Gå till huvudinnehåll

Vad tycker du om webbplatsen HUS.fi? 

Svara på en kort enkät och berätta för oss hur du tycker att webbplatsen fungerar. 

Det tar bara ett par minuter att svara på enkäten. 

Tack för din tid! 

Till enkäten kommer du här. 

Paul-Erik Lönnqvist Päivystysavusta
4 minuter
17.8.2026
Text: Eero Majatie
Bilder: Marika Kokkinen-Eurén

Funderar du på att åka till jouren? Ring Jourhjälpen först

Alla plötsliga symtom kräver inte ett besök på jouren, men det kan vara svårt att själv bedöma behovet. Genom att ringa Jourhjälpen på telefonnumret 116117 får du en sjukskötares bedömning av om du behöver brådskande vård eller om du tryggt kan följa upp situationen hemma.

På Jourhjälpen besvaras samtalen av erfarna sjukskötare som utifrån bakgrundsuppgifter och symtomens brådskande karaktär gör en bedömning av vårdbehovet. Jourhjälpens sjukskötare kan hänvisa den som ringer till den egna hälsostationen, jouren, en distansmottagning eller ge råd om hur situationen kan följas upp hemma med hjälp av anvisningar för egenvård.

Samtalet hjälper dig att avgöra om du behöver åka till jouren

Många symtom kan kännas oroande när de uppstår plötsligt, även om de inte kräver att du uppsöker jouren till exempel sent på kvällen. Samtidigt är det viktigt att allvarliga situationer identifieras och tas itu med genast. För en yrkesutbildad person vid Jourhjälpen är sådana situationer bekanta och det finns tydliga verksamhetsmodeller för hur de ska hanteras.

”När behovet av vård bedöms per telefon behöver man inte nödvändigtvis åka till jouren alls. Många besvär kan skötas tryggt hemma när den som ringer får anvisningar för sin egen situation och information om när det finns skäl att få en ny bedömning”, säger sjukskötare Paul-Erik Lönnqvist som arbetar på Jourhjälpen.

”Om ett jourbesök behövs, kan vår bedömning av vårdbehovet förkorta tiden på jouren med i genomsnitt cirka en timme. Det lönar sig alltså att ringa”, betonar Lönnqvist.

Paul-Erik Lönnqvist Päivystysavusta
Den erfarna sjukskötaren Paul-Erik Lönnqvist besvarar inkommande samtal till Jourhjälpen i Mejlans, Helsingfors. 

Feber, buksmärta och mindre skador är de vanligaste orsakerna till att man ringer

De vanligaste orsakerna till att man ringer Jourhjälpen är feber, buksmärta och mindre skador. Gemensamt för situationerna är att det kan vara svårt för en lekman att bedöma om besväret kräver vård på jouren eller om det räcker med vård och uppföljning hemma.

Under sommaren kontaktas Jourhjälpen också ofta på grund av till exempel fästingbett, insektsstick, solbränna, allergiska reaktioner samt mindre skador och sår som uppstår på fritiden. 

”Vi erbjuder en bedömning av vårdbehovet som baserar sig på bästa tillgängliga kunskap. Vi fungerar ändå inte som jourens portvakt. Var och en har rätt att söka sig till jouren om man upplever sig behöva brådskande vård. Då påminner vi om att situationen bedöms på nytt på jouren enligt samma kriterier”, säger Lönnqvist.

Under tjänstetid är den egna hälsostationen den primära kontaktkanalen. Om hälsostationen är stängd behöver man inte ringa Jourhjälpen för alla småbesvär, men om situationen känns osäker lönar det sig att ta kontakt. 

Distansmottagningen för hjälpen hem

Alla akuta situationer kräver inte ett besök på plats, eftersom Jourhjälpen också har en distansmottagning. Man kan träffa en läkare via video om det lämpar sig med tanke på symtomen, situationen och patientens önskemål. På distansmottagning vårdas både vuxna och barn över ett år.

”Distansmottagning fungerar bra till exempel vid vissa hudsymtom, mindre skador och en del ögonsymtom. På basis av responsen har tjänsten varit mycket uppskattad. För många är det en lättnad att inte behöva ge sig av när man är sjuk och att situationen ändå kan skötas på ett tillförlitligt sätt på distans”, säger Lönnqvist.

Paul-Erik Lönnqvist Päivystysavusta
Om din egen hälsostation är stängd lönar det sig att ringa Jourhjälpen. Samtalet kan förkorta besöket på jouren med i genomsnitt cirka en timme, säger Paul-Erik Lönnqvist.

Ring 112 i en nödsituation

Jourhjälpen är inte rätt kontakt i alla situationer: i en nödsituation eller vid misstanke om en sådan ska man ringa det allmänna nödnumret 112.

Det är särskilt viktigt att ringa nödnumret vid plötslig svår bröstsmärta, andningssvårigheter eller nya symtom som tyder på störning i hjärnans blodcirkulation, såsom plötslig slapphet i en extremitet, nedsatt funktionsförmåga eller talsvårigheter.

”Vi har ett nära samarbete med nödcentralen. Om symtomen hos en person som ringer till Jourhjälpen tyder på en nödsituation kopplar vi samtalet till nödcentralen. På motsvarande sätt hänvisar nödcentralen samtal till oss”, säger Lönnqvist.

Om du inte får kontakt

Det går i allmänhet snabbt att få kontakt med Jourhjälpen, men tidvis kan tjänsten vara överbelastad. Om symtomen förvärras medan du väntar på att bli uppringd ska du inte fortsätta vänta, utan söka dig direkt till jouren. 

Det lönar sig att åka direkt till jouren i situationer där en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården redan har bedömt situationen och hänvisat dig till jouren.

Så här söker du brådskande vård

  • Ta i första hand kontakt med din egen hälsostation. Du hittar kontaktuppgifterna på ditt välfärdsområdes eller Helsingfors stads webbplats.
  • På jouren vårdas patienter som behöver brådskande vård och vars vård på grund av symtomens allvarlighetsgrad inte kan vänta tills den egna hälsostationen öppnar.
  • Ring Jourhjälpen eller gör en symtombedömning i tjänsten Omaolo innan du uppsöker jouren.
  • I en brådskande situation kan du också komma direkt till jouren. Du hittar kontaktuppgifterna på HUS webbplats.
  • I en nödsituation ring 112.

Jourhjälpen

Jourhjälpen hjälper vid plötsliga hälsoproblem: 

  • Bedömer vårdbehovet och hur brådskande situationen är
  • Hänvisar till rätt vårdställe
  • Ger anvisningar för vården hemma vid akuta hälsobesvär

Jourhjälpen betjänar inte i följande ärenden:

  • sjukfrånvarointyg eller remisser
  • förnyelse av läkemedelsrecept, tidsbokning, förfrågningar från anhöriga eller långvariga besvär som inte plötsligt har förvärrats
  • icke-brådskande situationer där den egna hälsostationen betjänar
Nyckelord: