Rusmedel

Alkohol är ett ämne som vid intag förlamar det centrala nervsystemets funktion, dvs. orsakar berusning. Alkoholhaltiga drycker som cider, öl, vin och sprit innehåller en varierande grad av alkohol. Ett standardglas alkohol innehåller 12 g 100 % alkohol, vilket motsvarar 12 cl vin, en flaska mellanöl eller cider eller 4 cl sprit. Alla alkoholhaltiga drycker är skadliga för fostret.   

Studier visar att ett rikligt alkoholbruk kan försämra fertiliteten. Graviditeten pågår redan innan menstruationen uteblir och ett pålitligt graviditetstest kan göras, så undvik att dricka alkohol redan när du planerar att bli gravid. 

Det finns ingen känd säker gräns för användning av alkohol under graviditeten. Alkohol passerar fritt genom moderkakan till fostret och alkoholhalten hos fostret motsvarar halten hos modern. Det finns individuella skillnader i alkoholmetabolismen, och fostrets känslighet kan också påverka vem som drabbas och vilken typ av skador alkoholen orsakar. Det säkraste alternativet är att helt avstå från att dricka alkohol redan när du planerar att bli gravid och genom hela graviditeten. 

Alkohol är skadligt för fostret under hela graviditeten och bör inte användas i något skede av graviditeten. Alkohol är särskilt skadligt för hjärnans utveckling. Det centrala nervsystemet utvecklas under hela graviditeten och är känsligt för skador orsakade av alkohol i alla skeden av graviditeten. Alkohol saktar även ner fostrets tillväxt. 

Alkohol ökar risken för missbildningar. Dessutom är alkohol en av de främsta orsakerna till utvecklingsförsening. Riklig och/eller upprepad konsumtion av alkohol under graviditeten kan i värsta fall leda till fetalt alkoholsyndrom (FAS). Fetalt alkoholsyndrom innebär fosterskador som mikrocefali, utvecklingsförsening, hämmad tillväxt och typiska, avvikande ansiktsdrag. Utvecklingsförseningens svårighetsgrad kan variera från lindriga inlärnings- eller beteendesvårigheter till svår funktionsnedsättning. 

Studier har visat att alkoholkonsumtion under graviditeten tydligt ökar risken för missfall och fosterdöd. 

Även om en säker gräns är okänd, är det osannolikt att en enstaka dos skulle öka risken för fostret. För fostret är det viktigaste att du slutar konsumera alkohol senast när du vet att du är gravid. Det säkraste alternativet är att helt avstå från att dricka alkohol från att du planerar bli gravid och genom hela graviditeten. 

I Finland erbjuds alla gravida kvinnor en ultraljudsundersökning under veckorna 19–22 av graviditeten, där man undersöker fostrets strukturer och organ och kontrollerar eventuella missbildningar. Även hämmad fostertillväxt kan upptäckas i ett ultraljud. Fast ultraljudsundersökningar görs noggrant, kan alkoholrelaterade skador i centrala nervsystemet inte konstateras via ultraljud. 

Om mamman själv eller hennes närstående är oroliga för hennes alkoholkonsumtion under graviditeten, är det bra att ta upp detta på mödravårdscentralen. När läkaren är medveten om att modern har använt alkohol under graviditeten, kan eventuella alkoholrelaterade skador behandlas genast då barnet är fött, så att inte rätt hjälp och behandling inte dröjer. 

Trots användning av alkohol under tidig graviditet, kan prognosen för barnet vara god. Det lönar sig alltid att sluta dricka alkohol oavsett hur långt graviditeten har framskridit. Fostret drar nytta av varje dag du inte dricker. Det finns inget botemedel mot fetalt alkoholsyndrom, men tidig diagnosticering samt rätt hjälp och stöd kommer att främja barnet. En stabil och vårdande miljö där barnet får lära sig grundläggande livsfärdigheter och sociala interaktioner leder till de bästa resultaten. 

Alkoholkonsumtion nära förlossning kan ge den nyfödda abstinensbesvär i form av skakningar, ökad muskelstelhet, rastlöshet och gråt. Om mamman är berusad under förlossningen är även barnet berusat. 

Upprepad eller riklig användning av alkohol under amningen kan påverka barnets utveckling negativt. Alkoholhalten i moderns blod motsvarar halten i hennes mjölk. Vid enstaka alkoholdoser eller tillfällig konsumtion är exponeringen låg, men frekvent eller riklig alkoholkonsumtion kan utsätta barnet för skadliga mängder alkohol. Barnets centrala nervsystem utvecklas mycket under de första levnadsåren och onödig exponering bör undvikas. 

Tänk på att sluta med rusmedel redan när du planerar att bli gravid. För rökare och storkonsumenter av alkohol kan det ta längre att bli gravid och missfallsrisken är högre. Effekten är dock inte permanent, utan fertiliteten återställs snabbt efter att tobaksrökningen och alkoholbruket upphör.

Narkotikamissbruk kan minska fertiliteten hos både kvinnor och män. Cannabis minskar fertiliteten på flera olika sätt – den kan påverka människans hormonaktivitet, störa menstruationscykeln och öka risken för missfall. Även opiater kan minska fertiliteten genom att påverka utsöndringen av hypofyshormoner. Det finns ingen exakt information om hur andra droger påverkar fertilitet. Designerdrogers inverkan på människokroppen och hur de inverkar på fertiliteten är inte känt.

Graviditet och droger hör inte ihop. Förutom att droger kan orsaka direkta fosterskador, kan narkotikamissbruk leda till många andra problem, till exempel infektioner som sprids via smutsiga nålar (hepatit B, HIV), användning av andra rusmedel och ensidig kost.

Drogmissbrukarens graviditet är en riskgraviditet. Om graviditeten börjar under pågående droganvändning, vänligen kontakta mödravårdscentralen. De kartlägger din situation och kan skicka dig vidare till behandling. Vid behov inleds avvänjningsbehandling.

Användning av cannabis-produkter (hasch och marijuana) kan ha en negativ inverkan på fostrets tillväxt. Tetrahydrocannabinol (THC) passerar moderkakan, och cannabis orsakar jämfört med tobaksrökning högre kolmonoxidhalter i blodomloppet vilket leder till att fostrets syretillförsel kan försämras. Cannabisbruk, liksom rökning, ökar klart risken för fosterdöd. Studier tyder på att exponering under fosterperioden kan orsaka permanenta förändringar i fostrets centrala nervsystem. 

Kokain och amfetamin (även ecstasy) drar samman blodkärlen i kroppen. Störningar i blodcirkulationen i moderkakan kan leda till tillfällig syrebrist hos embryot eller fostret, och vidare till avvikande organutveckling, hämmad tillväxt samt andra problem. Användning av amfetamin och ecstasy under graviditeten kan vara förknippad med en ökad risk för missbildningar i hjärtat. Kokain- och amfetaminderivatmissbruk ökar risken för för tidig avlossning av moderkakan, för tidig födsel och fosterdöd. En nyfödd som utsatts för kokain under graviditeten kan vara stel och ha skakningar, och gråten är ofta gäll (”stiff baby syndrome”).

På grund av verkningsmekanismen utgör användningen av alla dessa medel under den tidiga graviditeten en potentiell risk för missbildningar. Långsiktig, skadlig inverkan på det centrala nervsystemet kan också vara möjlig.

Heroinmissbruk ökar betydligt risken för låg födelsevikt och fosterdöd. Abstinenssymtomen hos den nyfödda kan vara svåra, och de kan visa sig först en månad efter födseln. 

LSD kan öka risken för missbildningar. Långsiktig, skadlig inverkan på det centrala nervsystemet kan också vara möjlig.

En mamma som använder droger får inte amma.

THC, som är den verksamma substansen i hasch och marijuana, ansamlas i modersmjölken. THC-koncentrationen i modersmjölken kan vara tio gånger större än i moderns blod. THC lagras i kroppsfettet och därför tar det mycket lång tid för den att försvinna ur kroppen, upp till flera månader. Om barnet exponeras för cannabis regelbundet kan det ha en negativ inverkan på barnets centrala nervsystem. En cannabismissbrukande mamma får inte amma.

Kokain, ecstasy och amfetamin kan orsaka bestående nervskador och livshotande cirkulationsrubbningar hos missbrukaren själv. Samma risker gäller för spädbarn. Barnet kan få en skadlig dos genom bröstmjölken, så mamman får inte amma. 

Heroin ansamlas i modersmjölken och halten i mjölken kan vara mångdubbelt större än i mammans blod. Heroin bryts ner i kroppen till morfin, som överförs till modersmjölken. Exponering utgör en tydlig risk för barnet, så en mamma som missbrukar heroin får inte amma. 

LSD  påverkar det centrala nervsystemet och orsakar en tydlig risk för barnet. En mamma som använder LSD får inte amma. 

Graviditet och substitionsbehandling 

Buprenorfin, buprenorfin-naloxon-kombination och metadon används även under graviditeten vid behandling av opioidberoende. Under noggrann övervakning är behandlingen säker och kan fortsätta under hela graviditeten. Behandlingen avbryts inte före förlossningen, även om läkemedel som används vid avvänjningen kan orsaka långvariga abstinenssymptom hos den nyfödda. Det är viktigt att följa upp barnets symtom.

Amning och substitionsbehandling 

Buprenorfin och metadon utsöndras endast marginellt i bröstmjölken och substitutionsbehandling utgör i allmänhet inte något hinder för amning. Det är oftast möjligt att amma även under användning av buprenorfin-naloxon. Missbruk av dessa läkemedel och samtidig användning av droger är dock ett absolut hinder för amning. Beslutet att amma måste tas i samråd med den behandlande läkaren, och barnet måste övervakas för att upptäcka eventuella skador. 

Tobak framställs genom att man torkar Nicotiana-växtens blad och sedan röker, snusar eller tuggar det. Förutom nikotin innehåller tobaksrök mer än 3000 kemikalier och gifter, inklusive tjära, arsenik, bly och kolmonoxid. Många av dessa ämnen passerar genom moderkakan till fostret, minskar överföringen av viktiga näringsämnen och syre och kan vara skadliga för fostret. Undvik alla tobaksprodukter under graviditeten. 

Tänk på att sluta röka redan när du planerar graviditeten. Att bli gravid kan vara svårare och ta längre tid för en rökare än en icke-rökare. Forskning visar att över 10 % av infertilitet beror på rökning. Rökning ökar också risken för utomkvedshavandeskap. Tobakens skadeverkningar på fertiliteten är övergående; när du slutar röka återställs fertiliteten. 

Studier visar att rökning medför ungefär dubbelt så hög risk för missfall jämfört med icke-rökare. Nikotin drar samman blodkärlen och minskar blodflödet i livmodern och moderkakan, vilket stör fostrets syretillförsel. Detta kan resultera i en ökad risk för missfall. 

Enskilda studier har visat att cirkulationsstörningar på grund av rökning kan öka risken för missbildningar såsom läppgomspalt och olika hjärtfel. Informationen är dock motstridig.  

Om mamman röker ökar risken för missfall betydligt. Rökning hämmar också fostrets tillväxt och orsakar låg födelsevikt, vilket kan kopplas till andra problem. Om mamman slutar röka innan halva graviditeten har gått, normaliseras fostrets tillväxt. Rökande mammor löper också en betydligt större risk för andra graviditets- och förlossningskomplikationer, såsom föreliggande moderkaka (moderkakan ligger för födelsekanalen), för tidig avlossning av moderkakan, blödningar och fosterdöd. Rökning försämrar också immunförsvaret och exponerar därmed för infektioner. Rökning under graviditeten har också visat sig påverka utvecklingen av fostrets hjärna negativt. 

Med perinatal död menas att fostret dör i livmodern eller att en nyfödd dör inom sju dygn från födseln. Rökning under graviditeten ökar risken för perinatal dödlighet med cirka 1,5 gånger. Även risken för plötslig spädbarnsdöd är betydligt förhöjd, om mamman röker under graviditeten.

Riskerna med rökning under graviditeten är kopplade till hur många cigaretter du röker. Ju mer du röker, desto större är risken för graviditetskomplikationer och fosterskador. Att bara minska antalet cigaretter är bra för både barnet och mamman. Det är dock känt att redan ett par cigaretter om dagen minskar syretillförseln till fostret och tillförseln av nödvändiga näringsämnen. Det bästa för både mamman och fostret är att sluta röka helt redan när graviditeten planeras.

Det lönar sig alltid att sluta röka, oberoende i vilket skede av graviditeten du är. Varje stund du inte röker främjar fostrets hälsa. 

Nikotinersättningsbehandling ska endast övervägas om du röker under graviditeten och trots försök inte har kunnat sluta eller minska på rökningen. Nikotinersättningsbehandling under graviditet bör alltid utföras under uppsikt av läkare eller hälsovårdare. Använd i första hand korttidsverkande nikotinpreparat, såsom tuggummi eller sprayer.  

Plåster kan övervägas i situationer när doseringsbehovet är frekvent. Om möjligt ska du ta bort plåstret till natten. Tänk på att inte röka under nikotinersättningsbehandlingen, eftersom nikotinhalterna då kan höjas markant. Andra medicinska behandlingar för rökavvänjning under graviditet rekommenderas inte för närvarande. 

Nikotin och andra skadliga ämnen i tobak påverkar hjärnans utveckling negativt. Man har konstaterat att huvudet hos nyfödda barn till rökande mödrar växer långsammare och att det finns förändringar i hjärnans strukturer och funktion. Redan rökning under tidig graviditet verkar vara kopplat till en mindre huvudomkrets hos den nyfödda. I många studier har man även kunnat sätta samband mellan moderns rökning under graviditeten och senare beteendestörningar och inlärningssvårigheter hos barnet.  

Nyfödda till mammor som rökt under de sista graviditetsveckorna, har påvisats ha abstinenssymtom såsom irritabilitet, stelhet och skakningar. Symtomen har varit övergående och har korrigerats utan medicinsk behandling. Nyfödda till rökande mödrar löper större risk för att hamna på övervaknings- eller intensivvårdsavdelning än barn till icke-rökande mödrar.  Risken för spädbarnsdöd är fem gånger så hög som för barn till mammor som inte röker.  

Snus innehåller mald tobak och smakämnen. Liksom tobaksplantan innehåller den otaliga kemikalier och gifter varav en del är cancerframkallande ämnen. Beträffande skadlighet är snus jämförbart med rökning. Även om man vid snusning inte exponeras för skadliga förbränningsprodukter såsom kolmonoxid, orsakar snus en längre nikotintopp i kroppen än rökning. Nikotinet drar kraftigt ihop blodkärlen och kan skada fostrets syretillförsel.  Snusning har visat sig öka risken för fosterdöd och för tidig födsel samt havandeskapsförgiftning (graviditetsförgiftning). 

Undvik att röka e-cigaretter både under graviditeten och när du ammar. Det är inte ett säkrare alternativ än rökning. I nya studier har rökning av e-cigaretter bedömts vara lika skadligt som rökning vad gäller allmänna hälsoeffekter.  

Sammansättningen av vätskor kan variera kraftigt och innehållet i produkterna övervakas inte systematiskt. Vätskorna kan innehålla anmärkningsvärt höga halter av nikotin, och vätskan kan även innehålla andra för fostret skadliga ämnen. I vätskor till e-cigaretter har man hittat rester av läkemedel, syntetiska droger, tungmetaller och cancerframkallande föreningar.

Undvik rökning även under amning. Om mamman röker utsätts barnet för cancerframkallande ämnen, både genom bröstmjölken och indirekt. Nikotin och även andra skadliga ämnen i tobak transporteras till mjölken och kan påverka spädbarnet. Dessutom ökar passiv rökning risken för infektioner hos barnet. 

Nikotinhalterna i bröstmjölken är som högst ungefär en timme efter rökning, så en amningspaus på minst 2 timmar rekommenderas. Rekommendationen utgår ifrån att minska exponeringen för nikotin, men vad gäller andra skadliga kemiska ämnen kan inte pausens längd fastställas. 

Samma varningar gäller för användning av e-cigaretter som för rökning. Undvik att använda e-cigaretter under amning. 

Nikotinersättningsbehandling kan genomföras under amning. Vid nikotinersättningsbehandling exponeras inte spädbarnet för de andra skadliga ämnena i tobaksrök. Eftersom nikotin går över i bröstmjölken, rekommenderas en 2–3 timmars paus efter användning av tuggummi eller inhalationspreparat innan man ammar. 

Andra medicinska behandlingar för rökavvänjning under amning rekommenderas inte.