Läkemedel och vacciner

• Du kan ta coronavirusvaccinet i vilket skede av graviditeten som helst. Vaccinets andra dos kan tas som planerat även under graviditeten. Du behöver inte göra ett graviditetstest innan vaccinationen
• På basen av forskningsresultat och den praktiska erfarenhet som finns om coronavirusvaccin, finns det inget som tyder på en  risk för fostret och graviditeten.
• Gravida har en ökad risk att insjukna i koronavirusinfektionens svåra form i jämförelse med icke-gravida, speciellt i graviditetens sista skede.
• Vaccinering kan orsaka allmänna symtom, så som trötthet och feber. Om febern stiger över 38 garder är det skäl att i första hand använda paracetamol som febernedsättande.
• Du kan även ta coronavirusvaccinet under amning. Vaccinets mRNA utsöndras inte i bröstmjölken och det finns inget skäl att anta att vaccinet skulle orsaka skada åt det ammade barnet.

För mer information om coronavirusvaccinet och dess säkerhet: www.thl.fi. 

En influensavaccination är säker och under epidemiperioden rekommenderas den för alla som är gravida, oberoende i vilket skede graviditeten är. Influensavaccin som används för vuxna i Finland innehåller inte levande mikrober. Under graviditeten försvagas motståndskraften. Detta kan leda till att influensainfektionen leder till en allvarlig sjukdom t.ex. lunginflammation. Influensa med hög feber kan också vara skadligt för fostrets utveckling.

Gravida kvinnor vaccineras oftast då en exponering redan skett (t.ex. hepatit B), vid resor till högriskområden (t.ex. hepatit A) eller om den blivande modern har en bakomliggande sjukdom som gör att hon tillhör en medicinsk riskgrupp som behöver skydd genom vaccinering, till exempel mot pneumokocksjukdomar.  

Skyddet mot difteri, stelkramp och kikhosta kan vid behov behöva fyllas på under graviditeten. Efter individuell bedömning kan även andra vaccin som inte innehåller levande mikrober ges under graviditeten. 

Vaccin som innehåller levande mikrober (t.ex. röda hund, vattkoppor, MPR) skall inte tas under graviditeten. Ifall du tagit ett levande vaccin bör du iaktta en månads väntetid  före planering av graviditet. Vaccin mot gula febern innehåller levande, försvagade virus, men vaccinet kan bli aktuellt under graviditeten om den gravida kvinnan är tvungen att resa till ett endemiskt område.

Undantag: Kom ihåg att nämna att du ammar för din läkare om du behöver vaccin mot gula febern. Vaccinet ges under amning endast vid tungt vägande skäl, t.ex. om du inte kan förhindra eller skjuta upp en resa till ett endemiskt område. Det har i enstaka fall påvisats att spädbarn insjuknat i enkefalit efter att mamman fått vaccin mot gula febern.

Se mer information om vaccin: THL:s Vaccination av gravida kvinnor 

Penicilliner (t.ex. amoxicillin och kombinationen amoxicillin-klavulansyra, fenoximetylpenicillin och cefalosporiner såsom cefalexin) är primära antibiotika som du kan använda i graviditetens alla skeden och under amningen. Du kan alternativt använda även andra antibiotika om du p.g.a. allergi eller bakterieresistens inte kan använda penicilliner.

Nitrofurantoin och pivmecillinam (det senare ett penicillinderivat) kan användas för att behandla urinvägsinfektion i graviditetens alla skeden. Du kan också använda båda dessa läkemedel när du ammar.

Makrolidantibiotika  (t.ex. azitromycin och roxitromycin) kan användas under graviditet. Se dock till att undvika antibiotika ur denna grupp om ditt ammande barn är under två veckor gammalt. Nyfödda spädbarn som genom bröstmjölk utsätts för framför allt azitromycin kan ha en ökad risk för förträngning av nedre magmunnen (pylorusstenos). 

Metronidazol  kan användas under graviditeten. Lokalbehandling är förstahandsalternativet, men metronidazol kan också tas peroralt om läkaren anser det vara nödvändigt. Samma rekommendation gäller för amning. Oralt eller intravenöst administrerat metronidazol utsöndras i bröstmjölk, men detta läkemedel användas även i behandlingen av nyfödda.

I motsats till vad som anges i bipacksedeln, behöver du inte ha uppehåll med amningen om du behandlas med metronidazol. Efter en engångsdos (2g) kan du i mån av möjlighet ha ett amningsuppehåll på 12–24 timmar för att minimera läkemedelsexponeringen, även om det inte har rapporteras någon skadlig inverkan på spädbarn. 

Tänk på att undvika preparat med trimetoprim och trimetoprim-sulfonamid när du planerar din graviditet samt under den första trimestern, eftersom denna antibiotika kan ha en negativ inverkan på folatbalansen i din kropp. Under andra och tredje trimestern kan trimetoprim (och trimetroprim-sulfa kombination) användas tryggt. Timetoprim och trimetoprim sulfa kombination kan även användas tryggt under amning.

Tänk på att inte använda antibiotika ur tetracyklingruppen (t.ex. doxycyklin, tetracyklin och lymecyklin) under graviditeten. Tetracyklinerna är skadliga för fostret först från och med graviditetsvecka 15, när användning kan leda till missfärgning av mjölktänderna. Om du har använt tetracykliner i ett tidigt skede av graviditeten utan att veta om att du är gravid, behöver du inte vidta några åtgärder. Sådan exponering förväntas inte medföra några förhöjda risker för fostret.

Tetracykliner binder sig kraftigt till skelettet och bör under amningen användas endast då tryggare alternativ inte finns. Under amningen bör tetracykliner användas i högst två veckor, och i mån av möjlighet högst en vecka när det gäller doxycyklin. 

Användning av fluorokinoloner rekommenderas inte (t.ex. ciprofloxacin, norfloxacin). De kan dock användas när mer bekanta antibiotika inte fungerar. Fluorokinoloner har inte orsakat fosterskada hos människan. Kortvarig medicinering är inte ett hinder för amning. 

Du kan använda ögondroppar som innehåller kloramfenikol för att behandla ögoninflammation i alla graviditetsskeden. Med rätt doseringsteknik (tryck på inre ögonvrån vid tårkanalen i 1–2 minuter efter dosering och torka kinden ifall ögondroppen rinner längs med huden) är det endast en mindre mängd läkemedel som kommer ut i blodomloppet. Genom att följa rätta doseringsanvisningar kan du också amma säkert.

Det är viktigt med effektiv behandling av epilepsi under graviditeten, eftersom epilepsianfall kan orsaka syrebrist och skada fostret. Avsluta inte din medicinering eller ändra din dosering på egen hand.  

Många epilepsiläkemedel kan påverka effekten hos hormonella preventivmedel. Välj en preventivmetod vars effekt inte påverkas av ditt epilepsiläkemedel. Diskutera de möjliga alternativen med din läkare.

Om du behandlas med antiepileptika är det är oftast möjligt att amma. Amningens säkerhet bör ändå alltid övervägas med den vårdande läkaren. Vissa epilepsiläkemedel kan utsöndras i modersmjölken i sådan omfattning, att spädbarn kan få läkemedelsrelaterade symtom. Särskilt spädbarn under 3 månaders ålder kan ha en begränsad förmåga att hantera läkemedel de utsätts för via modersmjölken. Därför är det viktigt att barnets följs upp på rådgivningen för eventuella läkemedelsrelaterade symtom.

Folsyratillskott rekommenderas till den som använder antiepileptika 

Den som använder antiepileptika kan behöva större folsyratillskott än andra. Rekommendationen är att börja använda folsyra redan ett par månader innan man slutar använda preventivmedel. Kvinnor som använder antiepileptika rekommenderas att ta 0,4-5,0 mg folsyra per dag.  Din vårdande läkare kommer att ta ställning till dosen när du berättar om dina graviditetsplaner. Från och med vecka 12 skall man inte ta mer än 0,4 mg folsyra per dygn. 

Det är känt att folsyratillskott särskilt minskar risken för spina bifida. Det är däremot inte säkert att folsyra skyddar mot missbildningar som orsakas specifikt av antiepileptika.

Valproat har skadlig effekt på fostret under hela graviditeten och ökar betydligt risken för missbildningar och fördröjd utveckling. Valproat får endast användas under graviditeten mot epilepsi och bara om inget annat läkemedel är tillräckligt effektivt. Om valproat måste användas bör dosen delas upp i flera mindre doser per dygn. 

Valproat får inte ges till kvinnor som kan bli gravida utan att man följer ett särskilt graviditetspreventionsprogram. Sluta inte ta valproat på egen hand utan att först rådfråga din behandlande läkare. Epilepsianfall kan vara farligt för både mamman och fostret. Därför är det viktigt att du behandlar din epilepsi effektivt även under graviditeten och därför är man ofta tvungen att fortsätta använda antiepileptika under graviditeten.

Användning av valproat under tidig graviditet ökar risken för missbildningar och påverkar fostret skadligt hela graviditeten. Risken för missbildningar ökar i takt med dosen, och risken kan överstiga 20 % (20 barn av 100 har en missbildning) om dygnsdosen är mer än 1500 mg. Valproat kan orsaka många olika slags missbildningar, där spina bifida är ett typiskt exempel (absolut risk 1–2 %, d.v.s. 1–2 barn av 100 drabbas av spina bifida om mamman använt valproat under tidig graviditet). Risken för hjärtfel samt läpp- och gomspalt är även förhöjd. Valproat kan även orsaka avvikelser i njurarna och urinvägarna samt i fostrets armar och ben. Foster som exponeras för valproat har en ökad risk för fördröjd utveckling och t.ex. skolgången kan medföra problem och kräva särskilt stöd. Också risken för autism ökar. 

Amning: Mammor som använder valproat kan amma. Det räcker med vanlig uppföljning av barnet på barnrådgivningen. 

Graviditet: Användning av karbamazepin under tidig graviditet ökar risken för missbildningar. Risken är dock mindre än vid användning av valproat. Karbamazepin bör användas under graviditeten enbart för att behandla epilepsi och i fall säkrare alternativ inte är tillräckligt effektiva. 

Risken för missbildningar är dosberoende och i storleksklassen 5–9 % (5–9 barn av 100 drabbas av en missbildning om mamman under tidig graviditet har använt karbamazepin). Karbamazepin ökar risken för neuralrörsdefekter (t.ex. spina bifida), men risken är betydligt lägre (ca 4 barn av 1 000) jämfört med valproat. Om det finns starka skäl för användning av karbamazepin bör dosen i mån av möjlighet delas upp i flera doser per dygn

Amning:  Mamman kan amma ifall hon använder karbamazepin. Det räcker med vanlig uppföljning av barnets utveckling på barnrådgivningen. 

Graviditet: Användning av topiramat under tidig graviditet medför en ökad risk för missbildningar. Topiramat har associerats särskilt med en förhöjd risk för läpp- och gomspalt. Topiramat ska under graviditeten endast användas för att behandla epilepsi i sådana fall att säkrare alternativ inte kan användas. 

Amning:  Om mamman använder topiramat kan hon amma normalt. Det är ändå viktigt att barnets utveckling följs på rådgivningen.

Eslikarbazepin

Graviditet: Det finns mycket begränsad erfarenhet av användning av eslikarbazepin i samband med graviditet, varför risken för fostret inte kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt. Uppföljning av läkemedelshalten i kroppen kan behövas.  

Amning: Användning av eslikarbazepin är inte ett hinder för amning. Det är viktigt att barnets utveckling följs upp på barnrådgivningen, eftersom det är frågan om ett nytt läkemedel med begränsad information och erfarenhet av användning under amning.

Graviditet: Fenytoin används numera sällan till följd av biverkningar och eftersom fenytoin ofta interagerar med andra läkemedel. Användning av fenytoin under tidig graviditet medför en något ökad risk för missbildningar: 3–6 barn av 100 (3–6 %) drabbas av missbildningar.  

Amning: Användning av fenytoin är inte ett hinder för amning. Det räcker med uppföljning på barnrådgivningen. 

Graviditet: Det finns begränsade forskning om användning av gabapentin under graviditet, men den forskning som finns tyder inte på en ökad risk för missbildningar. Användning av gabapentin bör dock i första hand begränsas till behandling av epilepsi.

Vid behandling av kronisk smärta under graviditet rekommenderas vanligtvis läkemedel ur en annan grupp (t.ex. väl kända antidepressiva läkemedel). I svåra situationer är användning av gabapentin dock möjligt. Användning av gabapentin nära förlossningsdatumet kan orsaka abstinenssymtom hos det nyfödda barnet. Den nyföddas kan behöva följas upp på förlossningssjukhuset i ett par dagar innan familjen kan åka hem.

Amning: Användning av gabapentin är inte ett hinder för amning. Det är dock viktigt att följa upp möjliga läkemedelsrelaterade symtom hos barnet (dåsighet) på barnrådgivningen. Särskilt spädbarn under 3 månader behöver uppföljning.

Graviditet: Lamotrigin används utöver epilepsi också för att stabilisera humöret vid till exempel bipolär sjukdom. Lamotrigin verkar inte öka risken för missbildningar. Lamotriginomsättningen i kroppen ökar under graviditeten och därför kan läkemedelshalten i blodet behöva följas upp och vid behov öka lamotrigin dosen. På motsvarande sätt skall dosen, enligt läkarens ordination, gradvis behöva minskas efter förlossningen till den nivå den varit före graviditeten.

Amning: Användning av lamotrigin är inte ett hinder för amning. I enskilda fall har dock relativt höga läkemedelshalter rapporterats hos spädbarn vars mamma använt lamotrigin under amnigen. Uppföljning av barnets välmående på rådgivningen är därför viktigt. Om man misstänker läkemedelsrelaterade symtom hos barnet (t.ex. trötthet, svag viktökning, hudutslag) skall amningen avbrytas och läkemedelshalten hos barnet kontrolleras. 

Graviditet: Det har inte upptäckts någon ökad risk för missbildningar vid användning av levetiracetam under graviditeten. Läkemedelshalten i blodet måste ofta följas upp under graviditeten och läkaren kan behöva öka doseringen av levetiracetam när graviditeten fortskrider.  

Amning: Användningen av levetiracetam är inte ett hinder för amning. Uppföljning på rådgivningen är dock viktigt. 

Graviditet: Den begränsade erfarenheten av användningen av oxcarbazepin under graviditeten tyder inte på en ökad risk för missbildningar. 

Amning: Användningen av oxcarbazepin är inte ett hinder för amning. Uppföljning via barnrådgivningen är dock viktigt.

• Använd pålitliga preventivmedel och beakta karenstiden före graviditeten. 
• Isotretinoin lagras i kroppen under en längre tid, så också under användningen av läkemedlet och en månad efter avslutad behandling bör du använda minst ett tillförlitligt preventivmedel, såsom p-piller eller spiral. I tillägg rekommenderas även kondom.
• Du bör göra ett graviditetstest före isotretinoin behandlingen, upprepade gånger under behandlingen och efter avslutad behandling, för att utesluta möjlig graviditet. 
• Börja aldrig ta ett tidigare ordinerat läkemedel senare på egen hand. Följ alltid läkarens anvisningar noggrant. 
• Ge aldrig läkemedel till och låna aldrig läkemedel av andra personer. 

Alla syntetiska A-vitaminderivat är teratogener. Med teratogener avses yttre faktorer (t.ex. röda hund, vissa kemiska föreningar, vissa läkemedel) som kan orsaka fosterskador. En fosterskada kan uppstå i form av missbildning, fosterdöd eller störd organfunktion. 

Karenstiderna varierar för varje läkemedel och för till exempel acitrecin, som används vid behandling av psoriasis, är karenstiden tre år. 

Sluta också använda syntetiska A-vitaminderivat som används lokalt (preparat som appliceras på huden för behandling av akne) redan när du planerar graviditet. 

Med lokalbehandling av akne avses preparat som doseras direkt på huden. Även användningen av lokala retinoider är förbjudet under graviditeten och du bör sluta använda dem redan när du planerar graviditet.  Adapalen och tretinoin som lokalbehandlingspreparat hör till retinoider, precis som isotretinoin, och kan orsaka missbildningar. Även om absorptionen av adapalen och tretinoin via huden är låg, kan de ändå absorberas avsevärt vid behandling av stora hudområden.

Under graviditeten kan du använda lokalbehandlingspreparat som innehåller bensoylperoxid, azelainsyra eller klindamycin. Kom ihåg att du endast ska behandla området som kräver behandling. 

Misoprostol orsakar livmodersammandragningar och utgör därför en risk för missfall. De kraftiga livmodersammandragningarna kan även utsätta fostret för syrebrist, vilket kan leda till fosterskaderor, såsom delvis avsaknad av fingrar och tår eller skada på det centrala nervsystemet. 

Beslutet att avbryta graviditeten ska vara slutligt innan läkemedlet tas och då aborten påbörjats, måste den slutföras. Det är också viktigt att gå på rekommenderade efterkontrollerna för att försäkra att graviditeten avbrutits. 

Det primära smärtstillande och febernedsättande läkemedlet under graviditeten är paracetamol. Trots det, ska paracetamol användas endast då det finns ett tydligt behov för det. För paracetamol gäller samma begränsning som för övriga läkemedel under graviditeten– kortast möjliga behandlingstid och den minsta dosen. 

Tala med din läkare om långvarig och regelbunden användning av paracetamol under graviditeten. Långvarig användning av paracetamol under graviditeten har i vissa undersökningar kopplats till ökad risk för aktivitets- och uppmärksamhetsstörning och andra beteendestörningar hos barn. 

Användning av antiinflammatoriska läkemedel 

Användningen av antiinflammatoriska läkemedel ska endast vara tillfälligt eller kortvarigt under den första halvan av graviditeten. Om paracetamol inte lindrar smärtan i början av graviditeten, kan du under en kort tid ta antiinflammatoriska läkemedel (i första hand ibuprofen). Användning av antiinflammatoriska läkemedel i mer än två veckor vid befruktningen och strax efter den misstänks öka risken för missfall. 

Undvik i den mån det är möjligt upprepad användning av antiinflammatoriska läkemedel när du planerar graviditeten eftersom de kan förhindra ägglossningen. 

Använd inte antiinflammatoriska läkemedel upprepade gånger efter den 20:e graviditetsveckan. 

Undvik användning av antiinflammatoriska läkemedel efter den 20:e graviditetsveckan. Även kortvarig men upprepad användning i senare hälften av graviditeten kan påverka negativt fostrets njurfunktion och användning efter 28:e graviditetsvecka kan påverka negativt blodcirkulationen i hjärtat. Du kan använda enstaka doser av antiinflammatoriska läkemedel även efter den 28:e graviditetsveckan om paracetamol inte hjälper. Diskutera alltid detta på rådgivningen. 

Användning av acetylsalicylsyra som smärtstillande, rekommenderas inte under graviditeten. Däremot är läkarordinerad behandling med små doser (50–100 mg/dygn) säker. 

Användningen av smärtstillande gel som innehåller antiinflammatoriska läkemedel skall begränsas till det område som skall behandlas under kortast möjliga behandlingstid. Även om läkemedlet oftast upptas i liten mängd via huden, kan det vid långvarig användning på större hudområden upptas till blodomloppet i betydande mängder.  

Undvik även användning av förband, eftersom gelen kan bli varm under förbandet och absorptionen av läkemedlet till blodomloppet kan öka. Använd lokala antiinflammatoriska läkemedel så kort tid som möjligt, särskilt efter den 28:e graviditetsveckan.

Undvik även användning av tigerbalsam och andra naturliga produkter som appliceras på huden och som innehåller stora mängder eteriska oljor. 

Du kan tryggt behandla smärta under amning. Första hands alternativen är paracetamol och av antiinflammatoriska läkemedel ibuprofen. Även kortvarig användning av till exempel naproxen, ketoprofen och diklofenak är möjlig.  

Acetylsalicylsyra rekommenderas inte under amning för behandling av smärta eller feber. Under en läkarordinerad behandling med små doser (50–100 mg /dygn) kan du dock amma.

Endast små mängder av den verksamma substansen i smärtstillande gel absorberas i blodomloppet, så läkemedelshalten i modersmjölken är också liten. Du kan använda smärtstillande gel under amning enligt anvisningarna. Undvik användning av tigerbalsam och andra naturliga produkter som appliceras på huden och som innehåller stora mängder eteriska oljor.

Litium är ett stämningsstabiliserande läkemedel som används i behandlingen av bipolär sjukdom. Tala med din läkare om din litiummedicinering redan när du planerar graviditeten. Ifall litiumbehandlingen avslutas bör det alltid ske gradvis och medicineringen får aldrig avbrytas plötsligt, utan tungt vägande medicinska skäl.

Användning av litium i början av graviditeten kan öka risken för strukturella hjärtfel. Risken är dock liten, uppskattningsvis ungefär dubbelt så stor jämfört med bakgrundsrisken för medfödda hjärtfel. Med bakgrundsrisk avses att medfödda hjärtfel förekommer hos cirka 0,8 procent av alla levande födda barn. Med andra ord har åtta levande födda barn av tusen ett hjärtfel. Om användningen av litium fördubblar risken för hjärtfel, innebär det att 16 barn av tusen har ett medfött hjärtfel om modern har använt litium i början av graviditeten. Ifall mamman använt litium i början av graviditeten rekommenderas en ultraljudsundersökning av fostrets hjärta i graviditetsvecka 20.

Det är viktigt att mammans bipolära sjukdom är i god vårdbalans under graviditeten. En obehandlad bipolär sjukdom innebär en större risk för modern och fostret än den lilla förhöjda risken som eventuellt är förknippad med litiumbehandlingen. Användning av litium under graviditeten kräver noggrann uppföljning av läkemedelskoncentrationen i blodet. Under graviditeten ökar moderns blodvolym och därför kan även litiumkoncentrationen variera, även om dosen är densamma. Därför kan man i slutet av graviditeten behöva mäta litiumkoncentrationen varje vecka.

Karbamazepin är en epilepsimedicin som även har använts för att behandla bipolär sjukdom. Användning av karbamazepin i början av graviditeten ökar i viss mån risken för fosterskada. Risken för missbildning är ungefär dubbelt så stor jämfört med bakgrundsrisken (3–4 %). 

Med bakgrundsrisk avses att betydande missbildningar förekommer hos cirka fyra procent av alla levande födda barn. Med andra ord har fyra levande födda barn av hundra en missbildning. Om användningen av karbamazepin i början av graviditeten fördubblar denna bakgrundsrisk, innebär det att åtta av hundra barn ha en missbildning. I behandlingen av bipolär sjukdom bör därför ett säkrare läkemedel väljas för att stabilisera stämningsläget. 

Valproat får inte användas av kvinnor som kan bli gravida. Följ det separata preventivmedelsprogrammet. Valproat får inte användas under graviditet förutom vid tungt vägande skäl vid behandling av epilepsi, då ett tryggare läkemedel inte är möjligt. Valproat får inte användas som stämningsstabiliserande läkemedel under graviditeten.  

Valproat ökar risken för missbildningar mångfaldigt jämfört med bakgrundsrisken (3–4 %). Detta innebär att om hundra mödrar har använt valproat i början av graviditeten, kan i värsta fall upp till 25 barn ha en missbildning. Användning av valproat under graviditeten ökar dessutom risken för utvecklingsförseningar hos barnet.  

Lamotrigin är en epilepsimedicin och förstahandsalternativet för att stabilisera stämningsläget under graviditeten. Lamotrigin ökar inte risken för missbildningar åtminstone inte i låga doser (mindre än 325 mg per dag). Vid högre doser kan risken för missbildningar vara något högre, men den ökade risken kan vara förknippad med moderns epilepsi.  

Lamotrigin och dosjusteringar under användning av kombinerade p-piller och graviditet: 

• Man kan behöva öka dosen av lamotrigin i samband med användning av kombinerade p-piller, eftersom östrogenet orsakar att nedbrytningen av lamotrigin i levern ökar.  På motsvarande sätt är det viktigt att kontrollera dosen av lamotrigin när användningen av kombinerade p-piller upphör och graviditet planeras. 
• Det sker fysiologiska förändringar i kroppen under graviditeten, som kan innebära att lamotrigindosen bör höjas i och med att graviditeten fortskrider. På motsvarande sätt behöver dosen minskas gradvis efter förlossningen till nivån före graviditeten. Tala alltid med din läkare om din medicinering behöver justeras. 

Warfarin passerar moderkakan och kan orsaka blödningar hos fostret. Läkemedlet kan orsaka skador särskilt i fostrets centrala nervsystem och exponering från och med sjätte graviditetsveckan (beräknat från den senaste menstruationen) kan störa utvecklingen av fostrets brosk och benvävnad. 

Om du använder warfarin, kom ihåg att diskutera dina graviditetsplaner med din läkare i god tid innan du slutar använda preventivmedel. Om din menstruation uteblir eller graviditetstestet är positivt, kontakta omedelbart din läkare. 

Man strävar efter att byta ut warfarin mot heparin före sjätte graviditetsveckan. Hos patienter med artificiell hjärtklaff kan det i vissa sällsynta fall vara nödvändigt att använda warfarin under den andra och tredje trimestern av graviditeten. 

Upptaget av preparat som appliceras på huden kan öka under graviditeten, eftersom den ytliga blodcirkulationen i huden ökar. Felaktig doseringsteknik av ögondroppar kan leda till att en betydande mängd läkemedel upptas i kroppen.

Följ dessa grundläggande anvisningar om lokal dosering under graviditet och amning: 

• Läkemedel som appliceras på huden: läkemedlet skall endast appliceras på det område som kräver behandling, undvik läkemedelsförband och sträva till en så kort behandlingstid som möjligt.
• Ögondroppar: du kan minska exponeringen avsevärt genom att försiktigt trycka på den inre ögonvrån vid tårkanalen,  i 1–2 minuter efter droppdoseringen. Då upptas läkemedlet i ögat och rinner inte till nässvalget, varifrån det kan absorberas vidare till blodomloppet. Genom att torka kinden av nerrinnande droppar  kan du också minska möjligheten att läkemedlet rinner på läpparna och når munnen.

Preparat med gulkroppshormon: minipiller, p-stav, spiral, injektion 

Ifall du av misstag har använt preventivmedel som innehåller gulkroppshormon i början av graviditeten ökar det inte risken för fosterskada. Om graviditeten börjar under användning av hormonspiral, se till att avlägsna spiralen så fort som möjligt efter att graviditeten har konstaterat. En spiral som inte avlägsnas ökar risken för för tidig förlossning. 

Om du behöver ett hormonellt preventivmedel under amning, välj i första hand preparat som innehåller endast gulkroppshormon. Små mängder av gulkroppshormon överförs till modersmjölken och det påverkar varken mjölkproduktionen eller mjölkens sammansättning. Du kan börja ta minipiller eller använda p-stav när som helst, i allmänhet i samband med efterkontrollen. Hormonspiralen sätts i allmänhet in tidigast i samband med efterkontrollen (8–12 veckor efter förlossningen). 

Kombinerade hormonella preventivmedel: p-piller, p-ring, plåster 

Kombinerade hormonella preventivmedel innehåller både östrogen och gulkroppshormon. Ifall du av misstag har använt ett kombinerat hormonellt preventivmedel ökar det inte risken för fosterskada och graviditeten följs upp som vanligt. 

Enligt rekommendationen ska användnigen av kombinerade hormonella preventivmedel påbörjas tidigast sex månader efter förlossningen. Östrogen kan minska mjölkproduktionen och öka risken för djup ventrombos, om det används för tidigt efter förlossningen. Använd inte preparat som innehåller cyproteronacetat under amning.

Levonorgestrel  

• Ta inom 72 timmar efter oskyddat samlag. 
• Avbryter inte en graviditet som redan har börjat. 
• Ökar inte risken för fosterskada om graviditeten fortgår. 

Ulipristal  

• Ta inom 120 timmar efter oskyddat samlag. 
• Effekten baseras i huvudsak på hämning av ovulationen. 
• Begränsade forskningsdata, men den samlade erfarenheten tyder inte på ökad risk för fosterskada. 

Det finns i allmänhet ingen anledning för kvinnor i fertil ålder att använda hormonbehandling för klimakteriebesvär. Om du ändå blir gravid under en sådan behandling ska du sluta använda läkemedlet. Samma råd gäller för lokal, vaginal östrogenersättningsbehandling.   

Du kan använda vaginala östrogenpreparat under amning enligt läkarens ordination. Användningen sker i kurer. Börja kuren enligt läkarens ordination först efter efterkontrollen. 

Periodiska kurer med gulkroppshormon (t.ex. dydrogesteron, medroxiprogesteron, noretisteron, lynestrenol) används ofta för att göra menstruationscykeln regelbunden. Oavsiktlig graviditet under en sådan kur är ingen särskild riskgraviditet och ingen orsak till noggrannare fosterdiagnostik. Sluta använda läkemedlet direkt när graviditeten har konstaterats. 

Preparat med gulkroppshormon som används för att skjuta upp menstruationen (noretisteron, lynestrenol) rekommenderas inte under amning. Doserna av gulkroppshormon som används för att skjuta upp menstruationen är flerfaldigt högre än i p-piller.