Ändamålsenligt behandlad förlossningsrädsla förbättrar förlossningsupplevelsen

Nästan alla gravida är spända eller rädda inför förlossningen. Det är till och med en fördel att vara lite spänd, eftersom det hjälper att förbereda sig inför förlossningen. Om oron börjar överskugga livet och man inte längre kan njuta av graviditeten, är det fråga om förlossningsrädsla. Sådan svår rädsla upplever 10 procent av de gravida.

Vid HUS erbjuds gravida mångsidig och effektiv behandling av förlossningsrädsla. För att komma till mottagningen behövs en remiss som man till exempel kan få från mödrarådgivningen, en hälsovårdare eller läkare.

Omföderskor hänvisas till en mottagning med en barnmorska eller läkare som är specialiserad på förlossningsrädsla. För förstföderskor finns det flera olika alternativ. För dem ordnas terapi i grupp där förlossningsrädslan behandlas under handledning av en psykolog. Dessutom leder barnmorskor som är specialiserade på förlossningsrädsla coaching i små grupper i förlossningssjukhusets lokaler. Förlossningsrädsla kan också behandlas på den digitala vårdstigen för förlossningsrädsla, där den gravida på egen hand och i egen takt bekantar sig med det material som finns på stigen.

Efter stigen finns det möjlighet till distansmottagning med en barnmorska som är specialiserad på förlossningsrädsla. En del av förstföderskorna hänvisas dessutom till individuell mottagning med en läkare eller barnmorska som är specialiserad på förlossningsrädsla, och både förstföderskor och omföderskor vid behov till individuell mottagning med en perinatalpsykolog.
 

Anledningen till rädslorna skiftar då samhället förändras

Barnmorska Kristiina Pokki möter i sitt arbete både gravida, föderskor och mödrar som redan har fött barn. Hon arbetar som barnmorska i förlossningssal vid Kvinnokliniken och är specialiserad på förlossningsrädsla. En ledstjärna i hennes arbete är närvaro och bemötande. Den som kommer till mottagningen måste få en känsla av att bli hörd och sedd.

”De får sätta sig ner med oss i en timme och vi lyssnar, ger information och svarar på frågor.”

Många är rädda för smärta eller att något ska hända föderskan eller babyn. Enligt Pokki lever också många föreställningar eller redan förändrad sjukhuspraxis envist kvar.

Anledningen till rädslorna skiftar då samhället förändras. En bidragande orsak till att rädslan hos gravida ökar är numera berättelser som man läst i sociala medier om förlossningar som gått fel på ett eller annat sätt. Även nyheter om överbelastning och brådska vid förlossningssjukhusen skapar lätt oro: finns det plats för mig att föda, har barnmorskorna tid för mig?

”Det är inte bra, om det är bara skräckhistorier som förs fram. Största delen är ändå normala förlossningar som gått bra. Vår uppgift är att korrigera felaktiga uppgifter bland de gravida.”

Under samtalen går man igenom förlossningens förlopp

Merparten av dem som kommer till mottagningen med en barnmorska som är specialiserad inom förlossningsrädsla är omföderskor och med dem går man igenom förloppet under den föregående förlossningen.

”Det stöder förberedelsen inför nästa förlossning samt tar bort rädsla och oro till exempel för att händelserna vid föregående förlossning ska upprepa sig. Samtalet hjälper också föderskan att välja det förlossningssätt som är rätt för just den föderskan”, säger Pokki.

Barnmorskorna som är specialiserade på förlossningsrädsla håller också samtal efter förlossningen (postpartumsamtal) där man går igenom förlossningsförloppet ännu en gång efter att man blivit utskriven från sjukhuset. Enligt Pokki förebygger dessa samtal också rädsla med tanke på en eventuell framtida graviditet.

Personalen antecknar den gravidas rädslor och önskemål i patientdatasystemet. På så sätt kan förlossningssjukhusets personal redan i förväg beakta föderskans oro och tankar.

Pokki uppmuntrar gravida att skriva ner sina tankar i anknytning till förlossningen i god tid under graviditeten. Med hjälp av breven får barnmorskorna viktig information till exempel om önskemål om smärtlindring och amning.

”Vi barnmorskor uppskattar de brev som föderskorna skrivit där de öppnar upp sina tankar, sin oro och sina rädslor. Vi går igenom dem med föderskorna då de kommer till sjukhuset.”

Om den går bra behöver vi knappt ingripa i en förlossning. Förlossningssalen kan göras hemtrevlig till exempel med musik man tycker om eller ledljus. Förlossningens förlopp kan dock aldrig förutses helt. Därför är det bra att sjukhusen alltid har bra beredskap för överraskande situationer.

”För många känns det tryggt att veta att de tjänstgörande barnmorskorna kan övervaka barnets hjärtljudskurva var de än befinner sig, även när de inte är fysiskt närvarande i rummet. Även vetskapen om att läkarna är lättillgängliga och informerade om hur förlossningen fortskrider ökar känslan av trygghet. Vi låter föderskorna vara i fred om de så önskar.”
 

Förlossningsrädsla kan påverka valet av förlossningssätt

Specialistläkare Laura Lampio ansvarar för vården av patienter med förlossningsrädsla i HUS område. Enligt Lampio är personer med förlossningsrädsla en stor patientgrupp på mottagningarna. Förlossningsrädsla är den enskilt största orsaken till att elektivt kejsarsnitt utförs.

”Ofta har patienterna uppfattningen att man måste kräva ett kejsarsnitt för att få det. Ingen tvingas dock att föda vaginalt”, säger Lampio.

Behandling av förlossningsrädsla syftar inte till ett visst förlossningssätt, utan att stilla rädsla och ge en bra förlossningsupplevelse. På mottagningen får patienten information om olika förlossningssätt och möjligheten att göra ett medvetet beslut.

”Jag säger alltid att om man ännu i slutet av graviditeten känner att man absolut vill ha kejsarsnitt så får man det”, påminner Lampio.

Då förlossningsrädslan minskar får den gravida energi även för annat. Då rädslan inte kontrollerar livet under graviditeten, kan det utöver en förbättrad förlossningsupplevelse även bidra till bättre interaktionen med babyn senare. Ökat förtroende ska enligt Lampio vara målet för alla yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården, inte en vaginal förlossning.

”Vi är på patientens sida och vill få patienten att må bättre.”

Behandling av förlossningsrädsla hjälper bra för de flesta

Perinatalpsykolog Ea Huhtala möter personer som lider av förlossningsrädsla både på individuellt och på gruppmöten. En faktor som numera kan öka förlossningsrädslan är det att många möter en förlossning första gången under sin egen graviditet. Då kan föreställningarna lätt byggas på enskilda berättelser, sociala medier eller egna bekymmer. Rädslan kan minskas genom att man får realistisk information om förlossningen och möjlighet att bearbeta sina tankar och föreställningar på ett tryggt sätt.

”Centralt vid behandling av förlossningsrädsla är det att patienten får tillräcklig trygghet och en känsla att hen tas om hand i alla situationer. Så att föderskan kan låta förlossningsförloppet ha sin gång och samtidigt känna sig trygg.”

Enligt Huhtala är det sätt på vilket vårdpersonalen på sjukhuset agerar ofta viktigare än de ord som uttrycks.

”Även om man säger rätta saker men inte är närvarande, förmedlas det och har ofta större inverkan.”

Barnmorskan Kristiina Pokki är på samma linje. Hon anser att det viktigaste vid behandling av förlossningsrädsla är att stärka den gravidas tilltro till både sin egen kraft, den egna kroppen och till sjukhusets personal.

”Vårt mål är att man som föderska ska bli bemött och hörd precis som man är. Vi vill att alla kommer hit på gott humör och får en bra förlossningsupplevelse”, säger Pokki.

Målet med vården är inte det att rädslan ska försvinna helt

”Man behöver inte bli orädd. Målet är att den skadliga rädslan minskar och att föderskan upplever sig tillräckligt redo och optimistisk”, säger Huhtala.

Obehandlad förlossningsrädsla bidrar till att man känner sig obekväm och ökar risken för en traumatisk förlossningsupplevelse. Dessutom gör det föderskan mottaglig för psykisk ohälsa efter förlossningen.

”Ett viktigt budskap är att förlossningsrädsla kan behandlas. Trots att rädslan kan kännas stor och svår, hjälper behandlingen bra för de flesta”, säger Huhtala.

De är alltså bevisligen bra att behandla förlossningsrädsla. Varje föderska gör efter förlossningen en bedömning av den egna förlossningen och som mätare används VAS-skalan. På riksnivå har HUS flest goda förlossningsupplevelser och minst dåliga.

Trots att HUS och dess förlossningssjukhus är stora har Pokki ett viktigt budskap: varje förlossning sköts alltid individuellt.

”Vi har ett stort hus, men alla bemöts som individer. Till oss får du komma precis som du är.”