Tal- och språkstörningar

​Tal-och språkstörningar förekommer i produktion eller förståelse av tal eller i båda. Ett barn kan använda felaktiga och förvrängda ord, ha svårigheter att böja eller hitta ord. Att förstå frågor och mer komplicerade instruktioner kan vara knepigt.

I allmänhet besöker man en foniatrisk mottagning där man sätter sig in i barnets situation och utarbetar en plan för fortsatt vård. Vid behov ordnas undersökningar av talterapeut , psykolog eller ergoterapeut. Den språkliga störningen, dvs. de särskilda språkliga svårigheterna, kan diagnostiseras mer tillförlitligt från och med ca fyraårsåldern. Barnet och familjen får vid behov också stöd av en AAC-instruktör, speciallärare inom småbarnspedagogik, rehabiliteringsinstruktör och socialarbetare.

Ett språkligt problem anses vara svårt om ett barn som fyllt tre år (1) inte kan uttrycka sig verbalt, (2) har ett betydande språkligt förståelseproblem, (3) kommunikationssvårigheterna stör barnets möjligheter att delta i vardagliga interaktionssituationer och lära sig nya saker eller (4) behöver kommunikationsmetoder som stödjer och ersätter tal i nästan alla situationer (såsom bilder och tecken).

Mindre allvarliga störningar i den språkliga utvecklingen behandlas i primärvården och de svåraste inom den specialiserade sjukvården.