skulle vara i sin ordning, men mängden skyddsmaterial som uppskattades utifrån den föregående influensapandemin visade sig senare vara för liten. Beredskapen tog fart i början av mars när vi fick oroande information om att intensivvårdsplatserna i Italien och Schweiz höll på att fyllas av coronaviruspatienter.
Under den första vågen var pressen intensiv. Det fanns inte kännedom om allt och det finns det fortfarande inte. Det var många känslor inblandade – rädsla, ångest, oro, osäkerhet och så vidare. Behovet av kommunikation var stort både externt och internt. I något skede fick vi in patienter i snabb takt, men vi lyckades ordna med vårdplatser för alla i tid.
Den andra vågen kom långsammare och var inte lika omfattande som den första. Vi behövde inte minska vår normala verksamhet under hösten, till skillnad från på våren under den första vågen. Problemet blev att den andra vågen räckte så länge. Den har förlängt begränsningarna och satt uthålligheten på prov. Det stora behovet av kommunikation och skyddsmaterialens tillräcklighet var de största utmaningarna under våren 2020. Under hösten var den kraftiga nedgången i vårdtillgången den stora utmaningen. Patienterna var tvungna att vänta alltför länge på icke-brådskande vård.
Den växande utmaningen var de ihållande exceptionella förhållandena och den resiliens som krävdes. I slutändan lyckades den effektiva ledningen av en stor organisation i en krissituation relativt väl. Vi kunde till och med införa ett nytt patientdatasystem trots coronavirusepidemin. Vi lyckades också med vår huvuduppgift, det vill säga patientvården, tillräckligt bra.
Mitt ledarskap har byggt på öppenhet, transparens och tillit. Standardisering och förutsägbarhet i arbetet och ledarskapet är kärnfrågor för en framgångsrik krishantering.”