Öroninflammation

​Öroninflammation är en av de vanligaste inflammationssjukdomarna hos småbarn. Oftast förekommer de hos barn under två år.

Symtom

 

Öroninflammation förknippas nästan alltid med andra symtom i de övre luftvägarna såsom snuva och hosta. Barnet kan ha feber, vara rastlöst och irriterat och avföringen kan vara lös. Sväljning och liggande ställning förvärrar ofta situationen.

Öronsmärta förekommer hos de flesta, men inte hos alla insjuknade. Smärta kan också förekomma utan inflammation, t.ex. på grund av tryckvariationer som orsakas av slem i öronen. Även svalginflammation kan ge upphov till smärtkänsla i öronen.

Öronsmärta hos barn börjar ofta på natten i liggande ställning. Man behöver inte genast uppsöka läkare, utan smärtan kan lindras med febernedsättande/smärtstillande läkemedel som kan köpas receptfritt på apoteket. Sängens huvudända kan lyftas genom att till exempel lägga böcker under sängbenen.

Behandling

 

Öronen ska dock undersökas följande dag. Om läkarens fynd är tydligt, behandlas inflammationen med antibiotika. Om fyndet inte är tydligt, kan situationen följas upp om barnet inte har smärtor. Febern och öronsmärtorna försvinner vanligen inom ett par dygn efter att läkemedelsbehandlingen har påbörjats. Under tiden bör symtomen lindras med febernedsättande/smärtstillande läkemedel.

Numera sticker man hål på trumhinnan och tömmer örat endast sällan. Ingreppet är ofarligt och lindrar smärtan i örat när det tryck som orsakas av varigt sekret avlägsnas från mellanörat. Ingreppet är dock smärtsamt för barnet, och därför försöker man undvika det.

En väsentlig del av behandlingen av öroninflammation är efterkontrollen, som görs cirka en månad efter det första besöket. På besöket försäkrar man sig om att inflammationen har lagt sig. Efterkontrollen görs antingen vid den egna hälsovårdscentralen eller hos en privatläkare.

Om öroninflammationen förnyas upprepade gånger, överväger man borttagning av adenoiden (nästonsillen) och ventilation av öronen med små rör som läggs i trumhinnorna.