När coronaviruspandemin slog till med full kraft under våren stod vi framför en resa in i det okända.
”I början var behandlingen av sjukdomen symtomenlig, dvs. syrebristen korrigerades med extra syre och febern sänktes med paracetamol”, berättar Juuso Paajanen, lungläkare på HUS.
I och med att forskningsdata ökade har allt fler behandlingar som påverkar sjukdomsförloppet tagits i bruk. Redan i initialskedet på våren uppmärksammade man att covid-19-sjukdomen är förknippad med en onormal tendens till koagulering. Vi införde antikoagulationsbehandlingar först på vårdavdelningarna och utökade senare behandlingarna till att även omfatta vissa hemvårdspatienter.
”En annan viktig iakttagelse var att dexametason minskade dödligheten och allvarliga former av sjukdomen, särskilt hos kritiskt sjuka coronaviruspatienter. Utöver detta kan övriga immunmodulatorer öka effekten av steroider när de administreras i tid”, säger Paajanen.
Lite är ännu känt om följdsymtomen efter viruset
Lite är ännu känt om följdsymtomen av sjukdomen som coronaviruset orsakar. Personer med lindriga symtom återhämtar sig vanligtvis snabbt, men hos många av dem som fått en allvarlig form av sjukdomen är återhämtningen långsam.
Flera patienter har rapporterat långvariga och varierande symtom som går i vågor.
Distansförbindelserna kom för att stanna
”De största utmaningarna i vårdavdelningsarbetet var de snabba ändringar som behövdes inom verksamheten, för lokaler och i personal- och jourarrangemangen. Vårdavdelningar omvandlades flexibelt till corona-avdelningar enligt patientmängden, och på Kirurgiska sjukhuset öppnades en helt ny vårdavdelning för vård av coronapatienter. Dessutom överfördes vården av andra än coronaviruspatienter till andra avdelningar över specialitets- och resultatenheternas gränser”, berättar Pirkko Brander, överläkare och linjedirektör för lungsjukdomar.
Vi förflyttade coronaviruspatienter mellan olika sjukhus och vårdavdelningar vid behov, med beaktande av vården och övervakningen av patienterna samt det eventuella behovet av intensivvård. Vi rekryterade och introducerade ny vårdpersonal med snabb tidtabell.
Vi minskade den elektiva verksamheten och vårdade poliklinikpatienter främst på distansmottagningar. Även i vårdavdelningsarbetet utnyttjade vi i större utsträckning distansförbindelser när det gäller patientronder, rapportering och olika möten. Tack vare coronaåret kom de arbetssätt som gynnar distansförbindelser för att stanna inom vårdavdelnings- och poliklinikarbetet och inom styrningen av verksamheten överlag.