Donerade könsceller ger allt fler möjlighet att få ett eget barn

En donerad könscell är en av de största gåvor man kan ge en annan människa. Det säger Marja Sarkola, specialistläkare i kvinnosjukdomar och förlossningar, som arbetar i teamet för donationsbehandlingar vid HUS Reproduktionsmedicinska enhet. Och det är svårt att säga emot.

Sedan 2020 har den offentliga specialiserade sjukvården erbjudit behandlingar med donerade könsceller, det vill säga behandlingar med donerade spermier, äggceller och embryon. Vid HUS Reproduktionsmedicinska enhet arbetar ett särskilt utbildat team med att hjälpa patienter med barnlängtan genom donationsbehandlingar. I teamet ingår läkare, sjukskötare, psykologer, biologer från IVF-laboratoriet och en specialist i klinisk genetik.

När behandlingarna blev möjliga fanns det till en början rentav ett överflöd av donatorer, berättar Sarkola. Behandling med donerade könsceller fick då stor uppmärksamhet i offentligheten, vilket gjorde att Könscellsbankens telefon ringde nästan oavbrutet. År 2021 var ett toppår vad gäller antalet donatorer. Sedan dess har situationen jämnat ut sig.

Alla typer av könsceller behövs. De flesta behandlingarna inom enheten görs med spermier. Av behandlingarna med donerade spermier ges sextio procent till ensamstående kvinnor och knappt fyrtio procent till kvinnliga par. En liten andel av behandlingarna görs av medicinska skäl för olikkönade par.

Vägen till donationsbehandlingar ser olika ut

Alla som söker sig till behandling med donerade könsceller får diskutera behandlingarna med en psykolog. Vid rådgivningen betonas särskilt barnets perspektiv och hur barnets bakgrund med donerade könsceller kan tas upp på ett bra sätt. Rådgivningen anpassas även enligt vilka utgångspunkter paret eller den som önskar bli ensamstående förälder har när de söker sig till behandling.

”Det är en skillnad på om orsaken är en önskan om ensamstående föräldraskap eller att tidigare behandlingar har misslyckats hos ett olikkönat par”, betonar Sarkola.

Hon framhåller också att kvinnor är väl medvetna om hur åldern inverkar på fertiliteten. För en del är den biologiska klockan en anledning att söka sig till behandling. För andra har till exempel ensamstående moderskap alltid varit den bästa och mest naturliga formen av föräldraskap.

När det gäller kvinnliga par kan endast en av dem i taget få behandling. Om barnönskan uppfylls kan könsceller från samma donator också användas för den andra parten i eventuella fortsatta behandlingar.

Antalet behandlingar ökar hela tiden

Många frågar om kötiderna för donationsbehandlingar. De är längre än för behandlingar med egna könsceller, eftersom det råder en ständig brist på donerade celler.

”Hos oss på HUS är den längsta väntetiden inom donationsbehandlingar tiden från remiss till första besök, cirka nio månader. Det är vanligt att väntetiden är ungefär ett år. Efter det första besöket går processen snabbare och behandling kan inledas inom cirka två till tre månader”, säger Sarkola.

Från enheten kommer ändå också goda nyheter. Verksamheten har effektiviserats betydligt och man har kunnat öka antalet behandlingar. År 2025 utfördes dubbelt så många inseminationer som bara för några år sedan.

Det råder ständig brist på nya donatorer

Det behövs hela tiden nya donatorer av könsceller. Vid HUS används endast könsceller från den egna Könscellsbanken och könsceller från en och samma donator kan ges till högst fem olika familjer.

Alla donatorer bedöms noggrant och en del gallras bort redan vid den första kontakten. Detta är till fördel både för det barn som föds och för dem som får donerade könsceller.

”Vi är ändå glada över den finländska lagen om assisterad befruktning. Det är viktigt att donatorerna bedöms omsorgsfullt”, betonar Sarkola.

Skulle du kunna ge livets gåva? Läs mer om donation av könsceller på HUS Könscellsbanks webbplats.