Matallergier hos barn

​I Finland drabbas cirka 10–15 procent av alla barn mellan 2 och 3 år av någon matallergi. De vanligaste födoämnena som orsakar matallergi eller överkänslighet är bl.a. fisk, ägg, jordgubbar, kiwi, citrusfrukter, tomater, ärter, selleri, nötter och choklad.

Allergier som orsakas av centrala födoämnen (komjölk, vete, råg, korn och havre) som är viktiga ur näringssynpunkt förekommer hos cirka 3–6 procent av alla barn. Största delen av matallergierna i barndomen blir bättre i lekåldern.

Hos barn i skolåldern kan det förekomma matallergier som är förknippade med pollenallergi. Barn som är allergiska mot björk kan få symtom av bl.a. färska frukter, nötter eller kryddor. Överkänslighet mot tillsatser är sällsynt.

Matallergier behandlas genom att utelämna det födoämne som orsakar symtom från kosten samt genom att säkerställa näringsintaget efter detta. Enligt nuvarande uppfattning är det inte till någon nytta att undvika maträtter som vanligen orsakar allergier för att förebygga allergier.

Näringsrådgivning för barn med matallergi

 

Näringsterapeutens/planerarens kostrådgivning är nödvändig för ett barn med matallergi om

  • grundläggande födoämnen såsom mjölk eller vete, korn, havre och råg måste uteslutas från kosten
  • barnet har flera allergier, på grund av vilka antalet tillåtna födoämnen är litet
  • barnets tillväxt är störd
  • ett barn med matallergi har andra sjukdomar som kräver kostbehandling
  • någon födoämnesgrupp saknas helt i kosten, till exempel grönsaker hos ett barn med pollenallergi
  • ett barn med matallergi får anafylaktiska reaktioner.

 

Näringsterapeutens/planerarens kostrådgivning behövs i följande situationer:

  • när dieten påbörjas
  • när diagnosen säkerställs: näringsterapeutens mottagning och 1–2 rådgivningsbesök
  • för ett barn vid cirka ett års ålder. När man övergår till kost för ett barn i lekåldern förändras valet av födoämnen och matens struktur väsentligt.
  • vid cirka två års ålder. Rätten till ersättning för specialpreparat för spädbarn via sjukförsäkringen upphör och man övergår till mjölkfri kost.
  • när en tillväxtstörning upptäcks
  • när brister eller problem konstateras i kosten, till exempel någon födoämnesgrupp saknas helt

 

Näringsterapeuten bedömer individuellt det nödvändiga antalet uppföljningsbesök. En del av rådgivningen kan bestå av telefonrådgivning. Till näringsterapeutens mottagning kommer man med läkarremiss.