Tillgång till vård i rätt tid ligger till grund för god vård och förverkligandet av patientens rättigheter. År 2020 var en utmanande period för tillgång till vård och uppföljningen och rapporteringen av tillgång till vård

Coronavirusepidemins effekter på vår egen tjänsteproduktion och grundläggande kommunala tjänster återspeglas i patienternas tillgång till vård. Bytet av patientdatasystemet har gjort det svårare att få tillgång till uppgifterna, eftersom det varit utmanande att kombinera uppgifterna i de två patientdatasystemen.

Antal patienter som väntar på operationer, ingrepp eller dagkirurgi

År 2020 ökade antalet patienter som väntade på operationer, ingrepp eller dagkirurgi både hos oss och i andra sjukvårdsdistrikt. Jämfört med 2019 ökade antalet patienter som väntade på dessa behandlingar med nästan 4 000. I slutet av 2020 väntade totalt 19 876 patienter på vård. I slutet av 2020 uppgick antalet patienter som väntat på vård i mer än tre månader till 7 430 och de som väntat i mer än sex månader till 2 936.

Jämfört med 2019 ökade antalet och andelen av de som stått i kö i mer än sex månader. Detta påverkades särskilt av coronavirusepidemin. Antalet personer som köat länge var som högst i slutet av augusti. Mellan början av september och slutet av december kunde antalet personer som stod i kö minskas med 39 procent. Vid årsskiftet stod största antalet i vårdkö till kirurgi och ögonsjukdomar.

Den genomsnittliga väntetiden för patienter som väntade på en operation eller vårdavdelningsvård var 52 dygn och för dem som väntade på dagkirurgi 77 dygn.

Patienter som väntar på öppenvård

Totalt 30 795 patienter som omfattades av vårdgarantin väntade på öppenvård. Antalet patienter ökade med 14,5 procent jämfört med året innan. De som väntat på öppenvård i mer än tre månader uppgick till 2 621 personer och de som väntat i mer än sex månader till 765.

Sett till specialiteten hade kirurgi och neurologi det största antalet patienter som väntat i mer än tre månader. Antalet patienter som köat i mer än sex månader var störst inom neurologi och tand-, mun- och käksjukdomar.

Coronavirusets effekter på tillgången till vård

Enligt THL:s uppskattning vårdades 19 procent färre patienter inom öppenvården på Finlands sjukvårdsdistrikts sjukhus under januari–september jämfört med året innan. Enligt THL var sjukvårdsdistrikten i Finland tvungna att skjuta upp icke-akut sjukhusvård under våren och försommaren 2020, och patienterna ställde också in överenskomna tidsbokningar. I HUS stod patienter som sköt upp sina besök i kö, vilket också gjorde vissa väntetider långa.

I vårt sjukvårdsdistrikt började andelen som väntat länge på vård öka efter mars och var som högst i slutet av augusti. Under september–december minskade antalet de som väntat länge, men siffran var fortfarande högre än nivån före epidemin i slutet av året.

Andelen som köat länge började öka i mars på grund av coronavirusepidemin. Under september–oktober började antalet sjunka, men den tidigare nivån före epidemin kunde inte uppnås under 2020.

Det höga antalet och andelen av de som väntat på vård länge var exceptionellt höga förra året. Samma utveckling observeras även inom andra sjukvårdsdistrikt.

Figuren visar utvecklingen av mängden patienter som väntat länge på vård på HUS och andra sjukvårdsdistrikt under 2016 och 2020. Coronavirusepidemin hade en exceptionellt stor inverkan på patienternas tillgång till vård i nästan alla sjukvårdsdistrikt.