Anvisning till föräldrarna
Information lugnar ner
Barn som på förhand fått veta om sjukhusvården, undersökningar och ingrepp upplever mindre rädsla, spänning och stress. Detta främjar barnets återhämtning och bevarar barnets förtroende för såväl föräldrarna som vårdpersonalen. Det är naturligt att barnet och hela familjen spänner sig inför ingreppen och sjukhusvården. Föräldrarna kan känna sig hjälplösa, vara oroliga, till och med rädda efter att ha fått veta att barnet hamnar på sjukhus. Barnen känner lätt sina föräldrars känslor, även om föräldrarna inte skulle visa dem. Därför är det viktigt att tillsammans behandla den kommande händelsen. Barnet har lättare att anpassa sig om föräldrarna förhåller sig positivt till sjukhusvården.
Hur barnet ska förberedas inför sjukhusvården beror på barnets ålder och utvecklingsnivå. Varje barn är en individ. Föräldrarna känner bäst sina barn och hur de förhåller sig till sjukhusvården.
Nedan finns några förslag på hur ni kan underlätta ert barns spänning och rädsla inför sjukhusvården:
- Berätta för ditt barn varför han eller hon hamnar på sjukhus och vad som görs där. Använd bekanta ord som barnet förstår. Försök förklara så konkret och enkelt som du kan: vad man gör på sjukhuset, hur och varför, hur det känns.
- Berätta hur länge barnet ska vara på sjukhuset och att du eller någon annan familjemedlem kan vara med barnet på sjukhuset.
- Ge en positiv bild av sjukhuset. Berätta att skötarna och läkarna hjälper och sköter och att ingen gör barnet illa med avsikt. Se till att barnet inte inbillar sig att han eller hon hamnar på sjukhus på grund av att han eller hon straffas för något.
- Uppmuntra ditt barn att ställa frågor och svara ärligt på frågorna. Så bevarar du ditt barns förtroende. Ge utrymme för barnets känslor och funderingar. Om du
inte kan svara på barnets fråga, lova att ni tar reda på saken tillsammans när ni kommer till sjukhuset. Lova inte saker, om du inte är säker på att de förverkligas.
- Berätta ärligt om barnet kommer att
genomgå åtgärder som kan orsaka smärta eller obehag. Det är bra att förbereda sig för otrevliga saker på förhand. Lova inte att barnet inte kommer att uppleva smärta, utan berätta att smärta kan lindras på många sätt.
- Barnböcker som berättar om sjukhus gör sjukhuset bekantare och mindre skrämmande för barnet. Läs dem tillsammans.
- Packa ned några viktiga saker tillammans som barnet får ta med till sjukhuset, såsom en egen docka, nalle eller någon annan bekant och trygg leksak.
Att beakta i olika åldrar: (åldrarna är ungefärliga)
Spädbarn (0~8 månader)
Nära växelverkan med föräldern är viktig för spädbarnets utveckling. Babyn behöver sina föräldrars närhet på sjukhuset. Babyn kan dock ta emot omsorg och tröst också från andra människor. Skötarna kan vara till hjälp när föräldrarna inte är på plats. Efter separation kan spädbarnet uttrycka sin längtan genom att gnälla eller avvisa. Spädbarnet behöver då särskilt mycket närhet och omsorg.
Småbarn (8 månader~två år)
Redan spädbarn känner sina föräldrars känslor. Genom att prata om sjukhusbesöket med din baby förbereder ni er tillsammans inför den kommande händelsen. För ett barn i denna ålder kan separationen från föräldrarna vara svår. Barnet känner sig blygt för nya människor och platser. Det är viktigt att du berättar för skötarna hur ditt barn normalt beter sig och hur de kan trösta barnet. Det är bra att redan med ett barn under 2 år leka att man går till sjukhuset och vad man gör där till exempel med hjälp av en docka.
Barn i lekåldern (3~6 år)
För ett barn i lekåldern är det bäst att berätta om saken några dagar före ankomsten till sjukhuset. Barnet kan ha svårt att godkänna att han eller hon hamnar på sjukhus. Ett barn i lekåldern kan ha en livlig fantasi. Han eller hon kan också ha skrämmande uppfattningar om sjukhuset. Berätta några dagar på förhand varför barnet ska till sjukhuset Berätta med hjälp av lek vad man gör där. Goda hjälpmedel är dockor, leksaksläkarinstrument och barnböcker med sjukhustema. Låt barnet uttrycka sina känslor och tankar och diskutera dem med barnet. Barnet har nytta av att saker upprepas.
Barn i skolåldern (7~11 år)
Ett barn i skolåldern förstår redan bättre orsakerna till varför han eller hon hamnar på sjukhus. Barnet kan till exempel oroa sig för att han eller hon tappar sina kunskaper eller att han eller hon är annorlunda än sina kompisar (t.ex. gips, förändringar i utseendet). Barn i skolåldern behöver mer tid för att behandla saken. Berätta en eller två veckor före varför barnet hamnar på sjukhus och vad som kom-mer att hända där. Ge tid till diskussion, frågor, lek och känslor.
Ungdomar
Ett 12 år gammalt barn förstår redan rätt så mycket om sin egen kropp och dess funktion. Den unga borde få påverka beslut som gäller hans eller hennes vård och han eller hon borde få veta om sjukhusvården genast när man har fattat beslutet. Många ungdomar vill vara självständiga, men när en sjukdom inträffar kan han eller hon behöver mycket stöd. Diskutera med den unga och fråga hurdan hjälp och hurdant stöd han eller hon önskar under sjukhusvården. Respektera den ungas privatliv och uppmuntra honom eller henne att diskutera saker som han eller hon funderar på med vårdpersonalen och läkaren på tumanhand. Man kan skriva ner frågor på papper som minneshjälp.
Kom ihåg att diskutera följande saker med barnet:
- Varför måste man till sjukhuset?
- Vad gör man där?
- Hur länge uppskattas barnet vara på sjukhuset?
- Kan du eller någon annan bekant vuxen person vara med barnet på sjukhuset?
Bekanta saker är inte alls så skrämmande som obekanta och överraskande saker.
Efter sjukhusbesöket:
Efter sjukhusvården kan du upptäcka förändringar i ditt barns beteende. Barnet kan vara argt, sakna mer ditt sällskap och vara mer beroende av dig.
Att minnas sjukhusupplevelserna genom att diskutera och leka hjälper ditt barn. Ofta leker barn också ”läkare” och behandlar på så sätt sina upplevelser.