Frågor och svar om verksamheten på polikliniken för funktionella tillstånd

​Vad är funktionella tillstånd, vad beror de på och varför är det så svårt att bli frisk?
Funktionella sjukdomar omfattar många syndrom av olika former och typer. Den vetenskapliga kunskapen om orsakerna till dem utvecklas ständigt och experterna som deltar i poliklinikens verksamhet följer aktuell forskning hela tiden. Många orsaker är kända, såsom ärftlig mottaglighet, olika påfrestande och miljörelaterade faktorer, virusinfektioner och andra sjukdomar. Oftast beror ett funktionellt symptom eller en funktionell sjukdom på en kombination av många faktorer.

Ofta kan orsakerna inte helt elimineras och inga övertygande resultat har heller uppnåtts genom att undvika exponering. Mot bakgrund av den kunskap vi har i dag är det mest effektiva att söka fungerande metoder för att kontrollera symptomen. Ofta kräver tillfrisknande att de ständiga undersökningarna stoppas och att man istället för att söka orsaker fokuserar på symtomatisk rehabilitering. På polikliniken har man information, som både grundar sig på forskning och praktiskt arbete, om många patienter som har tillfrisknat från funktionella sjukdomar.

Tror man på polikliniken att symtomen är verkliga, även om de inte alltid syns?
På polikliniken utgår man från att symtomen är verkliga. Vi lyssnar noga på patienterna. Även om man inte skulle ha hittat någon exakt orsak till symtomen kan symtomen fås under kontroll eller reduceras. Ofta hittar man aldrig den exakta orsaken med de undersökningsmetoder som finns för närvarande. I stället för att söka efter orsak lönar det sig i många fall att efter noggranna undersökningar koncentrera sig på att minska symptomet, på samma sätt som vid behandling av kronisk smärta.

Vilka hör till poliklinikens arbetsgrupp?
På polikliniken arbetar en avdelningsöverläkare, sjukskötare, psykolog samt en deltidsanställd socialarbetare. Dessutom får polikliniken stöd av HUS styrgrupp för funktionella tillstånd som har haft möten på HUS sedan början av 2018. Experter från olika specialiteter deltar i poliklinikens samarbetsmöten varje vecka där man gör upp individuella planer för patienternas vård och rehabilitering.

På vilka rekommendationer baserar man vården på polikliniken?
Finska Läkarföreningen Duodecim har fått ett anslag från SHM för att klarlägga behandlingen av kroniskt trötthetssyndrom. Arbetet med rekommendationen inleds hösten 2019 och kommer sannolikt att ta månader.

I väntan på finländska vårdrekommendationer använder polikliniken utländska vårdrekommendationer och forskningsbaserad kunskap om effektiviteten i vården av funktionella tillstånd.

Har polikliniken förbundit sig till den s.k. danska modellen?
Polikliniken är inte på något sätt knuten till polikliniken för funktionella tillstånd i Danmark. Vår personal känner till den danska klinikens verksamhet och har bekantat sig med undersökningarna som genomförts där. Likaså följer vi det forskningsarbete som bedrivs på andra enheter och vi har ett nyfiket och öppet sinne inför nya behandlingsmodeller.

Får man syrgasbehandling, immunglobulinbehandling och rituximab för att behandla kroniskt trötthetssyndrom på polikliniken?
HUS finansieras med offentliga medel och vår verksamhet bygger på behandlingar med visad effekt. Experimentella behandlingar kan vi bara ge under klinisk prövning. Vi följer aktivt den senaste forskningen och utnyttjar den i vården av patienter. När det gäller sällsynta och nya terapier fattas beslut om behandling vid veckovisa gemensamma möten för specialistläkare.

Ger man utlåtanden om pension på polikliniken?
I Finland är funktionella sjukdomar ett utmanande område ur socialförsäkringens synvinkel. Polikliniken inleder forskning och samarbetar aktivt med FPA samt arbetar för att patienterna ska få de sociala förmåner som de har rätt till. Eftersom poliklinikens resurser är små finns det inga möjligheter till en faktisk bedömning av arbetsförmågan. Poliklinikens vård- och rehabiliteringsplaner är dock viktiga uppgifter vid en eventuell bedömning av arbetsförmågan senare inom den egna företagshälsovården.

Får man vård även på hemorten?
Poliklinikens uppgift är att öka kunskapen om funktionella sjukdomar och att utveckla behandlingen av dem i hela landet. Vi håller på att skapa ett landsomfattande nätverk som tillsammans lär sig och utvecklar behandlingen av dessa sjukdomar. Vi deltar också som utbildare i evenemang som anordnas av andra.

Vilka vård- och rehabiliteringsformer rekommenderas av polikliniken för funktionella tillstånd?

Polikliniken har fem fungerande vårdkedjor. 

  • ​ Psykoedukation som ger information om funktionella symtom och hur man klarar sig med dem. Hela det multiprofessionella teamet har utbildat sig för att ge information och stöd för patientens rehabilitering.
  • Poliklinikens egen gruppintervention med sex besök som leds av psykolog, socialarbetare och psykofysisk fysioterapeut.
  •  Polikliniken hänvisar patienter till Fpa:s rehabiliteringsförsök för funktionella störningar.
  • Nätterapi för funktionella störningar kommer att börja 5/2020.
  •  Patienter får också utlåtanden för krävande medicinsk rehabilitering och andra terapier genom Fpa.

 

Rekommenderar polikliniken för funktionella tillstånd Maria Nordins kurs Eroon oireista för sina patienter?

Kursen är inte en del av verksamheten eller rekommendationerna vid polikliniken för funktionella tillstånd, och våra experter har inte nämnt den i sina intervjuer till medierna. HUS kan inte rekommendera ett program för självhjälp, vars effekt det ännu inte finns nödvändiga forskningsbevis för.

Forskning gällande DNRS-metoden (dynamic neural retraining system) har dock nyligen presenterats vid en kanadensisk, prestigefylld medicinsk kongress och den granskas bland annat av forskare från det kanadensiska McMaster University med metoder av hög kvalitet. Vetenskapliga bevis har funnits sedan början av november. Vi följer forskningens framsteg med intresse.