Coronavirusepidemin 2020 påverkade hela vår personal. Inom vårdarbetet orsakade epidemin personalförflyttningar och omskolningsbehov. Inom många arbetsuppgifter arbetade vår personal på distans nästan hela året.

Omskolning och personalförflyttningar

Coronavirusepidemin orsakade ett plötsligt behov av kompetens och extra personal, särskilt inom intensivvården och verksamhet som stöder intensivvården samt på vårdavdelningarna.

Under våren 2020 introducerade vi vårdpersonal på cirka 600 personer till intensivvårdsarbete och stödjande uppgifter. Vi arrangerade intensivvårdsutbildning som simuleringsutbildning, webbkurser samt bed-side-undervisning. Utbildningen omfattade vårdpersonal särskilt bland operationssals- och anestesisjukskötare. Vi distribuerade också utbildnings- och introduktionsmodellen med material för användning av andra sjukvårdsdistrikt och de som arbetar med vård av coronaviruspatienter.

Förutom vårdpersonal fanns det också ett behov av utbildning och introduktion i funktioner som stöder vårdarbetet, eftersom mer arbetskraft behövdes för underhåll, service och rengöring av isolerade lokaler och utrustning som används för att vårda coronaviruspatienter. Centraliseringen av vården av coronaviruspatienter till Kirurgiska sjukhuset krävde också en egen utbildnings- och introduktionshelhet.

Arrangemangen för coronavirusprovtagning som en ny typ av drive-in-verksamhet samt statens provtagning på gränsövergångsställen förutsatte att personalen introducerades i nya arbetssätt. Personal från provtagningen och annan verksamhet förflyttades till coronavirusprovtagningen och vi rekryterade även ny personal för provtagningen.

Vården av coronaviruspatienter krävde också att läkarresurser tilldelades både intensivvårdsavdelningar och coronavårdavdelningar. Inom verksamheten på intensivvårdsavdelningarna omorganiserade vi läkarnas dagliga arbete och jourverksamheten på grund av det ökade antalet intensivvårdspatienter. Vi riktade mer läkarinsatser till coronasjukhuset och vården av coronaviruspatienter från andra funktioner och under en del av året även från andra resultatenheter.

Genomförandet av stora personalförflyttningar och operativa förändringar krävde ett gott och intensivt samarbete med personalrepresentanterna. HUS förhandlingar på lokal nivå behandlade coronasituationen och dess effekter på personalen nästan varje vecka när coronavirusläget var som mest akut. Under året har vi genomfört flera tillfälliga lösningar som berör bland annat olika verksamhets- och ersättningspraxis, allt från karantänförfaranden till extra arbetsskift och flytt av semestrar.

Distansarbetet ökade i många uppgifter

Undantagsförhållanden till följd av coronaviruset påverkade arbetsrutinerna på många sätt. I enlighet med statsrådets rekommendationer instruerade vi de anställda att arbeta på distans alltid när arbetsuppgifterna gjorde det möjligt.

Mellan mars och december var distansarbete den huvudsakliga arbetsformen i de uppgifter där det var möjligt på grund av arbetets karaktär och verktyg. Det var möjligt att delta i alla möten på distans. Vi gjorde ett digitalt språng i praktiken över en natt i fråga om arbetssätten.

Vi effektiviserade de gällande bestående anvisningarna om distansarbete administrativt, och under året uppdaterade vi även de bestående anvisningarna om distansarbete utifrån de erfarenheter vi fått. I det administrativa arbetet var övergången till distansarbete smidig och omfattande.

I arbetsmiljöbarometern som genomfördes hösten 2020 återspeglades distansarbete och ledarskap åtminstone inte som en faktor som försämrar arbetet. Genom distansarbete kunde vi också minska coronakarantänernas påverkan på verksamheten i de fall där det var möjligt att utföra arbetet på distans.