I Rörelselaboratoriet gör vi med utrustning för 3D-rörelseanalyser gånganalyser, mätningar av muskelaktivitet, styrkeproduktion och rörelseomfång samt bedömer balans och fotbladets aktivitet.
Mätningarna lämpar sig för patienter över 5 år som har gångproblem, men rör sig självständigt eller med hjälpmedel.
Vårt rörelselaboratorium är den enda enheten i Finland där kliniska 3D-gånganalyser utförs. Vi har cirka 100 patienter årligen. Ungefär 85 procent av patienterna som undersökts i Rörelselaboratoriet har en CP-diagnos. Övriga diagnoser är meningomyelocele, polyneuropati, spastisk parapres, tågång, klumpighet, skolios eller någon annan neuro-ortopedisk diagnos.
En läkarremiss behövs för mätningen.
Vi gör 3D-gånganalyser som används vid planering och uppföljning av vården av ortopediska patienter. Vid 3D-gånganalys bedöms krafterna som kroppen utsätts för, ledernas rörelseomfång och musklernas aktivitet under gång. Med hjälp av gånganalysresultaten kan dessutom en mer exakt plan göras för operationsbehandlingen och valet av ortoser.
Gånganalysen är till fördel för barn som har gångproblem, men rör sig självständigt eller med hjälpmedel. Med hjälp av en gånganalys kan man objektivt mäta patientens rörelsebanor och muskelaktivitet vid gång samt fastställa exempelvis effekterna av ortopediska operationer och rehabilitering samt lämpligheten av stödlösningar. I samband med gånganalysen utförs även test som mäter muskelstyrka, spasticitet, ledernas rörelseomfång, balans och fotbladets aktivitet.
I en gånganalys används ett kamerasystem för att spela in patientens gång. Undersökningen, inklusive förberedelser, tar mellan 2 och 3 timmar. Barnet är barfota och använder eventuellt stöd när gångmätningen utförs. Ett barn som kommer för gånganalys ska kunna gå ungefär sex meter utan uppehåll, med eller utan hjälpmedel.
Gånganalysens förlopp har videoinspelats.
Hos många rörelsehindrade barn försvårar muskelsvaghet och spasticitet gången. Muskelaktiviteten under gång bedöms med hjälp av elektromyografi (emg) som mäts med hjälp av ytelektroder på huden. Det lönar sig att regelbundet följa upp utvecklingen av muskelstyrkan, eftersom den hos rörelsehindrade barn ofta utvecklas svagt i förhållande till barnets tillväxt. Musklernas styrkeproduktion och spasticitet samt ledernas rörelseomfång bedöms med kliniska test. Dessutom kan muskelstyrkan mätas numeriskt i exempelvis en muskelstol.
Med balanstestet kan man bedöma kontrollen i upprätt position. Testet utförs med en tryckplatta genom att mäta kroppens svajande i olika upprätta positioner. Med mätningen kan man bedöma utgångssituationen för kontrollen av balansen och effekterna av olika åtgärder (till exempel spasticitetsbehandling eller rehabiliteringsintervention) på balansen. Tryckplattan mäter noga tryckfördelningen över fotsulan, och på detta sätt kan man bedöma fotsulans aktivitet i upprätt ställning, men också vid gång.
Efter mätningsbesöket görs en datoranalys av gången, varefter analysen kombineras med de kliniska mätresultaten. Utifrån resultaten ger vi en rekommendation om tänkbar vård.
Patientguide
I vår Patientguide hittar du svar på vanliga frågor om vad som sker före vården, under vården och efter vården.
E-tjänsten för patienter Maisa (Öppnar i en ny flik. Länken tar dig till en annan webbplats.)
Du kan sköta ärenden hos oss genom att logga in i patientportalen Maisa. Som vårdnadshavare kan du sköta ärenden för ditt barn som är under 18 år.
Barnhuset.fi (Öppnar i en ny flik. Länken tar dig till en annan webbplats.)
Barnhuset.fi är en tjänst inom specialistvården med information om barnsjukdomar, vård och förberedelser inför vård.