Vem tar makten över människosinnet?

Du öppnade telefonen för att se på ett meddelande. En stund senare har du läst tre nyheter, tittat på sex stycken videor i sociala medier, irriterat dig på en kommentarskedja och märker att du har delat en länk som du inte ens hann kontrollera. Du är rastlös, men vet inte riktigt varför. Vi talar mycket om informationskrig, desinformation, algoritmer och cybersäkerhet. Alltför ofta glömmer vi dock det väsentliga: informationskrigets viktigaste mål är inte informationen utan människan. 

"Informationskrigets viktigaste mål är inte informationen utan människan."

Människosinnet är ett slagfält för algoritmer 

Människans sinne är inte skapat för en miljö där världens kriser, konflikter, kränkningar och åsikter finns i vår ficka dygnet runt. Rädsla, ilska och misstro är effektiva larmsystem. Deras evolutiva uppgift grundar sig på att snabbt identifiera hot och hålla oss vid liv.

Trots att den digitala miljön evolutivt sett ännu trampar i barnskorna, har den lärt sig att effektivt använda de här mekanismerna till sin fördel. Algoritmsystem behöver inte veta vad du tänker. Det räcker med att systemen vet vad som får dig att reagera. De skapar inte rädsla eller hat från ingenting, men kan stärka känslor som redan existerar.  

"Algoritmsystem behöver inte veta vad du tänker. Det räcker med att systemen vet vad som får dig att reagera."

Psykologisk krigföring ser inte alltid ut som ett krig  

Vi har byggt en miljö som identifierar våra psykologiska svagheter bättre än någonsin tidigare. Därför är tanken på manipulation orsakad av algoritmer alltför förenklande. Kognitiv och psykologisk krigföring behöver nödvändigtvis inte ta makten över människornas tankar, utan det är effektivare att den stör människans förmåga att tänka.

Känslorna påverkar vilka uppgifter vi anser trovärdiga, vad vi fäster vikt vid och vad vi delar vidare. Om människan är rädd, arg, ensam, skamsen eller ständigt överaktiverad, påverkar det hur hon tar emot information. Människan är ingen dator som kan matas med korrigerande information som resulterar i en korrigerad uppfattning. Därför kan man inte svara mot erövringen av människosinnet enbart med bättre faktakontroll. Det behövs också psykologisk förståelse.

"Om människan är rädd, arg, ensam, skamsen eller ständigt överaktiverad, påverkar det hur hon tar emot information."

Psykiatrin bör förnyas i takt med den omgivande världen 

Psykiatrins uppgift är att förstå människosinnet och modigt ingripa i det som händer då människans psykiska verksamhetsmiljö förändras så här grundligt. Psykiatrins framtid kan vara en ny kombination av klinisk förståelse av människan och teknologins skalbarhet. Därför bör psykiatrin förnya sig lika snabbt som världen omkring den.

Den psykiatriska specialiserade sjukvården ser redan i praktiken hur psykisk belastning under lång tid kan ta sig uttryck i ångest, sömnsvårigheter, koncentrationssvårigheter och försämrad funktionsförmåga. Psykiatrin ska inte medikalisera och inte heller lösa internet eller politik. Den måste ha en allvarlig inställning till att människosinnet är en av vår tids viktigaste slagfält.

Därför kan psykiatrins uppgift att stärka individens psykiska resiliens ses som en upprätthållare av försörjningsberedskapen i samhället.