Nordisk läkemedelsprövning öppnar dörrar för botande behandling av blodcancer

Kronisk myeloisk leukemi (KML) är ett av de fyra huvudtyperna av blodcancer, och riktar sig till benmärgens blodbildande celler. Årligen insjuknar cirka 50 finländare i KML. Sjukdomen bryter vanligtvis ut hos personer i arbetsför ålder.

Trots att det är fråga om en malign blodsjukdom, har långvarig cancerforskning revolutionerat prognosen för insjuknade patienter under de senaste tio åren. Jämfört med andra former av cancer har man kunnat identifiera den exakta uppkomstmekanismen för KML, och tack vare målsökande läkemedel som godkänts på 2000-talet (tyrosinkinashämmare) avlider mycket få på grund av sjukdomen.

Dessa målsökande läkemedel är dock inte vanligtvis botande, utan medicineringen fortsätter hela livet. Därför måste patienterna komma ihåg att ta sin medicinering varje dag. Utöver höga kostnader utsätter medicineringen patienterna för biverkningar och skapar en oro om att svaret ska avta hos patienterna. 

Målet är att bota cancern fullständigt

Forskarnas mål är att utveckla behandlingen av KML så att medicineringen kan avslutas efter en viss period. Då kan det anses att cancern har botats.

”Enligt tidigare undersökningar kan cirka 40 % av patienterna som har gett ett mycket gott svar på behandlingen avsluta sin dagliga medicinering. Enligt de fynd min forskningsgrupp har gjort har dessa 40 % ett fördelaktigt försvarssystem som verkar hålla sjukdomen under kontroll utan medicinering”, berättar Satu Mustjoki, professor och avdelningsöverläkare vid Helsingfors universitet respektive HUS. ”Därför tror vi att kroppens egen försvarsreaktion mot cancerceller måste fås i gång för att vi ska kunna avsluta läkemedelsbehandlingen hos en större del av patienterna”, fortsätter Mustjoki.

Behandlingen som stärker försvarssystemet är mer effektiv än den tidigare behandlingen

I den läkemedelsprövning som genomfördes i samarbete med blodcancerläkare och -forskare vid HUS, Helsingfors universitet och andra nordiska universitet inleddes interferon-alfa-behandling som aktiverar försvarssystemet hos 40 nordiska patienter utöver precisionsbehandlingen för KML. 

”Vår undersökning visade att precisionsbehandlingen för KML får försvarssystemet att arbeta på övervarv och förhindrar dess effektiva funktion, medan interferon-alfa återställer det till ett aktivt tillstånd. Vi tror att denna mekanism också förebygger de biverkningar som precisionsbehandlingen orsakar, och hjälper oss att förstå försvarssystemets funktion även vid andra former av cancer”, säger läkare och doktorand Jani Huuhtanen vid Helsingfors universitet och Aalto-universitetet.

Jämfört med enbart precisionsbehandlingen för KML får patienterna med den nya kombinationsbehandlingen bättre svar, vilket gör det möjligt för en större del av patienterna att i framtiden försöka avsluta sin medicinering. Mekanismen visade sig vara de delvis motsatta effekterna av dessa läkemedel på kroppens försvarssystem.

Framtida utmaningar

Den finländska studien har publicerats i den ansedda publikationsserien The Journal of Clinical Investigation. Härnäst undersöker forskarna om de patienter som deltagit i detta behandlingsförsök kan avsluta sin läkemedelsbehandling helt och hållet. Dessutom undersöks om försvarssystemet kan effektiveras på samma sätt även vid andra typer av cancer. ”Det är mycket möjligt att behandlingen av KML under de kommande åren revolutioneras än en gång och att man hos en stor del av patienterna kan prata om en botad sjukdom”, sammanfattar Mustjoki.

Läs mer om forskningsområdet på webbplatsen för Hematology Research Unit Helsinki.