Då du kommer
till sjukhuset
På sjukhuset tar barnmorskan emot dig och kontrollerar hur babyn mår genom att ta hjärtljudskurva samt genom att kontrollera i vilket skede förlossningen är, bl.a. genom en yttre och inre undersökning. Om din förlossning först håller på att komma igång, kan du diskutera med barnmorskan om det ännu lönar sig att åka hem.
I början av förlossningen kan du t.ex. gå ut och gå. Om du känner dig mycket sjuk eller trött p.g.a. utdragna sammandragningar, kan du få värkmedicin för att lindra smärtan.
I förlossningsrummet
Då förlossningen är igång flyttas du över till förlossningsrummet. Där kan du tillsammans med barnmorskan diskutera dina önskemål kring förlossningen samt
olika smärtlindringsalternativ. Du kan fundera över din egen förlossning i förväg, t.ex.
med hjälp av frågor.
Gör det bekvämt för dig i förlossningsrummet. Du kan röra på dig och söka en bra ställning och slappna av t.ex. genom att lyssna till musik. Som hjälp kan du t.ex. använda en boll, säckstol eller liknande. Du får smärtlindring enligt önskemål och behov. Öppningsskedet kan ta flera timmar.
Under förlossningen följer man med babyns hjärtljud och sammandragningarna. Barnmorskan följer också med hur förlossningen framskrider genom yttre och inre undersökningar.
Då födsloögonblicket
närmar sig...
Krystningsskedet börjar då livmodermunnen är helt öppen (10 cm) och barnets bjudande del (huvud eller säte) ligger lågt i bäckenet. I det här skedet känner föderskan kraftigt tryck/behov att krysta. Ibland är man tvungen att vänta på att babyns bjudande del ska sjunka tillräckligt ner i bäckenet eller på krystningsbehovet även om livmodermunnen är helt öppen (s.k. övergångsskede).
I genomsnitt räcker krystningsskedet 30–90 minuter. Det är möjligt att krysta i flera olika ställningar och det är bra om föderskan kan prova på dem redan innan krystningsskedet börjar för att hitta en ställning som känns bra och naturlig. Som hjälp kan man använda t.ex. madrass, boll eller förlossningspall. Under krystningsskedet kan man byta ställning beroende på hur det känns.
Krystningsskedet slutar då barnet föds. Stödpersonen kan hjälpa att hitta en bra förlossningsställning.
Den första kontakten
och amningen
En nyfödd som mår bra lyfts efter födseln upp på mammans bara mage. Den här hudkontakten hjälper babyn att anpassa sig vid livet utanför livmodern. Det är en trygg start för ett nytt liv. Mammans värme håller barnet varmt och de bekanta hjärtslagen lugnar. Stödpersonen får om den vill klippa navelsträngen.
Förlossningen är ännu inte över utan livmoderns sammandragningar fortsätter ännu. Förlossningens sista skede är då moderkakan föds. Om man har varit tvungen att klippa mellangården eller om det har blivit bristningar, sys de då moderkakan fötts.
Då den nyfödda får vara i lugn och ro i hudkontakt med mamman börjar han/hon själv söka efter bröstet. Barnet öppnar munnen, suger på sin näve och börjar kravla mot bröstet. Han/hon förbereder bröstet genom att ”picka”, slicka och massera det med händerna. Då barnet själv får ta sig till bröstet, gripes det sannolikt ett brett tag om bröstvårtan med munnen. Då kan babyn suga effektivt och amningen gör inte ont. Ofast är en nyfödd färdig att suga första gången vid ungefär en timmes ålder.
Och så
de viktiga måtten...
Innan mamman och barnet flyttas till barnsängsavdelningen gör barnmorskan en yttre granskning av barnet samtidigt som han/hon väger och mäter babyn. Alla nyfödda får också en K-vitamininjektion, som effektiverar babyns koagulationsfaktorer och förhindrar eventuella inre blödningar. Den nyföddas temperatur och livsfunktioner mäts och man följer med hur babyn mår allmänt.
På förlossningsavdelningen får ni något smått att äta och mamman kan duscha innan hon flyttar till barnsängsavdelningen.
På barnsängsavdelningen har barnmorskan en förlossningsdiskussion med mamman. Om det är något kring förlossningen man funderar över kan man alltid kontakta sjukhuset också hemifrån.