Översexualiserat beteende

Det är viktigt att ha kännedom om barnets normala utveckling så att misstolkningar kan undvikas, till exempel så att barnets normala beteende tolkas som orsakat av sexuellt utnyttjande. Det är således bra att känna till vilken typ av beteende som förekommer bland barn inom ramen för den normala utvecklingen så att man kan bedöma vilket beteende som är oroväckande (se också ”Barnets sexuella utveckling”). Den sexuella mognadsprocessen är en naturlig del av barnets normala utveckling och kan omfatta bland annat nyfikenhet, sexuellt laddade lekar och experiment. Barnet kan också uppvisa ett "förförande" beteende. Detta innebär att barnet själv testar rollmodeller som förekommer i det omgivande samhället. På en allmän nivå kan man säga att så länge det sexuella beteendet karaktäriseras av nyfikenhet, glädje och frivillighet så är det inte oroväckande. De övriga vuxna som tillbringar tid med föräldrarna och barnen har till uppgift – precis som annars också i barnafostran – att efter behov avgränsa barnets beteende och visa hen vilket beteende som lämpar sig i vilken situation. Till exempel ett barn under skolåldern kan trivas med att vara naken hemma eller på stugan, vilket i många familjer anses vara godtagbart, medan det inte hör till korrekt beteende att klä av sig i klubben eller skolan. Det är också mycket vanligt att barnet berör sitt underliv. Enligt vissa undersökningar gör minst en femtedel av barnen under skolåldern detta inför vuxna.

Om barnets eller den ungas sexuella aktiviteter, till exempel lekarna, blir tvångsmässiga, våldsamma eller saknar glädje och spontanitet, kan man tala om påträngande sexuellt beteende eller översexualiserat beteende. Det som också kan betraktas som avvikande är om det sexuella beteendet blir en central del av barnets livsinnehåll och energin inte räcker till för något annat. Med tanke på åldersnivån kan barnet ha för mycket information om sexualitet och hens beteende kan vara mycket lillgammalt eller på ett väsentligt sätt avvika från jämnåriga barns beteende. Ett översexualiserat beteende kan också väcka oro och negativa reaktioner hos andra barn. Senare kan detta utvecklas till problem i sexualiteten samt riskbenäget sexuellt beteende som omfattar flera sexpartners och oskyddade samlag.

Ett barns normala sexuella utveckling och beteende omfattar sällan sexuellt beteende som förekommer bland vuxna, till exempel oralsex eller samlag eller försök till detta (se punkten ”Barnets sexuella utveckling”). Detta har tidigare ansetts vara ett tecken på att barnet blivit sexuellt utnyttjat. De flesta av barnen som beter sig på detta sätt har dock inte blivit utsatta för sexuellt utnyttjande. Enligt undersökningar har endast en liten del av barnen som har ett sexuellt beteende som vuxna några erfarenheter av utnyttjande i bakgrunden. Ju äldre barnet är, desto mindre anknytning finns det mellan barnets sexuella beteende eller medvetenhet och utsattheten för utnyttjande. Det sexuella utnyttjandet är således endast en möjlig bakomliggande faktor som kan förklara det översexualiserade beteendet. Det är en förhållandevis mindre sannolik förklaring än många andra möjliga orsaker, till exempel andra kriser som har inträffat i barnets liv. Utifrån barnets sexuella beteende går det således inte att dra några slutsatser om huruvida ett barn blivit utsatt för sexuellt utnyttjande.