Hjärnskador

Hjärnskador orsakas av skador i huvudet till följd av yttre påverkan. Med yttre påverkan avses bland annat trafikolyckor, fallolyckor, misshandel och arbetsolyckor. I Finland registreras 14 000–20 000 hjärnskador årligen.
 
Hur lång tid det tar att återhämta sig från en hjärnskada beror på hur svår skadan är: ju allvarligare skadan är, desto längre tid tar det att återhämta sig. Vid hjärnskador är det vanligen fråga om en direkt skada på hjärnvävnaden och en av skadan förorsakad hjärnblödning som leder till brist på plats i hjärnan, vilket försvagar den omgivande, fortfarande friska hjärnvävnadens verksamhet.
 
Hjärnskada/hjärnskakning (Contusio cerebri)
 
Vid en hjärnskada/hjärnskakning är det fråga om en eller flera blodutgjutningar i hjärnvävnaden. De bildas på samma sätt som blåmärken på huden. Symptomen beror på krosskadornas läge och omfattning, och varierar från lätta symptom till djup medvetslöshet och kan till och med leda till död.
 
Blodutgjutningarna försvinner småningom av sig själva (jfr blåmärke på huden). Svåra hjärnskador kräver ofta inledande behandling på neurokirurgisk intensivvårdsavdelning. Ibland blir det även nödvändigt med operation.
 
Traumatisk intracerebral blödning (intracerebral hematom ICH)
 
Det är fråga om inre blodutgjutningar i hjärnvävnaden förorsakade av en skada. Gränsdragningen till en hjärnskada är flytande. Vid en traumatisk intracerebral blödning är det fråga om en enskild större blödning, medan det vid en hjärnskada finns flera blödningshärdar.
 
Krosskador kan leda till omfattande inre blodutgjutningar i hjärnan. Behandlingen beror på skadans svårighetsgrad och är densamma som vid en hjärnskada.
 
Akut subduralhematom (AcSDH)
 
Akut subduralhematom är en färsk blodansamling mellan den hårda hjärnhinnan (dura) och hjärnan. Prognosen beror på svårighetsgraden. Om patienten även har hjärnskador, är återhämtningen i allmänhet besvärligare. Behandlingen består ofta av en operation, där man avlägsnar blodutgjutningen.

Kroniskt subduralhematom (Kr. SDH)
 
Kronisk subduralhematom är en flera veckor gammal, ofta koagulerad blodansamling mellan den hårda hjärnhinnan och hjärnans yta. De flesta patienter är äldre. Skadehändelsen är oftast ganska lindrig: patienten faller omkull och glömmer därefter ofta borta händelsen.
 
Symptomen visar sig först veckor eller till och med månader efter skadehändelsen. Symptomen är huvudvärk, svårigheter med balansen, förvirring, glömska, ensidig förlamning och svårigheter att producera tal. Medvetandet är ofta normalt.
 
Kroniskt subduralhematom behandlas med operation. Operationen görs vanligen under lokalbedövning utan narkos, och därför är det säkert att operera även äldre patienter.
 
Akut epiduralhematom (EDH)
 
Det är fråga om en blödning mellan den hårda hjärnhinnan och skallbenet. Blödningen sker i skallen, men inte i direkt kontakt med hjärnan. Blödningen beror i allmänhet på en artär i den hårda hjärnhinnan, eller på blodådror som löper i skallbenet, och som rivits upp av ett slag mot skallen. I anslutning till epiduralhematom förekommer mycket ofta en fraktur på samma ställe. Denna typ av hjärnskada uppträder framför allt bland unga.
 
Akut epiduralhematom är livsfarligt och lömskt. Patienten är till en början i god kondition, men när blodutgjutningen växer kan medvetandet hastigt försämras, och då behövs det en omedelbar neurokirurgisk operation. Om skadan behandlas i tid, är prognosen ofta mycket god.
 
Penetrerande skador
 
Penetrerande skador är närmast skottskador och splitterskador, med andra ord typiska krigsskador. I Finland är penetrerande skador nuförtiden ganska sällsynta. Prognos och behandling beror på hur allvarlig och omfattande skadan är. Ofta behövs det både operation och neurokirurgisk intensivvård.