Sidinnehåll
Målet med den operativa behandlingen av bröstcancer är att ta bort en tumör från bröstkörtel och eventuella metastaser från armhålan och på så sätt minimera risken för att tumören återkommer på bröstens och armhålans område. Ett annat viktigt mål är en så bra livskvalitet som möjligt.
Cirka 60 procent av bröstcancerfallen kan behandlas med bröstsparande operation. För att minska risken att cancern återkommer kombineras bröstsparande operationen nästan alltid med strålbehandling av bröstet. Det är sällsynt att cancern återkommer efter en sparande operation och strålbehandling. Hos cirka 40 procent av patienterna måste hela bröstet dock tas bort, eftersom tumörens storlek är för stor för en sparande operation. I sådana fall är det estetiska resultatet av en sparande operation så dåligt att det försämrar livskvaliteten.
Bygga upp ett nytt bröst, bröstrekonstruktion
Ett nytt bröst kan byggas upp dvs. rekonstrueras efter cancerbehandlingar eller ofta redan i samband med canceroperationen. Bröstet rekonstrueras genom att använda patientens egen vävnad, som tas till exempel från magen eller ryggen, eller ett silikonimplantat eller en kombination av egen vävnad och silikonimplantat. Rekonstruktionsmetoden väljs individuellt utifrån patientens allmänna hälsotillstånd, kroppsbyggnad, önskningar, yrke och hobbyer. Bröstrekonstruktionen är en betydligt större operation än en canceroperation och av den orsaken är sårläkningsproblem vanligare efter bröstrekonstruktion. Därför ska bröstrekonstruktionspatienten vara motiverad till åtgärden och hennes allmänna hälsotillstånd ska vara bra.
Provtagning av vaktpostlymfknut
Bröstcancern sprider sig vanligen först till lymfknutar i armhålan på samma sida. Tillståndet av lymfknutarna i armhålan utreds preliminärt i en ultraljudsundersökning, där en finnålsbiopsi tas av misstänkta lymfkörtlar. Om i finnålsbiopsin konstaterats en metastas i armhålan, avlägsnas fettet och lymfkörtlarna i armhålan i samband med bröstcanceroperationen. Genom att noggrant avlägsna metastaserna från armhålan hindrar man effektivt att cancern återkommer i armhålans område och förbättrar även överlevnadsprognosen.
Om en bröstcancermetastas inte hittas i armhålan i ultraljudsundersökning, utreds tillståndet av lymfkörtlarna i armhålan genom provtagning av vaktpostlymfknut i samband med operationen. Vaktpostknutan är den första lymfkörteln dit lymfan och eventuella cancerceller kommer direkt från tumören. Vaktpostknutan kan hittas genom att sticka ett svagt radioaktivt ämne i bröstet som går längs lymfvägarna till vaktpostknutan.
Patologen undersöker de vaktpostknutar som tagits bort från armhålan preliminärt under operationen och noggrannare efter operationen. Om vaktpostknutan är frisk, behöver inga andra lymfkörtlar tas bort från armhålan. Om en cancermetastas konstateras i vaktpostknutan, avlägsnas oftast fettet och lymfkörtlarna från armhålan. Tömningen av armhålan är dock inte nödvändig, om man bedömer att det är mycket osannolikt att det finns metastaser i de andra lymfknutarna i armhålan.
Efter tömning av armhålan har flera patienter långvariga eller till och med permanenta symtom i armhålan och överarmsområdet. Svullnad i överarmen förekommer hos cirka 20 procent av de patienter som har genomgått tömning av armhålan. Känselstörningar, såsom känslolöshet, känsla av svullnad, stickningar och domning förekommer till och med hos 80 procent av patienterna. Till följd av tömning av armhålan kan det också förekomma kroniska smärtor. Svullnad, smärtor och känselstörningar kan förekomma trots att endast portvaktsknutan/knutar har avlägsnats från armhålan. Symtomen är dock klart mer sällsynta och ofta också lindrigare jämfört med de symtom som förekommer efter tömning av armhålan.