Undersökning i hem och på sjukhus visar: det lönar sig att sörja för god lufthygien för att förebygga coronasmitta
Nyckelord:I tvärvetenskapliga undersökningar gjorda av HUS, Helsingfors universitet, Meteorologiska institutet och Arbetshälsoinstitutet har man utrett förekomsten av coronaviruset SARS-CoV-2 i hem- och sjukhusmiljö.
I studien undersöktes över 500 luft- och ytprov från coronapatienters omgivning på sjukhusets coronaavdelning och i åtta insjuknade personers hem mellan juli 2020 och mars 2021. I en undersökning som gjordes i hemmen utreddes vidare smitta som skett inom familjerna och vilka skyddsmetoder som använts. I familjer där man inte använde munskydd eller andningsskydd eller där man endast fokuserade på att städa ytorna förekom vidare smitta.
"Däremot lyckades man undvika vidare smitta i familjer där man dessutom utförde åtgärder för lufthygienen, så som att vädra lägenheten, använda andnings- och munskydd och isolera den insjuknade i ett eget rum. Detta trots att positiva prover samlades in både från ytor och från luften", berättar forskningsläkare Lotta Oksanen som specialiserar sig på foniatri och öron-, näs- och halssjukdomar.
"Resultaten stödjer lufthygiens betydelse och uppmuntrar till att man utnyttjar den för att hantera smittspridningen på sjukhus, i vårdinrättningar och i hem. Med god lufthygien kan man minska exponeringen för luftburna patogener, vilket i sin tur kan minska risken för vidare smitta", berättar Oksanen.
Coronavirusets RNA hittades i luft- och ytprover både från sjukhus- och hemmiljön. "Luftfynden var koncentrerade till små partiklar som följer med luftströmmarna och som man kan andas in. Vi alla producerar partiklar när vi andas, pratar, hostar och sjunger. När vi har en infektion i luftvägarna följer infektionsframkallande patogener med andningsluften ut i rummet", beskriver Oksanen.
Andelen positiva prover från luften och ytorna var ungefär den samma i de båda miljöerna. De positiva proverna samlades in i situationer där man inom hälso- och sjukvården inte hade vidtagit åtgärder som producerar aerosoler. WC-kontamination observerades i situationer där det hos patienten förekom symtom i mag-tarmkanalen. Positiva prover observerades också i situationer där patienterna inte hade symtom i luftvägarna. När patienten hade nedsatt syretillgång ökade dock sannolikheten för positiva prover, vilket kan bero på ökad andningsfrekvens och tyngre andning.
"De positiva nedfallsproverna i undersökningen stöder tanken att åtminstone en del av ytkontaminationen uppstår när aerosolpartiklarna landar på ytorna. Det är viktigt att förstå att smittvägarna är kopplade till varandra." berättar Oksanen.