Inom intensivvården övervakas, underhålls och understöds en svårt insjuknad eller skadad patients vitala funktioner (andning, blodcirkulation, blodkoagulering, leverns och njurarnas funktion). Efter vissa stora kirurgiska ingrepp krävs också planerad intensivvård efter operationen.
Behandlingsmetoderna inom intensivvården är ibland ansträngande. Intensivvård tillgrips endast i sådana fall då man bedömer att patientens livshotande tillstånd är övergående och att patienten då han eller hon överlever har möjlighet att leva ett självständigt och gott liv.
Specialutbildade intensivvårdsläkare och -sjukskötare svarar för intensivvården. Yrkespersoner inom flera specialområden deltar i vården av intensivvårds-patienterna.
De vanligaste patientgrupperna
På intensivvårdsavdelningen vårdas patienter som genomgått en stor operation och kräver intensivvård och patienter som lider av en livshotande svår infektion eller en allvarlig sjukdom i hjärt- och kärlsystemet. Vissa cirkulationsstörningar i hjärnan kan också kräva intensivvård.
Inom HNS-området koncentreras de svåraste olycksfallen till Tölö sjukhus vars intensivvårdsavdelningar behandlar patienter med svåra multiskador, svåra brännskador eller skador i huvudet.
De mest krävande patientgrupperna
En allvarlig störning i blodcirkulationen till följd av en farlig allmäninfektion, s.k. septisk chock, är trots avancerade vårdmetoder fortfarande ett mycket allvarligt tillstånd med dålig prognos. En allvarlig funktionsstörning i njurarna i samband med plötslig sjukdom kräver tung intensivvård, till exempel maskinell njurersättningsbehandling. Trots att vårdtiden på intensivvårdsavdelningarna är i genomsnitt endast omkring tre dygn kan vården av svåra patienter pågå till och med i flera veckor.
De vanligaste behandlingsformerna
Den vanligaste behandlingen som ges på intensivvårdsavdelningen är behandling av nedsatt andningsförmåga i respirator. En del av patienterna kan få behandling i perioder med hjälp av olika masker, men i svårare situationer kräver behandlingen att ett rör förs in i luftvägarna. I dessa fall behöver patienten ofta även lugnande medicinering utöver smärtstillande medicinering.
För övervakning av blodcirkulationen används på nästan alla patienter direkt mätning av artärtrycket och ofta också katetrar som mäter hjärtfunktionen. Till de viktigaste åtgärderna inom intensivvården hör även läkemedels- och vätskebehandling som styrs utifrån den information som mätapparaterna ger.
De tunga behandlingsmetoderna omfattar apparater som ersätter njurarnas funktion, hjärtpum-par och leverdialys.
Intensivvårdsplatser vid HNS
Vid HNS har intensivvården ordnats vid större enheter som kan behandla såväl den underlig-gande sjukdomen som ge den intensivvård som störningar i de vitala funktionerna kräver. Patienter inom hjärtkirurgi, neurokirurgi och traumatologi har egna intensivvårdsavdelningar.
Behandlingar som är lättare än intensivvård utförs även vid övervakningsenheterna för vissa specialområden, till exempel vid den s.k. stroke-enheten för neurologiska patienter och CCU (hjärtövervakning, Coronary Care Unit) för hjärtpatienter. Lindriga störningar i de vitala funktion-erna kan också skötas och övervakas på de s.k. avdelningarna för intensivövervakning som finns på sjukhusen utanför HUCS-området.