Astma

​Astma är ett inflammatoriskt syndrom som påverkar luftvägarnas slemhinnor. Karaktäristiskt för sjukdomen är att luftrören dras samman och blir irriterade. Astma är den vanligaste kroniska sjukdomen hos barn. Omkring 4–7 procent av alla barn har diagnosticerats med astma och ytterligare en lika stor andel barn kan ha astmaliknande symtom.  Astmasymtomen framträder ofta redan före skolåldern.

I samband med virusinfektioner kan småbarn ha slem och svullnad i luftvägarna som orsakar andningssvårigheter, men dessa symtom behöver nödvändigtvis inte ha någon koppling till astma.

Typiska astmasymtom är pipande eller visslande andning och andningssvårigheter särskilt vid utandning. Andra symtom på astma är långvarig eller återkommande hosta som varar i veckor, natthosta, hosta eller andningssvårigheter vid fysisk ansträngning, nedsatt prestationsförmåga, hosta eller andningssymtom som orsakats av exponering för allergener. Förhöjd andningsfrekvens eller exceptionellt mycket slem och rosslingar kan förekomma hos småbarn. Om dessa symtom uppträder är det bra att uppsöka läkare. Vid behov skriver läkaren en remiss för astmaundersökning till barnpolikliniken.

Om ett barn plötsligt drabbas av andnöd eller om andningen är tung, rosslande eller visslande, ska man åka till polikliniken med barnet.

Faktorer som utlöser astmasymtom är bl.a. infektioner i luftvägarna, fysisk ansträngning, kall luft samt exponering för allergener och irriterande ämnen, av vilka tobaksrök är den främsta. Symtomen kan bli värre särskilt nattetid.

Astmaundersökningarna för barn omfattar allergitester och lungröntgen samt hos barn i lek- och skolåldern lungfunktionsundersökning och belastningsprov (med löpning). Hos små barn under 3 år bygger astmadiagnosen vanligen på återkommande symtom av andningssvårigheter som kräver jourvård. Ibland kan man hos de allra minsta barnen vara tvungen att endoskopiskt undersöka huruvida andningssvårigheterna har strukturella orsaker.

Efter att astmadiagnosen har ställts inleds regelbunden läkemedelsbehandling. Alla barn som har astma ska ha ett inhalerbart luftrörsvidgande läkemedel som kan användas vid behov samt ett vårdande astmaläkemedel som är antingen inhalerbart (s.k. inhaleringssteroider) eller sväljs (i allmänhet en montelukast).

Småbarn tillfrisknar ofta från infektionsbetonad astma redan inom ett par år, medan barn som har astma med allergisymtom ofta har symtom under en längre tid och därför behöver fortsatt vård.

Målet med vården av astma är att barnet har ett så normalt liv och en så god prestationsförmåga och lungfunktion som möjligt och att barnet utvecklas och växer normalt med minsta möjliga läkemedelsdos.