Femte sjukan

Femte sjukan eller Erythema infectiosum är en virusinfektion som hos människan orsakas av parvovirus B 19. Parvovirus sprids via droppsmitta och dess inkubationstid är ca 7 dygn (6-16 dygn). I de allra flesta fall leder mammans infektion inte till allvarliga påföljder. Om mamman haft en parvovirusinfektion tidigare skyddar hennes atikroppar fostret. I sådana fall finns det ingen risk för fostret.
 
  • Om mamman insjuknar i femte sjukan för första gången i sitt liv (primärinfektion) under graviditeten, kan det leda till missfall eller anemi hos fostret. Parvoviruset förorsakar inte missbildningar.
  • De vanligaste symtomen hos mamman är röda kinder, hudutslag på armar, ben och på kroppen samt ledsymtom. Hälften av de insjuknade har inga symptom. Femte sjukan smittar inte längre när hudutslagen uppträder.
  • Parvoviruset kan under graviditeten sprida sig till fostret och infektera röda blodkropparna förstadier.
  • En smitta under graviditetsveckorna 12-24 kan ibland orsaka anemi kan leda till att fostrets vävnader sväller(hydrops). Fostret kan också tillfriskna av sig själv. 
  • Mammans eventuella smitta utreds med hjälp av ett blodprov som mäter mängden antikropparnas. Blodprovet upprepas i allmänhet efter någon vecka för att påvisa eller utesluta en ny infektion.  
  • En smitta efter graviditetsvecka 24 anses inte vara någon betydande risk för fostret, sådana fall är inte misstanke om smitta ett tillräckligt skäl för antikroppsundersökningar.
 
Om den gravida insjuknat i femte sjukan under fostrets känsliga utvecklingsskede, undersöks fostret i allmänhet med ultraljud 12 veckor efter infektionen. Då följer man med utvecklingen av svullnader som kan bero på eventuell anemi. Vid behov kan fostrets infektion undersökas genom ett prov från fostervattnet och hemoglobinvärdet mätas via en ven i navelsträngen. Om hemoglobinet är lågt kan en transfusion av röda blodkroppar övervägas, dock har detta inte kunnat påvisas vara till klar nytta.
 
Parvovirus orsakar ofta små epidemier och är vanliga hos barn och ungdomar. Till riskgruppen hör personal på daghem som inte själva haft femte sjukan. Man har uppskattat att ca 60 procent av finländarna insjuknat i femte sjukan som barn. Beroende på läkarens övervägande kan man tänka sig sjukledighet medan epidemin pågår, om en förflyttning till en annan grupp eller en annan arbetsuppgift inte lyckas.